Den 18 juni 2024 röstades det sk DCA-avtalet igenom i Sveriges riksdag. Avtalet innebär att USA:s militär får omfattande tillträde till och rättigheter på svenskt territorium liksom oinskränkt tillträde till 17 militärbaser i landet. Detta är i linje med utvecklingen i hela Norden där totalt 49 militärbaser omfattas av liknande avtal. Officiellt har det varit frågan om att ge amerikansk militär möjlighet att komma till undsättning i händelse av att Sverige blir anfallet militärt. I avtalet finns det emellertid inga formulerade krav på USA att agera för Sveriges försvar. Avtalet omfattar åtskilliga rättigheter för amerikansk militär och deras anlitade personal i Sverige, medan USA:s skyldigheter gentemot Sverige och Sveriges befolkning inte berörs.

Inför omröstningen i riksdagen lyftes framför allt frågan om kärnvapen, där Sverige till skillnad från Norge, Finland och Danmark inte har krävt några undantag för kärnvapen från annan krigsmateriel som USA kan vilja föra in för mellanlagring eller utplacering i landet. Därtill väcktes diskussion om lagföring av amerikansk personal stationerad i Sverige, ifall de begår brott, inte minst gällande sexuallagstiftningen vilken skiljer sig mellan länderna. Avtalet är emellertid långt mer omfattande än så.

Inför omröstningen var det mediala uppmärksammandet mycket begränsat och någon balanserad belysning av eller debatt om avtalet förekom inte. I maj 2024 visade en Novusundersökning att 76% av Sveriges befolkning inte visste något om avtalet eller vad det innebär. Snart har ett år gått sedan avtalet ratificerades. Vad innebär avtalet i praktiken och hur påverkas Sverige nationellt, regionalt och lokalt?

Medverkande:

Gabriella Irsten, Svenska Freds sakkunniga om hållbar fred och säkerhet, Nato

Andreas Falk, fredsaktivist, Nätverket Folk mot DCA - för fred, demokrati och klimaträttvisa