Så bygger vi tillit

Från 2025 införs ett nytt bidragssystem för alla studieförbund. I stället för att som tidigare premiera mängden rapporterad verksamhet, kommer fokus att ligga på kvalitet och effekter. Det är en förändring vi välkomnar – och som vi länge efterfrågat.

Bakgrund

För att förstå varför problemen uppstått behöver man känna till hur systemet tidigare såg ut. Under flera decennier fram till 2024 fördelades statsbidraget till studieförbunden efter volym. Ju fler studiecirklar som rapporterades, desto större andel av bidraget. Detta skapade en stark drivkraft att öka mängden rapporterad verksamhet – det som kommit att kallas ”volymjakt”.

De allra flesta cirklar och arrangemang har genomförts på ett riktigt sätt, med nöjda deltagare och tydliga samhällseffekter. Men i ett system som premierade kvantitet framför kvalitet har det också uppstått brister i kontroll och uppföljning.

En stor del av folkbildningen sker i samverkan med föreningar och grupper. Det är en av folkbildningens styrkor – men det har också funnits baksidor. I vissa fall har ersättningar betalats ut utan tillräcklig dokumentation, vilket gjort det svårt att i efterhand följa upp hur pengarna använts. Riksrevisionens granskning 2022 pekade just på behovet av spårbarhet.

När fusk har förekommit

I en del fall har bristande kontroll kombinerats med medvetet fusk. Det mest uppmärksammade exemplet är från stadsdelen Järva i Stockholm 2019, där flera studieförbund – bland dem Studiefrämjandet – själva upptäckte och slog larm om falska rapporteringar av cirklar och deltagare. Detta ledde till återkrav på stora belopp och senare till Riksrevisionens granskning.

Det är viktigt att säga: fusket har handlat om en mycket liten del av den totala verksamheten. Men allt fusk är oacceptabelt och skadar förtroendet – och därför har vi vidtagit kraftfulla åtgärder.

Detta gör vi nu

Sedan 2019 har vi på Studiefrämjandet steg för steg skärpt våra rutiner. Vi redovisar öppet hur våra statsbidrag används, och kan på bidragsgivares begäran göra detaljerade redovisningar ner på cirkel- och arrangemangsnivå.
Tillsammans med övriga studieförbund arbetar vi också med:

• Registersamkörning mellan studieförbunden – gemensamt system för att hitta eventuell dubbelrapportering.
• Interna riskkörningar – varje förbund analyserar sin egen data utifrån riskindikatorer.
• Gemensamma rutiner för samarbeten – skärpta överenskommelser med föreningar och gemensam hantering av krockar/utredningar.
• Obligatorisk e-lista med Bank-ID – från 2022 digital närvarolista.
• Granskningsverktyg (PwC/Power BI) – används för riskanalys och kontroll av data.
• Visselblåsarfunktion – införd i alla studieförbund, för anonym rapportering.
• Demokratiförklaring – gemensam värdegrund som ska prägla all verksamhet.
• Tak på studietimmar per individ – begränsning för att motverka överrapportering.
• Samarbete med polis/myndigheter – vid misstanke om oegentligheter tas större ärenden vidare.

Syftet bakom allt detta är enkelt: att säkerställa att varje krona används till folkbildning – och inget annat.

Därför behövs folkbildningen

Frågan om studieförbundens statsbidrag är politisk. Riksdagen har beslutat om kraftiga neddragningar för 2025, något som redan fått stora konsekvenser. Samtidigt är behovet av folkbildning större än någonsin.

Folkbildningen gör skillnad varje dag: människor lär sig nytt, hittar gemenskap och stärker sin röst i samhället. Det är en investering i både individen och demokratin.

Därför menar vi att folkbildningen inte bara ska finnas kvar – den ska stärkas. Och i Studiefrämjandet tar vi vårt ansvar för att förtjäna tilliten till vår verksamhet.