Innehåll

Inom växtbiologin använder vi oss ofta av genetiska varieteter för att förstå hur växterna utvecklas. Det kan röra sig om varieteter där blommorna är fyllda med enbart kronblad eller plantor med frön som inte drösar. Den bakomliggande orsaken till varieteternas avvikande utveckling är påfallande ofta små genetiska förändringar/mutationer i enstaka arvsanlag. 1 Även bland barrträd finns det flera varieteter som man kan hitta i olika arboretum. Ett lokalt exempel är Eskiltorps ormgranar i Jönköpings kommun. I min forskargrupp använder vi oss av en varietet av gran som är relativt vanligt förekommande i skogsområdet Lunsen strax söder om Uppsala. Varieteten, som kallas acrocona, beskrevs redan på 1890-talet av dåvarande professorn i botanik vid Uppsala universitet, Theodor Fries. Ordet acrocona betyder “toppkotte” och beskriver acrocona-granens egenhet att sätta kottar på ledande skott. Fries benämnde dem som monstruösa kottar. I mitt föredrag ska jag berätta om hur vi i min forskargrupp använder oss av acrocona-granen för att förstå vad som bestämmer när - vid vilken ålder- och var -på vilken gren- granen ska sätta kottar, samt hur den kunskapen kan bidra till att öka effektiviteten i skogsträdsförädlingen.

Kontaktperson

Lennart Persson, Botaniska Sällskapet: Tel. 070 – 360 29 21, e-post: lenper51@gmail.com

Välkommen till växternas underbara värld!