Tillitsmodellen

Under de senaste åren har vi inom Studiefrämjandet haft anledning att söka nya nya kloka sätt för att säkra kvaliteten i våra verksamheter. Våra erfarenheter visar att den nya tillitsmodell vi tagit fram har hjälpt oss att utveckla vår verksamhet och nå prioriterade målgrupper, samtidigt som den har stärkt bidragsgivarnas tillit. Modellen antogs av Studiefrämjandets extra förbundsstämma hösten 2021 och gäller som process för hela vår organisation.   

Att vår modell väcker intresse på olika håll runt om i landet ser vi som positivt. Studiefrämjandets inställning är att om vi kan bidra till att stärka tilliten och förtroendet för våra folkbildningsverksamheter så ska vi göra det - lokalt, regionalt och nationellt. 

Historisk bakgrund 

Studiefrämjandet har som en del i folkbildningens självförvaltningsmodell arbetat intensivt med att genomlysa och på ett transparent sätt redovisa hur vår verksamhet lever upp till bidragsgivarnas krav de senaste åren. Omställningen till en mer kvalitativt fokuserad verksamhet har präglat hela vår organisation. Efter en rad uppmärksammade missförhållanden i Umeå, Västmanland och på Järva-fälten från 2015 och framåt begärdes en särskild granskning av all vår verksamhet för att visa att denna process haft avsedd effekt.  

Västerbottensavdelningens modell för kvalitativ självgranskning användes här i vad som kom att kallas projekt Fenix - för att på ett effektivt sätt engagera vår personal i att på ett transparent och kvalitativt sätt beskriva hela vår verksamhet. Efter detta har Studiefrämjandets förbundsstämma  beslutat att anta en policy för transparens och årligen använda tillitsmodellen i det löpande kvalitetsarbetet i hela förbundet. 

Syfte med modellen 

Vårt mål med modellen är att skapa tillit genom transparens, och visa på hur utvalda nyckeltal speglas i hela vår verksamhet. Detta sker utöver den kvantitativa kontrollen av vår verksamhet där dokumentation och efterkontroll står i fokus. Här lyfts medarbetarnas egna reflektioner in i statistiken för att skapa en helhetsbild, där verksamhetens kvalitativa värden - men också utmaningar kring exempelvis arbetsbelastning - synliggörs.  

Den interna och kollektiva lärprocessen i organisationen är en medveten del av modellen – i syfte att förankra resultatet och skapa möjligheter till självreflektion. Framförallt ser vi det som viktigt att i en kvalitativ utvärderingsprocess inhämta kunskap direkt från de medarbetare som är närmast verksamheten, och står för den direkta kontakten med både ledare och deltagare.   

Vad innebär modellen? 

Grunden i metoden är intern reflektion kring de största men också de ”bästa” verksamheterna på handläggarnivå. Vilka nyckeltal och antalet samverkansparter som beskrivs samt vilken statistik som hämtas in kan variera beroende på omfattning och syfte, men helheten bör sammantaget representera minst 50 % av den aktuella avdelningens eller studieförbundets verksamhet. Att i detalj beskriva varje verksamhet är inte syftet. Det handlar om att kunna väga samman verksamhetsvolymsperspektivet och de mest kvalitativa satsningarna och visa på en helhetsbild utifrån utvalda kvalitativa parametrar kopplade till nyckeltalen. 

Uppföljbarhet är viktigt för alla kvalitativa processer och i tillitsmodellen är slutresultatet en rapport som kan följas upp på årsbasis. Med fördel bifogas bidragsansökningar, verksamhetsberättelser med mera. Processen är direkt införlivad med de årliga verksamhetsprocesserna för en studieförbundsavdelning genom kopplingen till den årliga redovisningen till SCB och terminsstarten för planerad verksamhet. 

Tillitsmodellen är ett komplement till  de redan existerande uppföljningar som görs på uppdrag av Folkbildningsrådet. För bidragsgivare resulterar tillitsmodellen i en rapport med tydlig och transparent beskrivning som hjälper dem att följa bidragets användning till samverkansparter, verksamhetsformer, ämnesområden och målgrupper där studieförbundet visar prioritering och identifierar behov av verksamhetsutveckling. 

Slutligen några nyckelord som vi tycker är viktiga att betona. 

Tillitsmodellen är: 

Öppen redovisning 
Både kvalitativ och kvantitativ 
Underlag för dialog 

Tillitsmodellen ger: 

Kollektivt lärande och reflektion 
Underlag för att prioritera 
Underlag för verksamhetsutveckling  

Har du frågor om Studiefrämjandets tillitsmodell? Kontakta Andrea Rodriguez, förbundschef, andrea.rodriguez@studieframjandet.se