Framtidens cirkelledare

På vandrarhemmet A6 sitter elva personer kring tre bord och samtalar lågmält. Vi har landat mitt i ett grupparbete om olika inlärningsstilar.

Kursen är Ledarutveckling steg 1, som Studiefrämjandets cirkelledarutbildning kallas. Den startade igår kväll med samling och presentationsövningar. På väggarna sitter blädderblocksblad från gårdagen. Ett har rubriken ”Mina förväntningar” och där kan man bland annat läsa:

”Bli en bättre ledare”, ”Kul att gå på kurs”, ”Vill ha tips”

Just den här kursen är lite speciell. Många är unga, i tjugoårsåldern. Några har redan prövat på att vara cirkelledare. Andra är aktiva på fritiden och nyfikna. Här finns folk som håller på med teater, ljudteknik, e-sport, musik, odling och miljöarbete. De flesta är i tjugoårsåldern och hör hemma Jönköping eller orter däromkring.

En del känner varandra sedan tidigare. För flera är det första gången på kurs med främlingar. ”Det känns lite vuxet”, säger en av killarna och han är nog inte ensam om den känslan. Det här är inte som hemma eller i klassrummet. Spännande och skrämmande på samma gång.

Tillbaka till grupparbetet om inlärningsstilar. Här utgår man från Howard Gardners sju intelligenser, olika karaktärs-
typer som speglar olika människors sätt att ta till sig kunskap. Var och en av deltagarna har fått lotsa sig fram till ”sin” inlärningsstil. Nu gäller det att i grupp fundera hur de lär sig saker bäst – och hur en ledare ska hantera cirkeldeltagare som har helt andra sätt att lära sig nya saker än vad de själva har.

I gruppen ”social intelligens” är det först lite förvirring vad övningen går ut på.
– Skulle vi gå igenom det här eller vad skulle vi egentligen göra, frågar en tjej och viftar med ett inplastat blad som beskriver den ”sociala intelligensens” kännetecken.

Så småningom klarnar det och diskussionen kommer igång. Alla har tankar om vad en bra ledare är.
– Om man leder en grupp är det allra viktigaste att kunna kommunicera med alla, säger en kille.

De andra nickar.
– Och att man har roligt tillsammans. Annars funkar det inte, menar en tjej.
– Jag lär mig på ett blandat sätt. Både genom att läsa, prata och få göra saker, säger en annan.

Kluriga frågor

När alla har pratat ett tag så tar ledaren Jennie Krafft över. Ställer lite kluriga frågor om hur de tänker sig att leda en grupp där deltagarna lär sig på olika sätt.

Sen är de dags för kort paus. Några glider snabbt iväg med siktet inställt på frukt- och godisskålarna. Vid ett av borden sitter Armida Hovbrandt från Tranås. Hon sammanfattar kursen hittills som ”spännande”.

Armida beskriver sig själv som ”en sån som alltid måsta ha nåt att göra”. Hon har varit ljudtekniker i ett teaterprojekt och fick frågan om hon ville delta från en man som arbetar på Studiefrämjandet.

En bra ledare ska kunna ge och ta kritik på ett bra sätt, menar hon.
– Och ha lite koll på gruppen, så att det inte går utför...

Det roligaste

– Jag är nog uppe i hundra ledarutvecklingskurser. Det här är det roligaste i mitt jobb. Det säger Jennie Krafft, chef för Studiefrämjandet Småland-Gotland.

På ledarutvecklingen möter hon framtidens cirkelledare – och får själv impulser som hon har nytta av i jobbet, och i livet.
– Jag lär mig minst lika mycket som deltagarna.

Oavsett studiecirkelns ämne är ledarrollen central, menar Jennie.
– Att bli trygg och hitta sin egen ledarstil är nog viktigaste i den här kursen.

Ledarskapsfrågor blir lätt personliga och det händer att det uppstår laddade situationer, där olika värderingar blottläggs och deltagarna utmanar varandra.
– Kursen kan trigga igång heta diskussioner, men det är bara spännande.

Mycket praktiska övningar och gruppsamtal är Jennies recept för en bra ledarutveckling. Ett annat är att ha en grupp med blandade deltagare, vad gäller ålder, ämnesintresse och bakgrund.
– Jag minns en kurs där den yngsta var 12 och den äldsta 73. Och de lärde sig mycket av varandra. Häftigt!

Rita blomma

Nästa övning gäller samarbete. Varje grupp ska rita en blomma med en stor tuschpenna. Det är bara det att alla ska hålla i pennan samtidigt och inte prata med varandra. När alla ritat sin blomma förklarar Jennie att övningen visar hur vi tar olika roller i en grupp. Vem tog tag i pennan först? Vem styrde pennan?
– Det känns som vi har många viljor i vår grupp. Det var kanske därför vår blomma inte blev så snygg, säger en tjej och visar upp en något abstrakt teckning som med lite fantasi kan föreställa en blomma.

Jennie berättar om ett tillfälle när en grupp inte lyckades rita något alls. Alla slet i pennan åt olika håll och på papperet syntes till slut bara en prick.

Helt klart är att ledarutvecklingens övningar väcker stor entusiasm och leder fram till livliga diskussioner. ”Upplevelsebaserat lärande” står det i presentationen av ledarutvecklingen och det verkar fungera bra, i alla fall i den här gruppen.

LEDARUTVECKLING I TRE STEG

Ledarutveckling heter Studiefrämjandets utbildning för cirkelledare. Varje år deltar ungefär 3 000 personer i ledarutvecklingen. Utbildningen är i tre steg, där varje steg omfattar ungefär en dags studier. Kursen handlar om pedagogik och förmågan att leda en grupp, alltså inte om cirkelämneskunskaper. I ledarutvecklingen varvas föreläsningar med grupparbeten och pedagogiska övningar. Ledarutvecklingen genomförs oftast under fredag–lördag, men endagskurser och kvällskurser förekommer.

L1 fokuserar på VAD

• Vad händer i en grupp?
• Vilka faktorer påverkar vår inlärning?
• Vad är folkbildning?
• Vad betyder det att leda en cirkel?
• Om Studiefrämjandets idé och organisation.

L2 fokuserar på HUR

• Hur kan jag påverka gruppens dynamik?
• Hur kan jag bli bättre på att kommunicera?
• Vilken betydelse har feedbacken?
• Vad finns det för inlärningsprocesser?

L3 fokuserar på JAG

• Vem är jag och vilka sidor visar jag av mig själv?
• Vilka är mina värderingar och vilka är andras?
• Vad har mitt ledarskap för betydelse för gruppens processer?

TRE PÅ KURSEN

Linn Fridell, 17, Tranås. Går på gymnasiet, estet med teaterinriktning.

”Jag har alltid hållit på med teater så det har blivit en del av mitt liv. Den här kursen lät intressant, som en bra grej att göra. Att lära sig nya sätt att jobba i grupp. En bra ledare ska lyssna på alla – så att alla känner sig delaktiga i de beslut som tas i gruppen.”

Bidisha Roos, 20, Jönköping. Jobbar på Greenpeace

”Jag är med här för att bli en bättre ledare. Få tips och råd, för jag har inte varit ledare så länge. Övningarna är bäst. Jag leder vårt dörrteam i Greenpeace. Vi går och knackar dörr, för att engagera folk för miljön. Jag vill att folk ska se mig som en stark ledare med visioner, men som inte sätter sig över någon.”

Philip Johansson, 17, Tranås. Går på gymnasiet

Jag halkade in här eftersom jag har hållit på med ett teaterprojekt. Jag känner ganska många på kursen och än så länge har det varit bra. En bra ledare ska anpassa sig efter alla. Det såg vi ju nyss när vi pratade om att olika sätt att lära.”

HÄR ÄR EN BRA CIRKELLEDARE 

Elva unga deltagare på cirkelledarutveckling listar egenskaper på en bra cirkelledare:

• Bjuder på sig själv
• Lättsam
• Uppmuntrar till samarbete och diskussion
• Kan prata med alla
• Kan ta kommandot när det behövs
• Är målinriktad
• Bra på att lyssna
• Har förståelse för andra
• Säker i sig själv
• Kan kommunicera
• Strukturerad
• Framåttänkande
• Vet om sina egna svagheter och styrkor
• Ser gruppens olika styrkor
• Kontrollerande, när det behövs
• Bjuder in hela gruppen

Ur Cirkeln nr 4 2014.