Bygga demokrati från grunden
Det pratas om valet, i medierna och kring middags-borden. Men demokratin är större än att rösta vart fjärde år. ”Vi måste demokratisera demokratin”, menade den legendariske folkbildaren Gösta Vestlund och syftade på att vidga människors demokratiska inflytande i vardagen.
Studiefrämjandet hakar nu på denna tanke. Följ med till Tensta i Stockholm och träffa tre engagerade kvinnor som med folkbildningens metoder vill stärka människors egenmakt – i deras liv och i samhället.
Den som ska beskriva socio-ekonomiskt utsatta områden riskerar att köra i diket. Å ena sidan går det inte att blunda för problem och utmaningar, med kriminalitet, arbetslöshet och fattigdom. Å andra sidan gäller det att inte stigmatisera och svartmåla, att inse att det finns mycket positiv kraft i dessa områden.
Vardagsverkligheten lämpar sig sällan för svartvita generaliseringar. Studiefrämjandet är det enda studieförbundet med egna lokaler i Tensta, ett stenkast från tunnelbanestationen. Verksamheten har olika inriktningar och förgreningar till flera områden i stadsdelen Järva.
Det som pågår här kan beskrivas som ett demokratiskt grundarbete, utifrån tanken att ett demokratiskt samhälle i sina minsta beståndsdelar består av fria människor med egenmakt och delaktighet.
Kvinnornas bildningshus – för lärande och gemenskap
– Vi vill göra kvinnorna mer fria. Jag ser våra deltagare som oslipade diamanter. Så beskriver Alma Adan arbetet på Kvinnornas Bildningshus i Tensta.

År 2025 deltog cirka 250 kvinnor i studiecirklar i skiftande ämnen – svenska, engelska, data, odling och sömnad är några av dem. Nya cirkelämnen och aktiviteter dyker upp hela tiden, när behov uppstår. Cirkelledarna har en nyckelroll för att få grupperna att trivas. Alla studiecirklar sker på svenska och när språket haltar hjälper deltagarna varandra.
Alma Adan är folkbildningsutvecklare på Studiefrämjandet. Hon bor själv i Tensta och mycket som händer på Kvinnornas Bildningshus kretsar kring henne. Deltagarnas livssituation skiftar, men enligt Alma Adan finns gemensamma nämnare.
– Kvinnorna har rötter i andra länder och här i Sverige har de ofta levt isolerade i sina familjer. Många har låg självkänsla och känner att de inte har någon riktig plats i samhället, säger hon.
För många av deltagarna blir Kvinnornas Bildningshus en väg vidare till utbildning eller arbete. Annika Hamilton har under många år arbetat på Studiefrämjandet. Hon ser Kvinnornas Bildningshus som en språngbräda in i det svenska samhället.
– Mycket som är självklart för oss infödda är obegripligt för den som kommer till Sverige. Att navigera i ett nytt land är inte enkelt. Jag tycker alla ska känna till sina rättigheter och skyldigheter och kunna göra din röst hörd i landet där du lever, säger hon.
Annika Hamilton menar att Kvinnornas Bildningshus står för ett demokratiskt grundarbete, som följer folkbildningens traditioner i en ny tid.
– Rent samhällsekonomiskt spar vi pengar, men viktigare är att vi skapar människovärde.
Alma Adan betonar studiecirkelns pedagogik, med fokus på deltagarnas aktiva medverkan, som en nyckel till framgångarna.
– Det är ett fritt men ändå organiserat sätt att studera. Vissa vill komma och gå lite hur som helst. Men då lär de sig ingenting.
Att genom cirkelstudier stärka kunskapen är en central del av verksamheten. Gemenskapen och det stöd som kvinnorna ger varandra är minst lika betydelsefullt.
– Här bygger vi självförtroende, säger Alma Adan.
En del män var i början lite misstänksamma till Kvinnornas Bildningshus. ”Vad gör min fru där egentligen?” Alma Adan har fått frågan flera gånger, och beskriver hur hon bjudit in männen och mött deras frågor. Deras inställning vänder för det mesta när de ser vad verksamheten går ut på.
Även svårare fall som hedersrelaterat våld i familjerna kan komma upp till ytan.
– Vi sopar inget under mattan här, men det gäller att hantera det på rätt sätt.
Det handlar både om individuellt stöd och förebyggande arbete. Alma Adan berättar att hon bjöd in män till ett samtal om jämställdhet.
– Ingen kom, så jag bjöd in till ett nytt möte på temat ”mannen som centrum i familjen”, då kom det folk. Vi pratade om värderingar och om män som förebilder. Det var ett bra möte. Att prata löser inte alla problem, men är steg på vägen.
Study Action – för förändring i lokalsamhället
– För mig klickade det när jag i Birmingham mötte organisationen Citizens UK. Jag såg hur föreningar och grupper arbetar tillsammans för att öka tryggheten i ett utsatt bostadsområdet. Nyckeln var tillit och tro på att saker går att förändra.
Maha Al Haddad är folkbildningsutvecklare på Studiefrämjandet i Tensta. Hon berättar om hur de brittiska tankarna om Community Organising nu slagit rot i stadsdelen Järva, under namnet Study Action.
Grundidén är att samla människor och få igång ett konkret förändringsarbete, utifrån vad de själva uppfattar som problematiskt i sitt bostadsområde. Ett exempel finns i Järvastadsdelen Husby. Där kände många av de boende en påtaglig otrygghet, med skadegörelse och allt färre barn på lekplatserna i området.
– Tidigare satt kvinnor i Husby utanför portarna och pratade med varandra, men den kulturen försvann på grund av rädsla. På Alla hjärtans dag stod vi utanför tunnelbanan och frågade folk vad de ville göra för att öka tryggheten, berättar Maha Al Haddad.
Så föddes initiativet Rör inte min port i Husby. Det är en lokal kampanj som samlat intresserade personer och aktörer för att öka tryggheten och stärka granngemenskapen.
Nyckeln till framgång är, enligt Maha Al Haddad, att utgå från människors egna idéer och förslag på vad som behöver förändras. Tillsammans kan de hitta vägar framåt, till exempel via kontakter med fastighetsbolag, näringsidkare i området och genom trygghetsvandringar.
– Vår uppgift i Studiefrämjandet är inte att lösa problemen. Vi kan samla människor, vägleda och ge stöd, men själva arbetet med att förändra, det måste människorna själva göra, säger Maha Al Haddad.
Föreningsstöd i Järva – för att stärka civilsamhället
Ett tredje ben i Studiefrämjandets folkbildningsarbete i Järva är att stödja och stärka det demokratiska föreningslivet i stadsdelen. Det sker i form av ett partnerskap mellan Järva stadsdelsförvaltning och Studiefrämjandet.
Utmaningarna för föreningarna i Järva är på många sätt likartade de som finns i föreningar i andra delar av landet. Det är tufft att rekrytera ledare, styrelser och att få ekonomin att gå ihop.
– I Studiefrämjandet är samarbete med föreningar vår hemmaplan. Genom partnerskapet med stadsdelsförvaltningen kan vi ge extra stöd och vägledning om hur en demokratisk förening är uppbyggd. Vi har tid att lyssna och komma med råd, säger Annika Hamilton på Studiefrämjandet.
Ledarutbildning, ekonomi, stadgar, revision, styrelsearbete och utvärdering av verksamheten är något av det som Studiefrämjandet kan ge råd om. Det handlar om hjälp till självhjälp, med målet att föreningarna ska utvecklas genom ideella krafter.
Föreningslivet i Järva är kanske mer betydelsefullt än på andra orter, med de utmaningar som finns i stadsdelen. Inte minst handlar det om föreningarnas möjlighet att erbjuda fritidsaktiviteter för barn och ungdomar, till rimliga priser och med bra ledare.
– Nu kan vi sitta ner med de aktiva och tillsammans hitta sätt att stärka föreningarna, utifrån de behov som de har, säger Annika Hamilton.
Fakta om stadsdelen Järva
- Järva stadsdelsområde tillhör Stockholms stad och består av ett tiotal bostadsområden, däribland Rinkeby, Tensta och Husby.
- Totalt har Järva stadsdelsområde cirka 95 000 invånare. I Tensta är 60 procent av invånarna utrikes födda.
- I riksdagsvalet 2022 var valdeltagandet 55,3 % i stadsdelen Järva, en minskning med cirka 5 % jämfört med 2018. I Sverige som helhet var valdeltagandet 84,2 %.
- Delar av Järva har av polisen definierats som särskilt utsatta. På senare tid har situationen förbättrats, bland annat med en nedgång i grova våldsbrott och stölder. ”Vi ser en väldigt positiv utveckling av Järva som område”, sade Maria Sundström, före detta polisområdeschef för Järva till SVT i mars 2026.
Cirklar med föräldrar i ett nytt land
Att vara förälder är inte lätt. Att vara förälder i ett nytt land gör det inte enklare. Sedan många år använder Studiefrämjandet det egna materialet Älskade Barn på många platser i landet.
I Tensta arbetar folkbildningsutvecklarna Fadwa Aqel och Musa M. Isse med studiecirklar och föreläsningar för föräldrar. Särskilt fokus har de på föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF.
– Vi vill stärka, stötta och ta bort skammen. Vi från Studiefrämjandet har lättare än andra att nå ut till föräldrarna. Många med utländsk bakgrund bär på en rädsla för myndigheter, särskilt om det finns problem i familjen, säger Fadwa Aqel.
Föräldraverksamheten ingår i ett partnerskap mellan Studiefrämjandet och Järva stadsdelsförvaltning. Läs mer om arbetet i Cirkeln nr 2.2025.