Hej Orsa!

Håller studieförbunden på att försvinna från Sveriges småorter? Verksamheten minskar, anställda sägs upp och lokalerna blir färre. Det kan låta dystert. Cirkeln åkte till Orsa i norra Dalarna för att pejla läget.


Här vilar mycket av kultur, bildning och fritidsaktiviteter på ideella krafter. Och med korsbefruktningar mellan människor och idéer kan mycket hända.

– Det behövs inga tabeller och diagram för att inse värdet av kultur och folkbildning, menar kommunalrådet Mikael Thalin.

– Jag ser mig som ett nav för mycket som händer här på orten, säger Jörgen Nohrin på Studiefrämjandet i Orsa.

Bild från Orsa.

Jörgen Nohrin på Studiefrämjandet är välkänd i Orsas kultur- och föreningsliv.

Vi sitter i köket på Studiefrämjandets kontor i centrala Orsa. Ett stort bord, affischer på väggarna och kaffebryggaren inom räckhåll. Folk tittar ofta förbi här för bokade eller spontana möten, inte sällan med fikabröd i en påse.

– Vissa dagar kan sockerintaget bli alldeles för stort, suckar Jörgen Nohrin.

Slöseri med dyrbar arbetstid, kanske någon tänker om alla dessa möten. Jörgen ser det inte på det sättet.

– Visst, det är socialt, men nästan alltid kopplat till olika slags verksamhet – vad vi kan utveckla och göra tillsammans.

Vad gör jag här?

Köket och det angränsande mötesrummet är också platsen för studiecirklar, möten och andra aktiviteter. Utlånade nycklar gör att grupper kan träffas på kvällstid. Kontoret är öppet varje vardag. När Jörgen, den enda anställda, är iväg på annat visar en lapp på dörren när han kommer tillbaka.

Det är nästan trettio år sedan Jörgen började på Studiefrämjandet i Orsa. ”Vad gör jag nu? Hoppas ingen ringer”, minns han att han tänkte första arbetsdagen.

– Det tog ett tag innan man kom in i jobbet, men jag trivs lika bra nu som då, säger han.

Korsbefruktning

Numera är Jörgen en välkänd figur i Orsas kultur- och föreningsliv. Vikten av personliga kontakter och att ha koll på vad som är på gång, är en kommentar som ofta hörs under vårt besök i Orsa. Kanske är det så i en kommun med 7 000 invånare.

Här är ”samverkan” inget abstrakt begrepp. Jörgen kan räkna upp mängder av exempel där studieförbund, föreningar, kommun och företag samverkar för att hålla samhället levande – att få saker och ting att hända.

– Det behöver inte vara så bökigt alla gånger. Här finns en slags mentalitet av samarbete och korsbefruktningar, säger han.

Bjuder in sig själv

Ett aktivt föreningsliv står bakom mycket av det som händer i Orsa. I kommunen finns cirka 150 ideella föreningar, med verksamhet både i centralorten och i byarna runt omkring.

Jörgen säger att en av hans viktigaste uppgifter är att vara ett bollplank och ha en aktiv roll för föreningarnas utveckling. I kommunen finns ett tjugotal byföreningar, som är betydelsefulla för fritid och social sammanhållning.

– Jag brukar bjuda in mig själv till byföreningarnas styrelsemöten. Jag frågar dem först vad de gör och vad de vill. Utifrån det kan jag berätta vad vi kan hjälpa till med. Ibland säger jag att jag har kommit för att sno goda idéer. Det handlar om att visa intresse och uppskattning för vad de gör, säger Jörgen.

Kulturen viktig

Mikael Thalin är sedan 2015 centerpartistiskt kommunalråd i Orsa. Kommunen har de senaste åren styrts av en koalition mellan Centern och Socialdemokraterna.

Av resultatet i valet 2022 att döma, är han en uppskattad politiker. I kommunvalet röstade 36 % på Centerpartiet. I riksdagsvalet lade 6,5 % av Orsaborna sin röst på samma parti.

Bild från Orsa.

Mikael Thalin är kommunalråd (C) i Orsa och skarpt kritisk till regeringens nedskärningar på anslagen till studieförbunden som han kallar en ”ideologisk vendetta”. 

– Folkbildning kan låta högtravande, men för mig handlar det om att du lär dig saker på ett annat sätt än i skolan. Folkbildning är också att utvecklas som människa, skaffa sig lite bondförnuft helt enkelt.

Att Studiefrämjandet har ett kontor i Orsa är positivt, menar Mikael Thalin.

– Det underlättar så klart att finnas på plats, synas, höras och vara aktiv ute i samhället. Jag ser studieförbundens roll som att fånga upp och förädla initiativ från medborgare och föreningar. De har också en ovärderlig roll som kulturarrangör, inte minst på mindre orter som Orsa.

Att kommunen stödjer kultur och civilsamhälle med skattepengar är okontroversiellt, menar Mikael Thalin.

– Det behövs inga tabeller och diagram för att inse värdet av kultur, bildning och föreningsliv. Jag hör heller inga Orsabor som vill dra ner på kulturen.

Han är skarpt kritisk till regeringens nedskärningar på anslagen till studieförbunden.

– Det är förödande. Jag tror inte att det handlar om pengar, det är en ideologisk vendetta som går ut på att sabotera för studieförbunden.

Hakar på initiativ

På Kulturhuset i centrala Orsa finns bland annat bibliotek, konsthall och mötesrum. Lena Nygren är kultursamordnare på kommunen.

– Vi samarbetar med många föreningar för att fylla huset med innehåll, säger hon.

Bild från Orsa.

Lena Nygren är kultursamordnare och hakar gärna på initiativ från föreningslivet för att fylla Kulturhuset i Orsa med innehåll. 

Det kan vara allt från högläsning för barn med Naturskyddsföreningen till att Studiefrämjandet arrangerar föreläsningar.

– Kommer det ett initiativ från en förening så försöker jag haka på direkt och vara flexibel, säger Lena Nygren.

Ett nära samarbete har växt fram mellan Kulturhuset och Studiefrämjandet, som bidrar till att stärka kulturlivet i kommunen.

– Med Jörgen är det inte många steg från idé till verklighet, säger Lena Nygren.

Viktigt vara på plats

Av Sveriges 290 kommuner har 215 mindre än 10 000 invånare. Och det är just i de mindre kommunerna som studieförbunden under de senaste decennierna minskat sin fysiska närvaro. Utvecklingen har pågått under flera decennier men accelererat kraftigt de senaste åren, när en tredjedel av statsbidraget har försvunnit.

Studiefrämjandet är det enda studieförbundet med kontor och anställda i Orsa. Visserligen kan studieförbundsverksamhet ändå finnas, på distans eller i samverkan med föreningar. Men intrycket från Orsa – och många andra orter – är att ett studieförbund med lokalkontor och anställda på plats har betydligt bättre förutsättningar att ta aktiv del i lokalsamhällets utveckling.

Utmaningar

Så klart finns utmaningar även i Orsa. Jörgen Nohrin på Studiefrämjandet pratar om social isolering och psykisk ohälsa – och hur fler kan engageras i ett aktivt liv.

Lena Nygren på Kulturhuset menar att det är viktigt att det finns resurser för att nå ut till fler barn och ungdomar, med bra kultur- och fritidsaktiviteter.

Kommunalrådet Mikael Thalin framhåller att en åldrande befolkningen innebär utmaningar med kompetensförsörjning och bostadsbyggande.

Alla tre är överens om att studieförbund och ideella krafter även framöver kommer att vara en viktig faktor för livskvaliteten i Orsa.

– Jag ställer mig ofta frågan: Hur ska jag göra störst nytta för de människor som bor här? På vilket sätt ska jag få Orsa att utvecklas på ett bra sätt?

Kanske bidrar detta frågande att Jörgen Nohrin träffar rätt i sina prioriteringar.

Cirkeldeltagare i Orsa

Gitarr och prat om livet

I många år drömde Hasse Develius att lära sig spela gitarr. När han var 54 år gjorde han slag i saken och anmälde sig till en nybörjarkurs på Studiefrämjandet med Jörgen Nohrin som ledare. Det är nu tjugo år sedan.

– Det började med en låt med två ackord. Jag minns hur jag satt hemma och lyssnade på kassettband och övade. Vi blev ett tajt gäng på kursen som lärde oss mer och mer.

Bild från Orsa.

Gitarrspelandet har fortsatt genom åren. Nu deltar Hasse varje fredag tillsammans med Jörgen i en fortsättningskurs på Studiefrämjandet.

– Man vill ju bli bättre och utvecklas, och det gör man tillsammans med Jörgen.

Hasse spelar också med ett gäng äldre män varje vecka, i en av deltagarnas garage. Musiken står i centrum, men träffarna innehåller också annat.

– Vi sitter där i garaget och snackar skit om allt möjligt. Det är skilsmässor, prat om folk, politik och om någon ska operera ett finger. Livet, livet, livet, du vet.

Ibland finns olika uppfattningar om vad de ska spela. Musiksmaken skiftar.

– Sådana diskussioner tror jag förekommer i de flesta band, säger Hasse.

Gitarrspelandet är något Hasse inte vill vara utan.

– Jag hittar inte riktigt orden för att beskriva vad det betyder. Det enda jag kan säga är att det är fantastiskt roligt.

Kulning och gemenskap

Samvaron i gruppen och att bli bättre på kulning. Det är de två skäl till att Annika Borgenstrand är med i gruppen Kulerskorna i Orsa.

– Igår var vi några som träffades hemma hos mig och övade stämsång. Jag känner mig fortfarande som en novis, men övar för att bli bättre, säger hon.

Bild från Orsa.

Kulning är en del av den gamla fäbodkulturen i Dalarna. Det är en kraftfull sångform med starka ljusa toner. Långt före mobiltelefonernas tid var ett sätt att kommunicera, både med människor och djur, över stora avstånd. Ljuden har skiftande innebörd.

– Det finns till exempel ett särskilt ljud som betyder ”min kossa är borta” och ett för ”nu har kossan kommit tillbaka”, berättar Annika.

Kulerskorna i Orsa har ett tiotal medlemmar och är en sektion i hembygdsföreningen. Det finns ingen uttalad ledare, utan deltagarna har skiftande roller och uppgifter, både vad gäller kulningen och annat runt omkring gruppen. Kulningen står i centrum men mellan sången blir det mycket samvaro med prat om allt möjligt.

– Det viktiga är en bra helhet och att ingen känner sig utanför, säger Annika.

Kulerskorna är som mest aktiva under sommarhalvåret, då de också kular för publik på olika arrangemang i trakten. Kontakten med Studiefrämjandet betyder enligt Annika ”att få hjälp med olika saker”.

– Vi brukar ha en inspirationsdag på våren och då kan Jörgen hjälpa oss att ta in någon utifrån som lär oss mer.

Ny förening för spelkultur

– Jag ledsnade på att åka till Borlänge, där närmaste spelkulturförening finns, säger Christoffer Nilsson.

Tankarna på att starta en förening i Orsa började ta form hos Christoffer och två av hans kompisar.

Bild från Orsa.

– Jag gick till Studiefrämjandet och frågade: ”Hej Jörgen, hur startar men en förening?” och så fick jag hjälp med det. Nästa fråga var: ”Vi behöver en lokal” och så löste han det.

Nu har föreningen Magic Norra Dalarna precis fyllt ett år, och utvecklats över förväntan. Föreningen har ett tjugotal medlemmar, de flesta från Orsa men också från orterna runt omkring.

– Det har dykt upp en massa spelintresserade människor som jag inte visste fanns. Hur kul som helst, säger Christoffer.

Själv har han alltid varit intresserad av spel, främst det klassiska brädspelet Magic: The Gathering. I den nya föreningen är det fritt fram för olika spelformer. Torsdagar ojämna veckor klockan sex är det öppet hus på Studiefrämjandet för alla som vill vara med.

– Att få med fler nybörjare är lite av målet med det hela. Alla vill inte hålla på med idrott, och jag är en av dem. Vi vill vara en förening för alla som är nyfikna på olika former av spel, säger Christoffer Nilsson.

Ur Cirkeln nr 1 2026.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 28 augusti 2026