Hej

Vi har placerat cookies på din digitala enhet för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Om du vill veta mer kan du läsa om cookies här.

  • Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Fikarastens betydelse

Fika är så mycket mer än kaffe. Det är en chans till tankeutbyte, ny vänskap och energi. Och inte minst känslan att få vara en del i "fikakollektivet". Så vad vore studiecirkeln – utan fikastunden? (Ur Cirkeln nr 3 2017)

Kaffe dricks över hela världen, men fika är ett svenskt fenomen. I Italien till exempel glider man in på en bar och tar en hastig espresso för att få en uppiggande koffeinkick, men här har vi förstått att fikat kan handla om så mycket mer än själva kaffet. Det är inte ens kakorna och bullarna det handlar om. Det är ju helt enkelt på fikastunden allt händer!

Personer som sitter tysta vid grupp- diskussionen på skrivarkursen eller tvekar att ta ton när en fråga slängs ut i en stor grupp känner plötsligt trygghet med kaffekoppen i handen och kan ta upp tråden på nytt.

Personligt prat

För det är sällan brist på intresse eller åsikt som gör att man inte deltar i samtalet i den stora gruppen, utan själva inramningen. Ofta bubblar det av in- stängda tankar som väntar på att ventileras. Runt fikabordet kan man lätt vända sig till den som sitter bredvid och ta upp tråden från föreläsningen på nytt, utan att bli hämmad av nervositet.

Fikarasten kan också vara tillfället där man blir lite personlig och kommer in på familj eller andra fritidsintressen än det som studiecirkeln eller kursen handlar om. Ibland är det just bytet av samtalsämne som gör att kursens tema känns fräscht igen efter rasten. Dessutom är det omöjligt rent fysiologiskt att tillgodogöra sig information eller vara kreativ mer än en viss tid innan man behöver ett avbrott.

Nygammal fikarast

Richard Tellström är docent och lektor i måltidskunskap vid institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid Stockholms universitet. Många känner igen honom från SVTs Historieätarna där han har varit mathistorisk expert. Han säger att fikarasten som ord och reglerad företeelse är relativt nytt.

– Avbrott i arbetet för att äta och dricka har alltid funnits. Vid slåttern eller höskörden till exempel var korgen med smörgås och kaffe eller kanske en öl viktig. Men fikarast är ett ord som kommit in ganska sent. När folkrörelser som arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen växte fram under senare delen av 1800-talet handlade det om att den upplysta, kunniga arbetaren skulle kunna göra sig fri – då dricker man inte alkohol, utan kaffe. Så utan kaffe, ingen folkbildning.

Alla vid samma bord

Richard Tellström håller med om att fikarasten är ”svensk”.
– I Sverige har vi en fikakultur som inte återfinns på så många andra platser. För det första, det här att fikat sker kollektivt. Alla anställda oavsett tjänst kan sitta vid samma fikabord. Så att chefen sitter vid samma bord som den som städar är ju inte något konstigt. Vi förutsätts vara jämlika i Sverige, det är inte vanligt i Centraleuropa. I Sverige är vi ju också kända för våra kollektivavtal som reglerar mycket av det som sker på arbetsplatsen och därför kan det vara avtalsreglerat hur länge man får fika, säger Richard Tellström.

Han menar också att fikarasten i kurs- och folkrörelsesammanhang är sammanhållande och symboliskt viktig.
– Man studerar tillsammans och man delar en måltid.

Vad kaffet som dryck beträffar dricker vi svenskar mest i världen. Efter Finland. Och 55 procent föredrar bryggkaffe enligt Gevalias Fikarapporten (2013). Om man vill kan kaffets popularitet och spridning tolkas utifrån teoretiska begrepp som inlärning och socialisation.Kaffedrickande kan då betraktas som ett medlemskap i, så att säga, kaffekollektivet. Oavsett vilket är det en viktig del av kursen!

”Swedish fika”

Om man tar en kopp kaffe tillsammans är det svårt att bråka, enligt duon Go Royal som har fått en viral succé med sin låt Swedish fika som uppmanar till exempel Trump och Merkel att prova vår svenska fikatradition. Duon består av stockholmarna Oskar Kongshöj och Gustaf Mardelius som har känt varandra i snart fem år och skrev mycket musik tillsammans under tiden på musikalutbildningen i Stockholm.

Med snart klassiska citat som ”Everybody should have a Swedish fika – Stop building walls, eat chocolate balls!” älskas de av både unga och gamla som tittar på deras klipp på youtube gång på gång.

Ordet!

Vad ordet fika kommer ifrån är inte helt klarlagt men en teori är att det är bokstäverna i ordet kaffe som har slängts om, vilket var vanligt i sotarnas Stockholms-slang och även i fängelsespråket på Långholmen.

Slät kopp får sällskap

Sju sorters kakor

Ställ till med storfika genom att alla tar med varsin påse med småkakor till nästa cirkelträff. Hembakat är gott, men köpta är ett fullgott alternativ. Finska pinnar, jitterbuggare, drömmar, syltgömmor, havreflarn, chokladsnittar, brysselkex, kolasnittar, gaffelkakor… Snacka om att varje kaka blir en snackis när alla vill försvara sitt val och självklart smaka de andras. (Boken Sju sorters kakor sägs vara den bok efter Bibeln som tryckts i högst upplaga i Sverige!)

Grekisk fruktstund

En melon i skivor, en burk grekisk yoghurt, en flaska flytande honung och en skål valnötter. Ja, där har vi en variant på fika – annorlunda, nyttigt och helt klart något som väcker minnen eller får snacket att komma igång.

Gissa ingrediensen

Black bean chocolate cake är en urgod kladdig chokladkaka som är lätt att göra och på väg att bli trendig. Att det är mosade svarta bönor i är näst intill omöjligt att gissa. Så låt det bli en tävling vid fikabordet att gissa den hemliga ingrediensen. Leder helt klart till intressant snack. Recept finns på coop.se.

Ur Cirkeln nr 3 2017.

  • Text: Anna Gidgård
  • Senast ändrad: 2 september 2020