Älskade barn

Debatten om integration är högröstad och konfrontativ. Med betydligt mindre bokstäver samtalas det i studiecirkeln Älskade Barn, där föräldrar med rötter i andra kulturer lär sig mer om föräldraskapet i det nya landet Sverige. I snart tio år har studiecirklar i Älskade Barn genomförts över hela landet. Följ med till Enköping och ett samtal om tonårstid, jämställdhet och de svåra gränsdragningar som de flesta föräldrar ställs inför.

Svenska myndigheter kidnappar barn till invandrare.” ”Föräldrar i förorten måste ta ansvar för sina barn.” ”Heders-våldet måste stoppas.” Medierna – sociala och andra – fylls av åsikter, rykten och fakta i en salig blandning. Inte lätt att navigera i allt detta.

Kontrasten är stor till de samtal som förs en fredagskväll i Enköpings kulturhus Joar Blå. Här delas erfarenheter och tankar om föräldraskapets svåra konst. Den som byter land möts av mycket nytt och okänt. Det kan gälla barnomsorg, skola, sjukvård och annat som är självklart för den som bott här hela livet. Traditioner och värderingar om barnuppfostran skiftar. Grunden i Älskade Barn är FN:s Barnkonvention. Studiecirkelformen är metoden, med öppna samtal i gruppen, och en utbildad ledare.

Livliga diskussioner

Just i dag har flera meddelat att de inte kan komma. Pandemin har gjort sitt. Det blir ändå livliga diskussioner bland de fyra deltagarna på plats, med bakgrund i Irak, Syrien, Jemen och Kurdistan.

Dagens tema är tonårstiden. Ledaren Seynab Haji från Studiefrämjandet kastar ut en fråga till deltagarna:

– I många kulturer finns skilda förväntningar på pojkar och flickor i tonåren.

Här i Sverige pratas mycket om jämställdhet, hur ser ni på det? Svaren kommer snabbt.

– Det ska vara lika för flickor och pojkar. Jag gör nog mer hemma än vad min man gör, men jag tror inte min dotter kommer att ställa upp på det i framtiden, säger en av deltagarna.

– Men det behöver kanske inte vara jättelika hela tiden, inflikar en annan.

”Alla andra får”

En annan knivig fråga är vem som ska bestämma vad. ”Varför får inte jag, när alla mina kompisar får”, har nog de flesta tonårsföräldrar hört. Seynab berättar för gruppen att många invandrarföräldrar tror att det råder total frihet i Sverige, att en tonåring har rätt att bestämma allt själv.

– Så är det inte alls. Det är helt naturligt att man som förälder vill veta vad tonårsbarnen befinner sig och vilka de umgås med. Hur är det hos er?

Diskussionen böljar vidare om gränsdragningar, om tjat och oro. Och det handlar inte bara om ungdomar som vill vara ute sent på kvällarna, utan också om ett nutida dilemma – alla dessa timmar vid datorskärmar och mobiler.

– Att ungdomar stänger in sig på sitt rum med datorn som enda sällskap är väl ett problem i nästan hela världen. Här får ni nog prata i familjen och bestämma vad som ska gälla för er, säger Seynab.

Föräldrarna nickar och suckar.
– Jag brukar ta min dotters mobil och säga att hon måste städa rummet innan hon får tillbaka den, säger en av kvinnorna.

Inget smink före femton

Nästa fråga handlar om kläder och smink. Seynab inleder med att berätta om dilemmat med strikta klädkoder hemma, som ändras så fort ungdomarna kommer hemifrån.

– Det blir ett dubbelliv, hemma si och ute så. Vad säger ni om det?
I den här gruppen är alla eniga om att det är upp till ungdomarna att bestämma hur de vill klä sig, inom rimliga gränser förstås.

– Däremot tycker jag inte att min nioåring ska sminka sig, säger en mamma. Hon fick smink i julklapp av en kompis, men jag sade att hon får vänta med det tills hon är femton.

Samtalen förs på svenska, och deltagarna hjälper varandra att hitta rätt ord och uttryck.

– Uppmana och uppmuntra, vad är egentligen skillnaden, frågar någon och man inser genast svårigheten att erövra ett nytt språk.

Veta vad som gäller

I en paus träffar vi Mudhar Sonono, 41 som tillsammans med sin hustru Joulina Ksrmli, 38 deltar på kursen.

– Det här är ett nytt samhälle för oss. Jag vill veta mer om hur det är att vara förälder i Sverige, vilka lagar och regler som gäller, säger Mudhar.

– Mycket är olika, därför är kursen bra. I Sverige har barnen större frihet, och för oss som föräldrar gäller det att lära oss hantera det, menar Joulina.

Mudhar är född Irak, kom till Sverige för fyra år sedan och utbildar sig nu till elektriker. Joulina är född i Syrien, jobbar på förskola och siktar på att utbilda sig till barnskötare. Tillsammans har de döttrarna Sintya, 11, Marita, 9 och Robina, 2. Minstingen Robina vilar i mammas knä med nyfiken blick.

– I mitt hemland Syrien pratar vi aldrig om tonårstiden, men snart är jag själv tonårsmamma och min dotter säger: ”Mamma, jag är stor nu”. Alla ungdomar är ju nyfikna, men jag känner mig lite orolig, säger Joulina.

Lugnare i mindre stad

Både Mudhar och Joulina känner sig lättade över att bo i en mindre stad som Enköping, med lugnare tempo och bättre uppväxtmiljö för döttrarna. Och det är definitivt säkrare i Sverige än i deras krigsdrabbade hemländer.

– Jag längtar så klart efter mina föräldrar som är kvar i Syrien. Men jag tänker ju på barnen, och de har det mycket bättre i Sverige. Här finns säkerhet, säger Joulina.

Att hela tiden prata mycket med sina barn, tror Mudhar och Joulina är bästa sättet att vara förälder på. Och även att prata med andra föräldrar, som på kursen Älskade Barn.

– Det funkar jättebra i gruppen. Vi kommer från olika länder men pratar helt öppet om hur vi är med våra barn. Här kan vi säga vad vi tycker.

Seynab Haji ledare i Älskade Barn

Roligt att tycka olika

”Hur ska vi kunna uppfostra våra barn utan en enda liten örfil?” Den svenska lagen mot barnaga gör att det kan hetta till.

– Oj, vilka diskussioner det kan bli, och det är bra att frågan kommer upp på bordet, säger Seynab Haji som leder Älskade Barn-kurser i Enköping.

Som föräldrar i ett nytt land står du inför många utmaningar. Så var det också för Seynab Haji när hon kom till Sverige från Tanzania på 1980-talet.

– På kurserna brukar jag börja med att tala om att jag också varit ny ung mamma i Sverige. Jag hade med mig mina värderingar hemifrån och visste inte mycket om det nya landet. När jag berättar om mig själv, då händer det!

Plötsligt börjar alla berätta om sig själva och sin bakgrund.
Seynab säger att hon själv hade behövt en kurs som Älskade Barn, när hon var nybliven förälder.

– Att få barn betyder ju inte att man är expert. Man behöver diskutera och lära sig av andra.

Få igång samtal

Seynab ser sig inte som lärare. Hennes roll i Älskade Barn är att introducera olika ämnen och få igång samtalen, utan att väja för det som är kontroversiellt, som till exempel förbudet mot barnaga.

– Vi människor kan inte fungera utan normer och regler, och det är bara roligt när vi tycker olika och vågar säga det. Att prata och lyssna på andra är jättebra, och det gör vi här på kursen.

Seynab använder ofta FN:s Barnkonvention som utgångspunkt för de frågor hon ställer till gruppen.

– Alla känner inte till att Barnkonventionen finns, och inte heller att den är svensk lag. Själva grunden i konventionen är att alla barn har rätt att leva i en miljö som är bra för dem. Just därför tycker jag att Älskade Barn är viktigt, och jag är glad att kursen hamnat i mina händer.

DET HÄR ÄR ÄLSKADE BARN

Studiefrämjandets studiecirkelmaterial Älskade Barn riktar sig till föräldrar med rötter i andra kulturer än den svenska. Älskade Barn kom till efter önskemål från föräldrar i stadsdelen Rinkeby i Stockholm.

I ett tiotal år har cirklar i Älskade Barn genomförts över hela landet, ofta i samverkan med kommuner och föreningar. Utgångspunkten för Älskade Barn är FN:s Barnkonvention. Materialet lotsar deltagarna fram i samtal om barn och föräldraskap – genom frågor, bilder och tips på filmer och läsning.

Varje träff har ett tema, och studiecirklarna kan varieras utifrån deltagarnas önskemål. Här är upplägget för de sex studiecirklarna, och en sjunde särskilt anpassad för asylsökende:

CIRKEL 1: BARNEN OCH VI

• Barns behov
• Familj i Sverige
• Barns rättigheter

CIRKEL 2: BARN I FAMILJEN

• Växa upp i Sverige
• Leva tillsammans
• Flera språk – blandspråk

CIRKEL 3: BARNS VARDAG

• Barnomsorg 0–6 år
• Grundskolan 6–12 år
• Fritiden

CIRKEL 4: TONÅRING I FAMILJEN

• Växa upp i Sverige
• Leva tillsammans
• Dubbla liv – blandliv

CIRKEL 5: TONÅRINGENS VARDAG

• Högstadiet och gymnasiet
• Fritiden
• Framtiden

CIRKEL 6: NORMER OCH VÄRDERINGAR

• Att må bra
• Heder och skam
• Bryta mot lagen

FÖR ASYLSÖKANDE

Älskade Barn har kompletterats med Vägen hit, en cirkel för asylsökande. Den innehåller tre träffar:

• Ny livskarta – om erfarenheter av flykten och asylprocessens ovisshet.
• Hälsovården – om barns hälsa och behov av hälsovård.
• Barnens behov – om hur barn till asylsökande kan påverkas.

FÖRDJUPNING

Älskade Barn innehåller även ett fördjupningsmaterial med tre studiecirklar.

Läs mer om Älskade barn här!

Ur Cirkeln nr 1 2022.