Hej

Vi har placerat cookies på din digitala enhet för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Om du vill veta mer kan du läsa om cookies här.

  • Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Självkänsla och friluftsliv

Mätbara mål kan trigga självförtroendet men sätta krokben för självkänslan. Att tala om att ”lyckas” eller ”misslyckas” är irrelevant när man pratar om självkänsla, menar Mats Andersson. (Ur Cirkeln nr 4 2018)

Mats Andersson är lärare på Malungs folkhögskolas friluftskurser, dit människor kommer med en passion för friluftsliv. Varför jobbar då Mats med självkänsla? Är inte friluftsliv det intressanta?

– Det beror på att vi vill kunna lämna ifrån oss människor som är trygga i sitt öde när de slutar efter ett år. Då kan de fara åt olika håll, eftersom tryggheten gör att de kan skapa sina egna strukturer och ramar.

Men det är inte ovanligt att deltagarna kommer till kursen med en annan utgångspunkt. De kan vara duktiga skidåkare eller klättrare som är vana vid att prestationen är det viktiga. Mats menar att fokus på självförtroende och prestation riskerar att skapa ett tunnelseende som gör att man missar självkänslans viktiga arbetsmaterial: relationer och möten. Därför försöker han glänta på dörrar som sätter ämnet i relation till andra. Det kan ske genom att alla på kursen får öva sig i att arrangera exempelvis friluftsdagar för hela skolan. Men Mats kan också rikta sig mer specifikt till en kursdeltagare:

– Ett sätt kan vara att släppa in de här ”självförtroendemänniskorna” som ledare inom deras specialområden. Genom att leda andra måste de gå in de andras perspektiv.

För många är det här en ny erfarenhet som flyttar fokus från deras egna prestationer: Hur introducerar man skidåkning för någon som aldrig har sett snö förut? Hur hittar man uppgifter som andra kan lyckas med, snarare än uppgifter som utgår från ens egen prestationsbakgrund?

Jobba med abstrakta mål

För att kursdeltagarna ska växa som människor gäller det att formulera målen på rätt sätt. Mats rekommenderar starkt mål som inte går att mäta eller väga på vanligt sätt. Han tar de häcklöpande systrarna Kallur som exempel:

– De jobbar med känslomål som är abstrakta. Sådana mål har inga begränsningar, som att ta medalj i OS eller klara en viss tid. I stället handlar det om att hitta det ultimata loppet med ett flow där kroppen, löparbanan, häckarna, skorna – ja, allt – är i symbios. Har man ett sådant mål kan det utvecklas hela tiden, medan mätbara mål begränsar.

I inledningen av kurserna får deltagarna därför artikulera mer känsloinriktade mål. Vilken känsla vill vi som kurs ha i maj när vi slutar? Vad vill deltagarna ha med sig härifrån? Det kan låta lite flummigt, men när utvärderingen sker kontinuerligt i samma anda blir det tydligare. Då kan Mats ställa frågor som:

– Hur kändes det att arrangera en friluftsdag? Vad kunde ni se i ögonen på de som var med? Där finns feedback som är bättre än mätbara tider och liknande.

Total närvaro

Det som feedbacken till kursdeltagarna handlar om är alltså inte prestation utan snarare vad som sker i mötet mellan människor. Där byggs självkänslan, enligt Mats.

Eftersom mötet är så centralt, framhåller Mats vikten av att arbeta med gruppens relationer. Samtidigt är relationer oförutsägbara, och gruppen måste därför också få vara oförutsägbar i sin väg, beroende på vad som händer mellan individerna. Det i sin tur ställer vissa krav på ledaren: det krävs en total närvaro för att kunna fånga det som sker mellan deltagarna.

– Som ledare måste man vara trygg nog att lita på att det händer saker som kan föra gruppen vidare utöver ens egen förmåga. Och man måste våga ge deltagarna ansvar och utrymme. 

Lyckas och misslyckas

Man kan förstås fråga sig hur Mats hanterar en deltagare som misslyckas. Hur stärker man självkänslan i ett misslyckande? Men Mats värjer sig mot motsatspar som lyckas och misslyckas. Det är inte relevant när man talar om självkänsla, menar han.

– Vi jobbar i stället med olika vägar och riktningar. Vi är på väg åt ett håll – hur känns det? Ibland kan vi komma någon annanstans, men det behöver inte vara fel eller ett misslyckande.

Läs om Studiefrämjandets studiecirklar och arrangemang inom friluftsliv!

Ur Cirkeln nr 4 2018.

  • Text: Johannes Ståhlberg
  • Senast ändrad: 2 september 2020