Hej

Vi har placerat cookies på din digitala enhet för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Om du vill veta mer kan du läsa om cookies här.

  • Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Tre som gillar cirklar

Vad är det för särskilt med studiecirklar? Hur får man till en bra stämning i gruppen? Vilken roll har ledaren? Cirkeln träffade tre cirkelentusiaster från Halland. De har olika roller i sina cirklar – men delar glädjen att lära tillsammans med andra. (Ur Cirkeln nr 3 2017)

Första gången på scen var jag livrädd

Karin Kjellsdottir har alltid sjungit. Men först när hon kom med i bandet Sound of Simplicity tog musikintresset form och blommade ut. Bandet är ett stort grupparbete, där målet är att alla ska bli överens om hur det ska låta.

Namn: Karin Kjellsdottir
Ålder: 26
Bor: Lägenhet i Varberg
Gör: Jobbar på ett företag som bygger och renoverar kök
Familj: Singel
Intressen utöver musik: Gillar att måla, umgås med vänner och promenera med familjens hund

Berätta om er musikcirkel.

Vi är sex i bandet Sound of Simplicity och spelar symfonisk metal. Vi repar en gång i veckan.

Vem skriver era låtar?

Vi själva tillsammans. Det börjar ofta med att någon kommer med ett riff eller en musiksnutt på datorn. Sedan växer låtarna fram. Jag skriver texterna, men det är öppet för tyckande från de andra. Jag vet inte hur andra band gör, men så här gör i alla fall vi.

Vem är cirkelledare?

En av killarna är formell ledare och har kontakt med Studiefrämjandet. Vi hyr ju replokal av dem och har även varit med i Livekarusellen. Bandet har inte direkt någon ledare. Vi pratar oss fram tills vi är överens om vad som känns bäst.

Hur fungerar samarbetet?

Det har faktiskt aldrig hänt att det blivit dålig stämning. I så fall skulle vi direkt prata om det. Vi är öppna och väldigt tajta. Jag tänker att det nästan är en förutsättning. Om vi inte gillat varandra hade det inte blivit så mycket band för oss i alla fall.

Ni ska ju enas om era låtar och annat. Hur tar ni besluten?

Att någon ska bestämma på egen hand skulle verkligen inte fungera i vårt gäng. Alla ska vara nöjda innan vi spelar in en låt. Vi går ofta igenom låtarna, lyssnar och pratar om vad som kan göras bättre. Det har hänt att vi struntat i låtar som någon i gruppen inte kan tänka sig spela.

Ger ni kritik till varandra?

Ja, men på ett snällt sätt. Mer som förslag, typ ”testa så här i stället så får vi se hur det låter”. Att bara säga ”det där var dåligt” funkar inte så bra.

Är ni involverade i varandras liv utöver musiken?

Vi chattar och pratar hela tiden, men mest om musik. Vissa kan ju nörda ner sig och prata om gitarrer hur länge som helst. Jag känner mig i alla fall fri att ta upp vad som helst i gruppen.

Vilket råd vill du ge den som leder eller deltar i en cirkel?

Var välkomnande mot alla, men ge också var och en tid att känna sig för och hitta sin plats i gruppen.

Hur berikar bandet och musiken ditt liv?

Jag har vuxit som person och blivit mer säker. Jag visste väl att jag kunde sjunga men hade aldrig gjort det för andra. Nu är jag frontfigur i bandet och vågar ta plats. Första gångerna på scen var jag livrädd, men nu känns det mycket lättare. För mig som gillar musik var det suveränt att gå med i ett band. Hur skulle jag annars ha gjort med mitt musikintresse?

Kravlöst lärande i fåglarnas värld

Att se någon fascineras av första mötet med en berguv. Det är lycka för Jörgen Fagerblom. I över trettio år har han varit aktiv i Falkenbergs Ornitologiska Förening, som cirkelledare och styrelseledamot.

Namn: Jörgen Fagerblom
Ålder: 60
Bor: Villa i Glommen mellan Varberg och Falkenberg
Gör: Gymnasielärare i biologi och naturkunskap
Familj: Fru och två utflugna barn
Intressen förutom fåglar: Musik, gympaledare på Friskis & Svettis

Vad har ni för cirklar på gång nu?

Många! Intresset för fåglar är jättestort och vi brukar ha upp till tio nybörjarcirklar varje år. I vår hade vi också en ugglecirkel och i höst blir det en rovfågelcirkel. För oss är cirklarna ett sätt att få nya intresserade till föreningen.

Vad är din egen drivkraft i detta?

Glädjen i att öppna ögonen på folk – och ta emot deras uppskattning. Att väcka nyfikenhet för fåglar och skapa en positiv känsla för naturen. Det är vår förenings mål, och det gäller även för mig.

Vilka är din roll som ledare?

På nybörjarcirklarna är min roll att förmedla kunskap. Deltagarna förväntar sig att få lära sig om fåglar. Jag har en plan för vad vi ska göra, men lyssnar på deltagarnas förväntningar. Efterhand kommer det upp förslag och frågor. Då gäller det att vara flexibel.

Hur får du till en bra stämning i gruppen?

Vi börjar lite mjukt med att presentera oss för varandra. Det gäller att få till en trygghet i gruppen från start. Vi är ju utomhus den mesta tiden, men första träffen har vi alltid inomhus. Jag visar bilder och vi lyssnar på fågelläten. Det är uppskattat. Fika är också viktigt!

Har det gått snett någon gång?

Egentligen inte. Eftersom alla valt att delta av eget intresse, finns en positiv känsla från början. Det hela är kravlöst.

Hur hanterar du deltagarnas olika kunskap och förväntningar?

Det gäller att vända det till något positivt, att de kan lära av varandra – och att hela tiden visa att det är okej någon kan mindre än andra. Kanske är det en viss typ människor som väljer att vara i en grupp. Det finns en del ensamvargar inom fågelskådningen som nog inte kan tänka sig en studiecirkel. ”Jag ska bestämma själv”-människor som vill ”göra på sitt sätt”.

Hur samarbetar ni med Studiefrämjandet?

Vi träffas inför varje säsong och planerar vilka cirklar som ska köras. De hjälper till med administration och utskick. Vi ledare ställer upp ideellt men får en del ersättning för utlägg. Vår förening fick också dela Studiefrämjandets Ugglestipendium 2015 för vår insats i folkbildningen. Det är vi så klart stolta över.

Vilket råd vill du den som ska leda eller delta i en studiecirkel?

Det allra viktigaste att se och lyssna på alla deltagare i gruppen.

Målandet sätter färg på livet

Bia Svedberg är en initiativrik kvinna som älskar att måla. Som nyinflyttad till Varberg fann hon genast en plats i en målarcirkel och startade också en egen. Skaparglädjen och gemenskapen håller prestationskraven på avstånd.

Namn: Bia Svedberg
Ålder: 70
Bor: Lägenhet i Varberg
Gör: Pensionär
Familj: Barn och barnbarn
Intressen: Tycker om att skriva och håller nu på med en familjehistoria. Tittar på fåglar.

Berätta om dina cirklar.

Jag är med två målargrupper, en med åtta och en med sex personer. Vi målar väldigt fritt. Vi brukar säga att vi leker med färger för att påminna oss om att vi inte måste prestera. Det viktigaste är att vi har roligt när vi målar, och det har vi.

Hur hamnade du själv här?

Jag flyttade hit till Varberg för tre år sedan på grund av barn och barnbarn. Jag tänkte, jag kan ju inte bara vara mormor, utan måste ha ett vuxenliv också. Jag gick ut på Facebook och sökte målarintresserade och så startade vi en grupp. De flesta är pensionärer och vi träffas på dagarna här på Studiefrämjandet.

Den goda stämningen du beskriver, hur gör du som ledare för att nå dit?

Först och främst, jag är ingen utpekad ledare. Ingen leder någon annan i våra cirklar, vi hjälper och inspirerar varandra. Den goda stämningen kommer när alla är intresserade av alla andra i gruppen. Jag funderar ibland på om alla inser att det hänger på just det?

Hur lär man sig utan lärare?

Vi tittar på dem som kan mera än vad vi kan. Vi frågar, visar och hjälps åt att förklara. På så sätt bygger vi upp varandras självförtroende. Sedan händer det att någon får en idé: ”Vad är grafik, hur går det till egentligen?” Med stöd av Studiefrämjandet fick vi trycka egna bilder, collografi, i konstföreningens grafiska verkstad. Väldigt uppskattat!

Som ny i stan, vad har målargrupperna betytt för dig?

Jättemycket. För mig har det sociala faktiskt blivit det viktigaste. Målningen kommer nästan i andra hand. För dem som lever ensamma tror jag att gruppen betyder extra mycket. Några umgås även utanför cirkeln, men inte alla.

Vilket är ditt råd till den går in i en studiecirkel – som ledare eller deltagare?

I en grupp kan några vara mer osäkra än andra, och då gäller det att ta det steg för steg. Många har med sig från skolan att de inte duger, att de inte kan måla. Gruppen kan försöka påverka den som inte vågar, på ett försiktigt sätt. Positiv bekräftelse är alltid viktigt. Oavsett om du är sju eller sjuttio vill du få bekräftelse.

Varför studiecirklar – hur berikar det livet?

Det är en enkel form för att lära sig och möta andra med liknande intressen. En studiecirkel kan öppna upp och utveckla vem som helst. Här möts vuxna människor med livserfarenhet. Det är inte alltid cirkelledaren som har mest att ge!

Starta en studiecirkel hos Studiefrämjandet!

Ur Cirkeln nr 3 2017.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 7 september 2020