Håll balansen som cirkelledare

Planera – improvisera

Är du en person som slaviskt följer matreceptet, eller går du mer på känsla och testar dig fram i köket? Planerare eller improvisatör – i en cirkelgrupp är chansen stor att du stöter på båda sorterna.

Att som cirkelledare tänka ”vi tar det som det kommer”, kan orsaka problem längre fram. Deltagarnas förväntningar på cirkeln behöver pejlas in redan från start. En god idé är därför att i början av cirkeln prata om vad som kommer att hända framöver. Du som ledare kan ta initiativ till detta, om ingen annan gör det. Det gäller då att balansera dina egna idéer om hur cirkelarbetet ska läggas upp – med deltagarnas skiftande tankar om vad ni ska göra i cirkeln. I denna inledande planeringsprocess kan frågetecken rätas ut, så att ni tillsammans kan mejsla fram en plan för fortsättningen.

I reglerna för studiecirklar står att varje cirkel ska ha en plan, men däremot inget om hur detaljerad den ska vara. För en del cirklar finns färdiga studieplaner, ibland uppdelade på olika träffar. Det underlättar planeringen, men det gäller att inte bli slav under planen.

Regissören Ingmar Bergman lär ha sagt något i stil med att han alltid föredrog en detaljerad plan för sina filmer. Sedan kan planen ändras under resans gång, men då vet man, menade han, i alla fall vad man avviker ifrån och varför.

Långsamt – snabbt

I utvärderingar av cirklar är tempot ofta en källa till negativa omdömen. När vissa tycker att det går för snabbt, klagar andra på att det går alldeles för långsamt.

Det här kan ha sin rot i att deltagarnas förväntningar skiftar. En del är med i cirkeln för att snabbt lära sig något nytt. Andra menar, som det så vackert heter, att resan är viktigare än målet. Ofta kan du som ledare från start kalibrera förväntningarna genom gemensam planering (se förra punkten).

För snabbt eller långsamt kan också vara en följd av att vi faktiskt lär oss nya saker olika fort, liksom att deltagarnas förkunskaper skiftar. Det här kan till exempel uppstå i hantverkscirklar, där deltagarna ska lära sig olika tekniker. Den som behöver mer tid, kan ibland känna sig skamsen för att alltid tvingas säga: ”Det går för fort, jag fattar inte.”

Som ledare kan det vara bra att påminna sig själv och de andra deltagarna att en studiecirkel aldrig är en skola och definitivt ingen tävling där det gäller att vara bäst och snabbast. Något som händer i många cirklar är att det uppstår ett slags ”lärmiljö” där deltagarna hjälper varandra. Som ledare kan du uppmuntra dessa processer, vilket ofta brukar skapa en god atmosfär i gruppen.

Olika – lika

Alla grupper utvecklar ett eget normsystem, uttalade och outtalade regler som definierar gruppens inre liv. Stadgarna i en förening är ett exempel på uttalade normer. Outtalade normer förväntas deltagarna följa, utan att de behöver vara nedskrivna.

I denna process kan gruppen växa samman och utveckla sin egen ”gruppkultur” – en källa till samhörighet och gemenskap. Men det finns också en baksida. För vad händer om någon inte uppfattar, eller bryter mot gruppens ”tysta överenskommelser”? Någon avbryter andra hela tiden, en annan kommer aldrig i tid, en tredje blir väldigt personlig och pratar om sig själv hela tiden. Någon kanske börjar baktala andra gruppmedlemmar. Allt detta kan hända i en studiecirkel – och ibland skapa spänningar i gruppen.

Ordet norm kan ha en nedsättande klang. Numera används ibland begreppet ”bredda normen” som ett uttryck för att det ska finnas utrymme för att gruppkulturen ska innefatta en förståelse för att vi människor är olika – och att en studiecirkel just är en plats där du får vara dig själv.

Många cirkelledare uppfattar som sin främsta uppgift att skapa en god stämning i gruppen. Här gäller det att balansera behovet av att forma en gemensam gruppkultur, utan att normerna för hur du förväntas agera blir en trång tvångströja.

Lära ut – lyssna in

Olika studiecirklar skiljer sig från varandra. Den som anmäler sig till Jägarskolan eller en valpkurs förväntar sig att ledaren ska besitta kunskap i ämnet. Här måste ledaren hitta en balans mellan att lära ut och lyssna in. Din kunskap som ledare är viktig och värdefull, men katederundervisning är inte riktigt vad folkbildningspedagogik handlar om.

Här gäller det för ledaren att balansera sin roll som kunskapsförmedlare med att låta samtalen och erfarenhetsutbytet mellan deltagarna ha en central roll i cirkeln. Deltagare i en studiecirkel är inte elever, utan medskapare till det lärande som sker i gruppen.

I så kallade kamratcirklar, kanske en musikgrupp eller en bokcirkel bland goda vänner, förväntar sig deltagarna sällan att ledaren ska lära ut något. Men även här gäller det att hålla balansen, så att alla deltagare känner sig delaktiga.

Individen – gruppen

För att sammanfatta det hela: I en studiecirkel – och egentligen vilken grupp som helst – är utmaningen är att både tillfredsställa enskilda deltagarens och gruppens gemensamma behov. Det här är inte lätt, men samtidigt något som många tycker spännande i rollen som cirkelledare.

Nu för tiden finns det inget som hindrar att du lär dig nya saker helt på egen hand. Vägledning för att erövra ny kunskap finns bara en googling bort. Ändå söker sig många till studiecirklar, just för de förenar ny kunskap och nya möten – lärande och gemenskap.

Utbildning för cirkelledare

Studiefrämjandet anordnar över hela landet utbildningar för cirkelledare. Här kan du bland annat lära dig mer om hur grupper fungerar och om folkbildningspedagogikens idéer och praktik. Är du intresserad, kontakta oss på Studiefrämjandet.

11 frågor till dig själv

En lärdom som många cirkelledare dragit är att de aldrig blir fullärda. Varje ny cirkelgrupp innebär nya utmaningar. Att ställa sig själv frågor om sitt ledarskap, kan vara ett sätt att reflektera över ditt cirkelledarskap.

1. Hur kan du bidra till goda relationer i gruppen?
2. Vad utmärker ett bra samtal i gruppen?
3. att få igång ett bra samtal?
4. Vad innebär det för dig att ”lyssna aktivt”?
5. Hur viktigt är det för dig att deltagarna lär sig nya saker hela tiden?
6. viktigt för dig att bekräfta deltagarna, i så fall varför och hur gör du?
7. Hur hanterar du en situation där någon i gruppen ser ut att känna sig utanför?
8. I en cirkel lär deltagarna ofta av varandra. Hur kan du som ledare uppmuntra det?
9. Hur brukar du inleda och avsluta cirkelträffarna?
10. Om någon eller några uttrycker missnöje – hur hanterar du det?
11. Vad vill du själv utveckla vidare i din roll som cirkelledare?

Ur Cirkeln nr 1 2025.