Lyckan kommer med åren
Nu slår forskningen hål på myten att allt blir sämre ju äldre du blir. – I åttioårsåldern verkar folk vara som allra nöjdast med sitt liv. Det verkar som att någon slags vishet och emotionell mognad har inträtt i livet. Det säger Pär Bjälkebring, forskare på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Inom lyckoforskningen talade man tidigare om att lyckan är u-formad – att vi är som lyckligast i ungdomen och när vi blir äldre.
– Nu visar våra data att unga och medelålders upplever sig mindre lyckliga än vad äldre gör. Själva jakten på lycka verkar leda till stress och otillfredsställelse, säger Pär Bjälkebring som började forska om lycka för ett femtontal år sedan.
– Jag hade en idé om att för att känna lycka ska allt vara optimalt. Men forskningen visar att även om hälsan och minnet sviktar så känner äldre människor sig oftare lyckliga. Jag tror att det handlar om en mognadsprocess, där lyckan kommer inifrån, säger han.
Allt detta gäller på gruppnivå, det finns stora individuella variationer i alla åldersgrupper.
Avgörande behov
Pär Bjälkebring beskriver tre avgörande behov för en lycklig tillvaro. De är viktiga genom hela livet, men helt centrala för att äldre personer ska känna lycka och tillfredsställelse. De tre behoven är autonomi, kompetens och social gemenskap.
Autonomi innebär att det finns självbestämmande, att du har reella valmöjligheter i ditt liv. Kompetens fångar behovet av att vara bra på något, och även känslan av att kunna bidra med något för andra. Social gemenskap handlar om vårt behov av nära relationer med andra människor.
Att så många äldre deltar i studieförbundens verksamhet är knappast förvånande, menar Pär Bjälkebring.
– Studiecirkeln riktar in sig på alla de tre behov som är avgörande för ett lyckligt liv. Ibland finns en underton i studieförbunden av att det man lär sig ska leda vidare någonstans. Men glöm inte att verksamheten i sig bidrar till lycka och livskvalitet, och det gäller inte minst för de äldre deltagarna.
Hinder
Det finns objektiva faktorer som kan göra det svårare att tillfredsställa behoven av autonomi, kompetens och social gemenskap. Försämrad hälsa och dålig ekonomi är två hot. Och även om hindren inte alltid kan övervinnas, har Pär Bjälkebring sett att många ändå hittar vägar till lycka.
– Det finns äldre som trots stora hälsoproblem mår bra och känner lycka. Jag tror att det handlar om en mognadsprocess, om förmåga att kunna acceptera livet som det är men också att kompensera förluster med annat. Alla äldre har inte den här förmågan, men många har den.
Utmaning
För vissa kan övergången från arbetsliv till pension vara problematisk.
– Många identifierar sig starkt med sitt jobb och då kan det bli en stor utmaning att lämna yrkeslivet. Rollförlusten när man slutar jobba är vanligare bland män, medan kvinnor ofta kompenserar med starkare sociala vänskapsband utanför jobbet.
För den som har möjlighet, menar Pär Bjälkebring att ett alternativ är att successivt jobba lite mindre under en tid. Ett annat tips är att inte vänta för länge med att skaffa sig intressen vid sidan av jobbet.
– Börja tidigt med att förbereda dig för en ny tid i livet. Det är lättare att ägna mer tid till ett intresse du redan har, än att skaffa dig ett nytt.
Pär Bjälkebrings forskning bygger både på intervjuer och enkäter. Det har gjorts studier som fångar livskvalitet och lycka under lång tid, vilket möjliggör jämförelser över tid.
– Det står helt klart att vår generations äldre mår mycket bättre än tidigare generationer.
Text:
Äldre i befolkningen
- År 2024 var 15 % av befolkningen i Sverige 70 år eller äldre, år 2070 beräknas siffran vara över 20 %. Åldersgruppen över 80 år är cirka 6 % och beräknas vara 10 % år 2070.
- Medellivslängden 2024 för kvinnor var 85,4 år och för män 82,3. Över tid har medellivslängden ökat markant. Under 1950-talet, räknat från födseln, var den cirka 74 år för kvinnor och 71 år för män.
Källa: SCB