• Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Nätet och demokratin

Vad betyder internet och sociala medier för demokratin? Diskussion pågår och åsikterna skiftar. Några pekar på demokratiska möjligheter och andra ser hot. Här är några plus och minus som ofta lyfts fram. (Ur Cirkeln nr 4 2015)

+ Nära till kunskap

Hur många har ett uppslagsverk i bokhyllan? Internet har gjort kunskap tillgänglig som aldrig tidigare i historien. Det gäller för allt från en enkel faktauppgift till filosofiska teorier. Störst betydelse, i demokratiskt avseende, har kanske datorerna i fattiga länder, med ökade möjligheter till bra skolundervisning för fler.

+ Träffas över gränser

Kommunikation och demokrati hänger ihop. Genom sociala medier är fysiska avstånd inte längre något hinder för att mötas. Människor med gemensamma värderingar och intressen kan fördjupa sin kunskap tillsammans – från Kiruna till Katmandu.

+ Snabbt och lätt att agera

Politiska aktioner kan snabbt dra igång via sociala medier. Personer helt utan formella positioner i samhället kan agera, och få stort genomslag. Nästan varje dag föds nya initiativ – från att tagga sin Facebooksida med ”Je suis Charlie” till att dra igång en aktion för en indragen busslinje.

+ Direktdemokrati

Varför inte en digital omröstning då och då, i föreningen eller i nationen? Svenska Turistföreningens medlemmar utser årsmötesombud via internet. I de nationella valen i Estland kan medborgarna rösta digitalt. Tekniken kan utveckla beslutsfattandet till nya former för direktdemokrati, i stället för den representativa modell som nu är vanligast.

+ Uttryck dina åsikter – på olika sätt

Den digitala utvecklingen har givit fler tillgång till kreativa verktyg för att uttrycka sina åsikter. Tidigare krävdes stora resurser – numera kan du skriva, filma, göra musik och sprida dina budskap, även om det så klart aldrig finns garantier för att någon lyssnar på vad du har att säga.

– Övervakningssamhället?

Begreppet Big data står för den enorma mängd data som lagras – från det vi handlar på Ica och hur vi registreras på övervakningskameror, till vårt eget agerande på internet. Big data kan självfallet hota vår personliga integritet och, i orätta händer, våra demokratiska fri- och rättigheter. Nederländerna hade bra personregister på fyrtiotalet. När nazisterna invaderade blev registren ett effektivt verktyg för att hitta judar och skicka dem till utrotningsläger. Nu har vi Big data.

– Hot, hat och hets

På nätet har hot, hat och hets i många fall ersatt sansade och respektfulla samtal. Restriktioner i kommentarsfälten har blivit följden, men fortfarande frodas ordattackerna. Möjligheten att vara anonym på nätet tycks kunna frambringa människans sämsta sidor. Det här riskerar att föda mer av tysthet och rädsla – och mindre av konstruktiv demokratisk debatt.

– Lika söker lika

Åsikter som bryts, argumentation och kompromiss, det är demokrati. På nätet finns en tendens att vi söker oss till arenor där våra åsikter blir bekräftade av likasinnade, snarare än att pröva våra argument med dem som tycker annorlunda. Reflektion och nyanser försvinner. Verkligheten blir svart eller vitt, rätt eller fel – och den som inte håller med mig vill jag inte lyssna på.

– Digital klyfta

Alla är inte med på det digitala tåget. Ungefär tio procent av befolkningen använder inte internet. Och fler än så känner sig osäkra vid datorer och mobiler. Det här riskerar att urholka demokratin, särskilt med tanke på att samhällsservice och offentlig information, i allt högre grad, digitaliseras.

– Sant eller falskt?

Kan du skilja på journalistik och reklam? Går det att lita på Wikipedia? Sant och falskt på nätet är ingen enkel sak. Lärare alarmerar om bristande förmåga till källkritik bland ungdomar. Både stormakter och storföretag vill att deras ”sanning” ska gälla, och metoderna för att manipulera oss blir allt mer sofistikerade.

DIGITALT I FOLKBILDNINGEN

  • På flera håll i landet samarbetar Studiefrämjandet med Seniornet, där äldre lär äldre om internet och digital kommunikation.
  • I artikeln Cirkeln når molnet på www.cirkeln.nu kan du läsa om hur du kan göra din studiecirkel helt eller delvis digital.
  • Varför inte starta en diskussionscirkel om digital utveckling och demokrati. Kontakta Studiefrämjandet och bolla dina idéer.

Läs mer om studiecirklar på distans hos Studiefrämjandet!

Ur Cirkeln nr 4 2015.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 3 juli 2020