Beredskapsodling

Att kunna producera en del av sin egen mat – särskilt i tider av kris – kan vara avgörande. Det handlar inte om att bli självförsörjande, men att kunna klara sig längre utan att vara beroende av att affären gör skillnad.

Skillnaden mellan att odla för nöje och att odla för överlevnad är stor. Det krävs planering, kunskap och samarbete för att maten du odlar ska ge tillräckligt med energi (kalorier), inte bara näring.

Att odla tillsammans – i familjen, med grannar eller i en studiecirkel – är ofta både mer praktiskt, roligare och tryggare än att försöka klara allt på egen hand. I en kris är gemenskap och samarbete minst lika viktigt som kunskap och odlingsyta.

Studieplanens upplägg

Studieplanen Beredskapsodling bygger på en studiecirkel med sex träffar. Till studieplanen följer också fem faktablad med fördjupad information. Studieplanen är skriven av Emma Berg, utvecklingsledare för miljö på Studiefrämjandet.

Träff 1: Beredskap – starkare tillsammans

Det finns många samhällsfunktioner som utmanas under kriser, och samarbete med personer i din fysiska närhet kan bli en förutsättning och kanske avgörande. Inte heller i matförsörjningen är det lätt att klara sig ensam. Därför ska vi tillsammans vid detta första tillfälle identifiera vilka behov vi kan ha, och hur vi tillsammans kan möta dem.

Träff 2: Planera för matberedskap

Under denna träff pratar vi om alla goda, intressanta och roliga växter som finns att odla. Vilka ska man välja? Det finns några saker att förhålla sig till – de ska vara lättodlade, de ska vara lätta att lagra och de ska vara goda.

Träff 3: Komma igång med odling

Nu har vi kommit fram till vad vi ska odla. Men hur odlar vi? Vad behöver vi för att kunna odla och hur kan vi skaffa det? Vid denna träff diskuterar vi våra olika förutsättningar och möjligheter till odling.

Träff 4: Konservering och förvaring

Nu har vi kommit fram till vad vi ska odla och hur vi ska odla. Medan några grödor konsumeras direkt från jorden, behöver och kan, andra sparas. Just att kunna förvara är en viktig del i beredskap. Vanliga metoder är torkning, inläggning, syrning och frysning. Men kanske finns det andra förvaringssätt för dina grödor?

Träff 5: Cirkulärt tänk – kompost, vatten, fröodling

Vi har diskuterat vad och hur vi ska odla samt hur vi förvarar skörden. För att kunna få en större skörd, och välmående förutsättningar, behöver vi också lägga kraft på jorden vi brukar. För att inte utarma jorden behöver vi gödsla även själva jorden. Vi behöver också kunna vattna och säkra nästa års skörd.

Träff 6: Självförsörjning i praktiken

Nu har gruppen en övergripande tanke kring beredskapsodling och vad som kan komma att behövas och krävas. Det finns många möjligheter till fördjupning. Hur vill ni ta vidare det ni lärt er? Det diskuterar ni vid denna sjätte träff.

Samarbete med Svenska Blå Stjärnan

Vi är stolta över att samarbeta med Svenska Blå Stjärnan för att säkerställa att informationen i denna studieplan både är korrekt och aktuell.

Ladda ned studieplanen

• Studieplan – Beredskapsodling
• Faktablad 1 – Vad är beredskap
• Faktablad 2 – Vilka grödor är bra för beredskapsodling
• Faktablad 3 – Odlingstekniker, jord och planering
• Faktablad 4 – Lagring av skördade grönsaker
• Faktablad 5 – Fröodling, bevattning och kompost

Tillsammans för en hållbar framtid

Beredskap börjar ofta i det lilla. Att prata med grannar, dela erfarenheter och kanske byta fröer eller sticklingar är ett enkelt sätt att stärka både samhörighet och motståndskraft. Och vem vet – kanske leder det så småningom till gemensam odling?

För den som vill ta ytterligare steg i sin matberedskap finns mycket att utforska: djurhållning, konservering, svampplockning, jakt och fiske – kanske nästa studiecirkel tar vid där?

Lycka till med odlingen – och tack för att du bidrar till en mer hållbar och beredd framtid.

Läs mer om Studiefrämjandets verksamhet inom odling!