Vårt remissvar till ett nytt statsbidragssystem
Folkbildningsrådet har gjort en översyn av systemet för statsbidrag till studieförbundens verksamhet. Ett förslag till nytt bidragssystem har skickas ut på remiss, här kan du läsa vårt svar.
I Studiefrämjandets remissvar till Folkbildningsrådet framhålls att förslagets ambition att söka en fördelningsmodell som baseras på kvalitet är lovvärd. Vi menar samtidigt att en hel del arbete kvarstår för att föreslaget statsbidragssystem ska möta dess utgångspunkter och tänkta konsekvenser.
Utöver enskilda synpunkter lyfter vi särskilt fram tre fundamentala punkter som förslaget inte lyckats klarlägga:
1. Öppen verksamhetsredovisning
Statsbidragsberättigad folkbildning verkar inom vad som benämns självförvaltningsmodellen. Den innebär att staten inte styr folkbildningen men anger syftena med stödet till folkbildningen. Denna frihet förutsätter tillit. Tilliten förutsätter öppenhet.
Studieförbundens förmåga att ta ansvar i ett tillitsbaserat bidragssystem fordrar att studieförbunden transparent redovisar hur medlen används och vilken verksamhet som de anordnar med stöd av statsbidraget. Att detta görs på allvar är nödvändigt för att återupprätta det förtroende för studieförbunden som stundtals utsatts för påfrestningar.
Folkbildningsrådets ökande kontroller leder inte med självklarhet till kvalitet. De kan inte heller ersätta att studieförbunden själva tar ansvar för att vara transparenta. Det behövs dessutom att Folkbildningsrådet kräver transparens.
2. Vad anordnarskap egentligen innebär
När studieförbund samverkar med organisationer har det ibland hänt att organisationernas folkbildningsverksamhet rapporterats som om den vore, av studieförbundet anordnad, statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet.
Denna konsekvens av att innebörden av anordnarskap, särskilt vid samverkan, inte tydliggjorts har öppnat för vida tolkningar av detta statsbidragsvillkor. Något som tyvärr ibland lett till att studieförbund agerat felaktigt.
3. Hur statsbidraget får användas
Statsbidraget ska användas av studieförbundet för dess kostnader för sin verksamhet.
Att det i förslaget fortfarande råder otydlighet om och när studieförbundet kan ersätta andras eventuella kostnader för studieförbundets folkbildningsverksamhet är otillfredsställande. Detta eftersom undermåligt anordnarskap och vidlyftig kostnadsersättning, på grund av otydliga statsbidragsvillkor, enligt vår mening, har varit den bakomliggande orsaken till i princip alla exempel på granskningsärenden och felaktig statsbidragsanvändning.
Om det nya statsbidragssystemet
Studiefrämjandets förhoppning är att vårt remissvar, såväl som de i våra tidigare inskickade kommentarer till de olika delrapporterna, bidrar till att Folkbildningsrådet kan justera och slutföra förslaget till nytt bidragssystem så att den statsbidragsberättigade folkbildningens legitimitet säkerställs, och betydelsefulla funktion för att stärka och utveckla demokratin tydliggörs.
Enligt tidsplanen ska Folkbildningsrådet styrelse besluta om nytt statsbidragssystem den 29 maj.
De nya statsbidragsvillkoren gäller i så fall från den 1 januari 2024 och fördelningssystemet träder i kraft ett år senare.
Noteras kan att Folkbildningsrådet totalt fick in 64 remissvar.
Kontakta gärna Torvald Åkesson på riksförbundet om du har frågor på remissvaret eller System24.
