• Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Kulturlivet och studieförbunden

Sveriges största kulturarena. Så brukar studieförbunden beskriva sig själva. Men stämmer det egentligen, och vad betyder det i så fall? Frågan är inte helt enkel att svara på. ”Kultur” är ett brett begrepp och studieförbundens roll i kulturlivet är inte alltid synlig och tydlig. Här är nio punkter som ringar in studieförbundens kulturliv – och några utmaningar de står inför, nu och framåt. (Ur Cirkeln nr 3 2022)

Kulturen är störst

Kulturen är det allra största verksamhetsområdet i studieförbunden. Tänk på en kulturell uttycksform, hur ovanlig den än är, chansen är stor att du hittar den i något av de tio studieförbunden. Förklaringen är ganska enkel. Människors kulturintresse är stort – och det avspeglas i studieförbunden, som ju bygger på frivilligt deltagande. Utbud och efterfrågan gäller även här.

Lite grovt kan man skilja mellan att uppleva och att utöva kultur – titta på konst eller skapa konst, spela musik eller lyssna på musik. Människor är i allmänhet intresserade av både och, i skriftande grad. Detta motsvaras av studieförbundens två verksamhetsformer studiecirkel – som ofta handlar om att lära för att kunna utöva, och kulturprogram – med fokus på att framföra något andra tar del av.

Friheten är grunden

Kultur och folkbildning får anslag från det offentliga, alltså skattepengar. Utan det skulle varken Kungliga Operan eller studieförbunden överleva, i alla fall inte i nuvarande form.

Ibland pratas om ”armlängds avstånd” i kulturpolitiken. Med det menas att politikerna ska skapa förutsättningar för kultur, inte styra innehållet. Även studieförbunden hävdar principen om armlängds avstånd. ”Fritt och frivilligt” är ett signum för verksamheten i studieförbund och folkhögskolor. Politikerna har för det mesta instämt i principen om armlängds avstånd, i alla fall hittills.

Kulturens och folkbildningens frihet är inte enbart en fråga om politisk styrning. Ytterst handlar det om rätten att uttrycka sin mening. Kulturen har ofta varit en nagel i ögat på makten. Att vissa politiker och regimer motarbetar fri kultur är uppenbart. Yttrandefrihetsgrundlagen syftar till ”att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande” (§2).

Kulturens möjliggörare

Studieförbunden beskriver sig själva ofta som kulturella ”möjliggörare”. Det kan låta kryptiskt, men innebär att de ser sin roll som att bidra till att idéer kan realiseras, tankar bli till handling. För att det ska fungera måste studieförbunden för det första ha örat mot marken, lyssna och vara öppna för människors idéer. För det andra måste de ha en verktygslåda med hjälpmedel. Här kan listan göras lång: Lokaler, utrustning, föreningsutbildning, studiecirklar, marknadsföring, projektplanering är bara några verktyg i lådan.

Tänk också på att en stor del av det svenska kulturlivet bärs upp av ideella krafter, människor som oavlönat, på fritiden, engagerar sig i kulturaktiviteter. Att dessa ideella krafter kan luta sig emot, och ta stöd av, ett studieförbund, ser många som en viktig kugge i kulturlivet.

Passionerad amatörkultur

Studieförbundens möjliggörarroll har kanske störst betydelse för amatörkulturens föreningar och grupper. Ordet amatör används ibland lite nedsättande, men tänk på att det nästan är identiskt med latinets amator, som betyder ”en som älskar”. En amatör är alltså en passionerad kulturutövare.

Det är svårt att få fram exakta uppgifter om hur många amatörkulturföreningar det finns i Sverige. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, finns cirka 260 000 organisationer inom det civila samhället, varav 65 000 inom området ”kultur och rekreation”.

Studieförbunden och amatörkulturen hänger ihop. Mycket folkbildning sker i samverkan med amatörkulturföreningar. Ett exempel är spelhobbyförbundet Sverok, en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer. De har 1 700 medlemsföreningar över hela landet. År 2020 genomförde Studiefrämjandet över 400 studiecirklar i samarbete med Sverok.

Skapa - utan prestationsångest

Vem målar vackrast? Vem sjunger bäst? Skolan och hela samhället är prestationsinriktat – på gott och ont. Ett gemensamt drag i studieförbundens kulturverksamhet är att tona ner prestationshetsen och i stället framhäva det lustfyllda i skapandet.

Det betyder så klart inte att det saknas vilja till utveckling och fördjupad kunskap. Men det är sällan huvudsyftet. Den stora mängden nybörjarkurser i olika kulturämnen är ett uttryck för att alla kan vara med. Undersökningar bland cirkeldeltagare visar att det just är lusten, glädjen och den sociala gemenskapen i gruppen som de uppskattar mest.

Kulturprogrammens roll

Kulturprogram är namnet på en av de verksamhetsformer som ligger till grund för fördelningen av statsbidrag till studieförbunden. Mycket av kulturutbudet i samhället – föreläsningar, konserter, utställningar, författarträffar, kulturvandringar, anordnas av studieförbunden.

Dessa kulturprogram är i allmänhet av det mindre formatet, jämfört med stora konserter och teaterföreställningar. Ofta genomförs de i samverkan med lokalt baserade kulturföreningar. På flera håll finns även särskilda arrangörsföreningar, vars huvudsyfte just är att se till att det offentliga kulturlivet kan leva vidare, vid sidan av de stora kulturinstitutionerna.

Studiefrämjandet samarbetar med flera sådana föreningar och anordnar även särskilda ”arrangörsutbildningar”.

Vilka deltar - och deltar inte?

”Det här är inte tillfredsställande uppgifter.” Så kommenterade Folkbildningsrådet rapporten Mångfald och förnyelse – utvärdering av folkbildningens kulturverksamheter från 2020.

Rapporten visar att kulturverksamheten i studieförbunden visserligen är stor, men ojämlikt fördelad mellan olika grupper i befolkningen. Högutbildade är överrepresenterade i de estetiska cirklarna, och invandrade underrepresenterade.

Problemet är knappast nytt, och inte heller unikt för studieförbundens kulturverksamhet. I många år har svenska folkets kulturvanor undersökts. Att delta i kulturaktiviteter är vanligare bland högutbildade och storstadsbor. Andelen kvinnor är generellt sett också högre, både vad gäller att utöva och uppleva kultur.

Vad gör då studieförbunden åt detta? Det är så klart alltid enklare att välkomna dem som själva knackar på dörren, oavsett om de vill starta en bokcirkel eller en teatergrupp. Men det finns exempel på strävan att bredda kulturen och nå ut till nya grupper.

Studiefrämjandet i Umeå flyttade för några år sedan från centrala stan ut till den kulturellt ”fattiga” stadsdelen Ålidhem. På Sweden Rock-kollo deltar unga hårdrocksintresserade tjejer på ett läger i anslutning till den stora festivalen. Detta är två av många exempel.

Det är också otvetydigt att studieförbunden för många är inkörsporten till kulturens värld. Bandet med unga killar i replokalen, nybörjarcirkeln i akvarellmålning, första tangostegen… det finns tusentals exempel på att människor genom studieförbunden har mättat sin kulturella nyfikenhet, som ofta lett vidare till ett livslångt intresse.

I hela landet?

Studieförbunden finns över hela landet. I rapporten Kulturens geografi från Myndigheten för kulturanalys konstateras att studieförbundens kulturverksamhet är särskilt viktig på landsbygden och mindre orter, helt enkelt för att det ofta saknas ett kulturutbud där.

Samtidigt har kommunerna på senare år kraftigt dragit ner på bidragen till studieförbunden. Dessutom har antalet studieförbundsavdelningar minskat, liksom den lokala närvaron i form av kontor.

Forskare har visat att ett rikt kulturliv och civilsamhälle har stor betydelse för mindre kommuners attraktivitet. Studieförbundsföreträdare har varnat för att minskade kommunanslag kan leda till ökad centralisering, minskad kulturverksamhet och ”vita fläckar” på folkbildningskartan.

Kulturen och studietimmarna

Det går inte att komma ifrån att pengar har betydelse även i kulturlivet.
Nuvarande system för fördelning av statsbidraget mellan de tio studieförbunden utgår från volym, alltså hur mycket verksamhet, räknat i studietimmar, varje förbund genomför.

Baksidan med systemet är att studieförbunden i jakten på studietimmar kanske missar den viktiga, men resurskrävande, uppgiften att motivera och bjuda in ovana personer till kulturverksamheten.

”En gemensam utmaning är hur folkbildningen ska nå utanför sina traditionella målgrupper”, skrev Statskontoret i en utvärdering år 2018.

”Vi borde satsa mer på att ta oss ut i bostadsområden och informera mer om möjligheterna med studieförbund och folkbildning”, säger en av de intervjuade studieförbundsanställda i rapporten Musik i cirkel, från Folkbildningsrådet.

Nu är ett nytt statsbidragssystem på gång, som beräknas träda i kraft 2024. Kanske kommer det att underlätta för studieförbunden att ta sig an utmaningarna inom kulturområdet.

KULTUREN - ETT AV FYRA SYFTEN

Staten har angett fyra syften med bidraget till studieförbunden. Ett av syftena är: ”Att bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.”

De två nyckelorden är ”bredd” och ”delaktighet”. Bredd tolkas ofta som att studieförbunden ska nå ut till grupper som är ovana vid kultur, och därför måste ha ett brett och varierat utbud.

Att öka delaktigheten handlar om att studieförbundens deltagare inte enbart ska vara kulturkonsumenter eller passiva mottagare. De ska själva ha inflytande över, och vara delaktiga i, kulturverksamheten.

STUDIEFRÄMJANDET OCH KULTUREN

Kultur är, tillsammans med natur, miljö och djur, Studiefrämjandets profilområden. Med det menas att kultur är ett område som de lägger särskilt stor vikt vid. Så här står det i Strategi 2131, som stakar ut vägen under det kommande decenniet, fram till 2031:

”Kultur är både en samlande och utmanande kraft i samhället. En fri kultur har ett egenvärde och stärker demokratin. Kultur möjliggör delaktighet, stimulerar kreativitet, fantasi och samtal, ger oss uttryck och insikter. En fri och levande kultur kan möta samhällsutmaningar som ojämlikhet, diskriminering, utanförskap och bidra till folkhälsa. Att ge fler människor möjlighet att uppleva och utöva kultur är centralt för folkbildningen, och för Studiefrämjandet.”

KULTURUTÖVANDE I SIFFROR

Svenska folkets kulturvanor undersöks varje år. Här några siffror, främst om eget utövande av kulturaktiviteter under 2021.

  • 80 % läste någon bok, 37 % läste minst varje vecka.
  • 47 % sysslade med handarbete eller hantverk, 25 % minst en gång i månaden.
  • 30 % tecknade eller målade, 25 % minst en gång i månaden.
  • 28 % dansade, 12 % minst en gång i månaden.
  • 20 % spelade musikinstrument, 10 % minst en gång i månaden.
  • 16 % deltog i studiecirkel eller kursverksamhet, 7 % minst en gång i månaden.
  • 4 % sjöng i kör, 2 % minst en gång i månaden.
  • 3 % spelade teater eller lajv, 1 % minst en gång i månaden.

År 2021 var präglat av Coronapandemin, vilket påverkat siffrorna för detta år. Mer än hälften av de tillfrågade har saknat kulturutbudet som minskade kraftigt under pandemin.

Källa: Kulturvanor 2021. Myndigheten för kulturanalys.

KULTUR I STUDIEFÖRBUNDEN - NÅGRA SIFFROR

  • Totalt genomfördes 86 000 studiecirklar 2021. År 2019 (före Coronapandemin) genomfördes 242 000 cirklar.
  • Ämnesområdet konst, musik och media svarade för 61 procent av all cirkelverksamhet, mätt i antal studietimmar. I dessa cirklar deltog 2021 drygt 251 000 personer, varav 54 procent kvinnor.
  • Totalt genomfördes 117 000 kulturprogram 2021. År 2019 (före Coronapandemin) genomfördes 366 000 kulturprogram.
  • Kulturprogrammen 2021 samlade 4,7 miljoner deltagare, jämfört med 19,2 miljoner deltagare år 2019.

Källa: Folkbildningsrådet, årsredovisning 2021.

En känsla av egenvärde

Linus Råde, verksamhetsutvecklare, Studiefrämjandet Västerbotten

Bild på Linus Råde Foto:

”Vi vill vara en ryggrad för det ideella kulturlivet. Med det menas att hjälpa till med sådant kulturföreningar har svårt att klara själva. När jag träffar en ny förening eller grupp brukar jag först fråga: ’Vad vill ni göra?’

På så sätt får människor sätta ord på sina drömmar. Nästa steg är att vi pratar om hur drömmarna ska bli verklighet. Då är vi redan inne i en slags folkbildningsresa.

För mig är en grundbult i all folkbildning att människor tar makten över sitt eget liv, får en känsla av egenvärde. Delaktighet, medbestämmande och kreativitet får oss att växa. Mycket av vår kulturverksamhet går ut på just det. Det gäller oavsett uttrycksform; spelkultur, amatörteater, konst eller musik.

Vi har startat Kulturhuset Klossen i stadelen Ålidhem här i Umeå. Det fanns ingen kulturell mötesplats där tidigare, och många fick aldrig chansen att uppleva och utöva kultur. Nu har vi dans, teater, musik och en massa annat på Klossen. Vi som studieförbund kan spela jättestor roll i att skapa kulturella arenor och mötesplatser, både i stan och glesbygden.”

Tre kulturnedslag – Västerbotten

Kultur på Klossen

Frigalleri på Kulturhuset Klossen i Umeå visar konst av amatörkonstnärer, med nya utställningar varje månad. En av de senaste var konst som skapats under pandemin.

Streetdance i Lycksele

I Lycksele träffades tonårstjejer på fredagskvällarna och kollade när killarna spelade fotboll. Ingen tyckte det var särskilt kul, men det fanns inget annat att göra. Nu har Studiefrämjandet startat streetdance, med ett fyrtiotal deltagare.

Utbildning av volontärer

Inför föreningen Nordskens stora spelkonvent i Skellefteå utbildas volontärer med ungdomar – om värdskap, säkerhet, hygien och allt som krävs på ett stort arrangemang.

Sammanhang och gemenskap

Patrik Hyberts, verksamhetsutvecklare, Studiefrämjandet Östergötland

Bild på Patrik Hyberts Foto: Daniel Forsberg

”Trettio år efter att Lars Winnerbäck repat hos Studiefrämjandet gick han ut och hyllade oss. Många ungdomar inser först som vuxna vad studieförbunden betytt för dem.

I kulturlivet i Östergötland är vår roll i första hand att göra det möjligt för kultur att uppstå, skapa förutsättningar. Det är samtidigt ett dilemma, för det vi gör syns inte alltid så mycket.

Jag började själv spela i band när jag var 14 år. I jobbet har jag mött flera hundra grupper, och vet vad det betyder att som ung hamna i ett musikaliskt och socialt sammanhang. Jag tänker att idrott och musik är alternativ, där du kan känna att du betyder något, hitta bra gemenskaper och förebilder.

Ibland kan små insatser göra stor skillnad för en musikgrupp eller en liten kulturförening. Vi i studieförbunden har många utrustade musikhus och kulturhus. Man ska inte underskatta infrastrukturens betydelse för kulturen. Ett rum i en bygdegård eller Folkets hus för hundra år sedan, det var ju där folkbildningen växte fram.”

Tre kulturnedslag – Östergötland

Scen på Kulturnatten

På Kulturnatten i Norrköping får Studiefrämjandet fylla en av scenerna med innehåll. Här brukar 25-30 lokala band få chans att spela för publik.

Workshops för rappare

Öppna workshops dit unga rappare kan komma med texter. Här får de hjälp av professionella musiker att göra beats och komma vidare i sitt skapande.

Gör egna poddar

Poddutrustning och studior på flera ställen i Östergötland för alla som vill lära sig och testa att göra poddar.

Låt kulturintresset gro och växa

Mirjam Wallin, teamchef för musik och kultur, Studiefrämjandet Skåne-Blekinge

Bild på Mirjam Wallin Foto:

”Kultur är kittet som håller ihop samhället. Jag ser studieförbunden som kulturlivets rötter, där människors intresse kan gro och växa, både för att uppleva och utöva kultur. Kulturinstitutionerna når en snävare grupp i samhället, vår ambition är att nå ut brett, gärna till dem som är ovana vid kultur. När någon vänder sig till oss ska det gå snabbt från idé till handling.

Om vi ska lyckas med det måste vi finnas ute i myllan, på småorter och i mindre kommuner. Förankringen i lokalsamhället är jätteviktig. Här har vi politiska utmaningar i Skåne, när allt fler kommuner tar bort anslagen till studieförbunden. Mycket talar för att trenden kommer att fortsätta nu efter valet. Det här får konsekvenser, genom att vi inte kan satsa lika mycket som vi skulle vilja.

Vi betyder mycket för lokala kulturföreningar och grupper, och för människor som bor på mindre orter. Nu är jag orolig över att vi i studieförbunden ska tappa markkontakten.”

Tre kulturnedslag – Skåne

Dista – för jämställdhet

I flera år har Studiefrämjandet i Skåne jobbat för en mer jämställd musikverksamhet. Dista lotsar tjejer och ickebinära in i musiken, med replokaler, workshops, möjligheter att spela live med mera.

Vävning i Gumlösa

En kamratcirkel utanför Hässleholm som vävt tillsammans länge. Ett exempel på det livslånga lärandet där det, oavsett deltagarnas ålder, finns plats för ny kunskap och inspiration.

Brännbar teater

Samarbete med flera lokala amatörteaterföreningar, bland annat Ystads stående teatersällskap som i höstas ger föreställningen Brännbart – en kabaré om sopor.

Läs mer om Studiefrämjandets kulturverksamhet!

Ur Cirkeln nr 3 2022.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 13 december 2022