Nio vägvisare till trivsel i cirkelgruppen
I över hundra år har studiecirkeln varit en uppskattad form för lärande och gemenskap. Men vad är egentligen hemligheten med studiecirkeln? En sak är klar, mycket hänger på hur cirkelgruppen mår och utvecklas tillsammans. Här är några vägvisare till hur du – som ledare eller cirkeldeltagare – kan bidra till att göra cirkeln till en trivsam del av livet.
1. Bry er om varandra
Mycket av hemligheten i ett bra samarbetsklimat är att du och andra i gruppen uppmärksammar och bryr er om varandra. Det behöver inte handla om stora ord och gester. Även med små medel går det att uppskatta människor i din närhet. Varje gång ni stöttar och är snälla mot varandra, stärker ni relationerna i gruppen. Ägna en tanke åt frågan: Hur kan jag själv, på ett sätt som känns bekvämt för mig, bry mig om de andra i gruppen?
2. Prata om förväntningar
När en ny cirkelgrupp träffas har alla sina egna tankar om vad som kommer att hända. Cirkelämnet har fört er samman, men att ni delar ett intresse betyder inte att era förväntningar är identiska. Att alla redan från start berättar om sina förväntningar är en god idé. Vad gör ni då om de spretar åt helt olika håll? Ofta går det faktiskt att komma överens om en väg framåt, bara man pratar om det och är beredd att ge och ta.
3. Mål och riktning
Att komma överens om gemensamma mål är bra. Följer ni en färdig studieplan är målet med cirkeln ofta uttalat. I vissa cirklar har också ledaren förslag på mål för era studier. Men att alla deltar i målpratet stärker sammanhållningen i gruppen. Vi människor skiljer oss åt när det gäller lusten att sätta upp mål. Vissa gör det hela tiden, medan andra lever sina liv lite mer planlöst. Några gemensamma mål i cirkeln är nog ändå bra, men låt inte jakten att nå målet lura er. Ofta är resan viktigare än slutmålet.
4. Konsten att samtala
Samtalet mellan deltagarna är en viktig ingrediens i de allra flesta cirklar. Det finns hyllmeter skrivet om konsten att samtala. Att ställa frågor, och lyssna på svaret, är ett sätt att visa intresse för andra. En något så när jämlik balans mellan ditt eget prat och ditt lyssnande kan vara en tumregel.
5. Hantera konflikter
Spänningar och konflikter är en naturlig del av samarbetet i en grupp. Någon pratar alldeles för mycket, en annan vill gå för fort fram och en tredje kommer aldrig i tid. Att irritera sig i det tysta är sällan en bra strategi. Våga prata med varandra och ta itu med saker innan de gått för långt. Att från start komma överens om enkla spelregler för gruppen kan förebygga konflikter. Att snälltolka och se konflikter som något som ni kan lösa tillsammans är en bra utgångspunkt. Det finns visserligen studiecirklar som har havererat på grund av inre konflikter, men också många exempel på att en konflikt som fått sin lösning har stärkt sammanhållningen i gruppen.
6. Ta en paus
”Swedish fika” har blivit ett begrepp långt utanför våra gränser. Pauserna är viktiga. De bidrar till att ge struktur och variation åt era cirkelträffar. När ni lämnar cirkelämnet för en stund händer det ofta att relationerna mellan deltagarna fördjupas och blir mer personliga. Pauser på jobbet är viktigt för hälsan, men det har även visat sig att kaffe och bulle kan föda många kreativa idéer och tankar. Kanske är det så även i studiecirkeln.
7. Checka in och ut
Inchecknings- och avslutningsrundor innebär att ni vid cirkelträffens början och slut går laget runt, och varje deltagare får säga något. Frågan kan gälla cirkelns ämne eller ha mer allmän karaktär. Googla ”frågor vid in- och utcheckning av möten” och du får du massor av exempel. Tänk bara på att frågorna inte ska såra eller vara för utlämnande. En enkel, snabb in- och utcheckningsrunda blir ett sätt att rama in cirkelträffen – och en möjlighet för alla i gruppen att komma till tals.
8. Lär av varandra
Grundtanken i studiecirkelpedagogiken är att deltagarna lär av varandra. I en del cirklar bär ledaren på kunskap om ämnet, vilket också deltagarna förväntar sig. Men kunskap och erfarenheter som delas mellan deltagarna förekommer i nästan alla studiecirklar. Vi bär alla på berättelser och erfarenheter att dela med oss av. Och vi mår bra av att dela kunskap med andra!
9. Ha roligt!
Skälet att vara med i en cirkel är först och främst att ha roligt. Någon har beskrivit det som ”lustfyllt lärande”, ibland i kontrast till de trista minnen många bär med sig från skoltiden. Att det ska vara roligt hela tiden är så klart inget man kan kräva, varken av sig själv eller de andra i gruppen. Men att skratt och gott humör bidrar till livskvalitet – både i studiecirkeln och i resten av livet – är det få som lär förneka.
Delta i ledarutbildning
Är du, eller vill bli cirkelledare? Tillhör du en förening som vill utveckla samarbetet med Studiefrämjandet? I så fall, är det läge att delta i någon av Studiefrämjandets ledarutbildningar. Ledarutbildningar finns både på grundnivå och inom olika fördjupningsområden. Vissa utbildningar sker lokalt på plats, andra på distans där du får träffa personer från hela landet.
Se aktuella distansutbildningar!
Studiefrämjandets människosyn
Studiefrämjandets människosyn ska prägla all verksamhet: ”Studiefrämjandet står upp för alla människors lika värde. Vi är inkluderande och hävdar allas rätt att vara sig själva. Vi litar på människan och tror på den positiva kraften i samtal och möten med andra. I folkbildningen lär vi och reflekterar tillsammans, med stort utrymme och acceptans för att tänka och tycka olika.”
/Ur Studiefrämjandets Strategi 2131