• Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Fredagshäng på Fittjapulsen

”Det här är hjärtat i Fittja”, säger Magnus Nylund, föreståndare för fritidsgården Fittjapulsen. För generationer av barn och ungdomar har ”Pulsen” varit en hållplats på resan mellan barn och vuxen. Följ med till Fittja i Botkyrka, en stadsdel med tuffa utmaningar, och hopp om en bättre framtid. (Ur Cirkeln nr 4 2021)

– Vi är här efter skolan, vart skulle vi annars vara? Yasmin, 11 tittar upp från mobilen och ser ut som om hon inte riktigt kan tänka sig ett liv utan Pulsen.

Det är fredagseftermiddag och i takt med att lektionerna slutar fylls fritidsgården Fittjapulsen, eller Pulsen som alla säger, med mellanstadiebarn. Pulsen ligger i Fittjaskolan, så det är enkelt att ta sig hit. Ljudnivån stiger sakta, men det är ändå en stillsam, lite loj stämning. Ännu en skolvecka avklarad.

En kille köper en Festis vid kafédisken, några samlas vid biljardbordet men de flesta hänger – med varandra eller över sina mobiler.

– Det är skönt att bara hänga, men vi gör andra saker här också, säger Yasmin.

Fritt fram komma och gå

Fittjapulsen drivs av Studiefrämjandet på uppdrag av Botkyrka kommun. Varje eftermiddag är det fritidsklubb för mellanstadiebarn, på kvällarna verksamhet för högstadieungdomar.

På Pulsen krävs varken inskrivning och anmälan. Fritt fram att komma och gå som du vill. Liam, 10 och Siam, 11 är flitiga besökare. De gillar Pulsen och har även tankar om Fittja.

– För mig är Fittja natur, säger Liam. Om jag bodde inne i stan skulle jag inte kunna slappna av för allt folk och alla bilar. Här finns mycket fler träd än hus, och många ställen att bada på.

Han tycker att Fittja har ett oförtjänt dåligt rykte.

– Det är orättvist, det finns ju skjutningar och droger på andra ställen också.

Fotbollsspelare är Liams framtidsdröm, men han är inte säker på att det blir så.

– Jag vet i alla fall vad jag inte vill. Jag vill inte hänga här i centrum, röka cigg och dricka Redbull. Det är inte bra för hjärtat.

Siam, 11, har redan siktet inställt på att bli läkare. Han kom från Bangladesh för fyra år sedan med mamma, pappa och en yngre bror. Svenskan flyter på bra. Siam nickar och ler.

– Alla mina vänner säger att min svenska är så bra. Kanske är det för att jag läser många böcker på svenska.

Siam vet att det pratas om Fittja som ett problemområde.

– Det är sant att det finns problem och det är inte bra, men jag vet inte vad man ska göra åt det. Här på Pulsen är det i alla fall bra, här är vi snälla och respekterar varandra.

Sammanhållning

Vid kafédisken står Debrabella Usenti, 23. Hon jobbar extra på Pulsen sedan tre år tillbaka, och har tidigare varit besökare.

– Ja, vi hängde här hela tiden när jag gick i skolan. För mig är gemenskap och sammanhållning två ord som bäst beskriver Pulsen.

Vissa menar att det tidigt går att se vilka barn det kommer att gå snett för längre fram i livet. Debrabella är tveksam.

– Du kan så klart se tecken men aldrig veta säkert hur det kommer att gå. Det är så mycket som spelar in. Jag är ändå ganska säker på att Pulsen och andra fritidsgårdar har positiv betydelse. Vissa ungdomar pratar hellre med oss än med föräldrar och lärare. De har tillit till oss. Jag minns när själv gick här, hur fritidsledarna vägledde oss mellan rätt och fel. Det bästa med jobbet på Pulsen är barnen och ungdomarna, menar Debrabella.

– Vi skrattar mycket och ger kärlek till varandra.

Klassresa

Fittja i Botkyrka kommun ligger nästan längst ut på den tunnelbanelinje som börjar i Ropsten, tar sig genom Stockholm city och slutar i Norsborg. Linjen beskrivs ibland som en klassresa mellan rik och fattig.

Fittja är ett av de 19 områden i Sverige som polisen pekat ut som särskilt utsatta. Fittjapulsens föreståndare Magnus Nylund vill varken skön- eller svartmåla, men menar att utvecklingen i Fittja helt klart går åt rätt håll.

– Det är som dag och natt jämfört med för femton år sedan.

Han anser att de senaste årens upprustning av området är en viktig förklaring till den positiva utvecklingen. En annan är samverkan. Magnus räknar upp bostadsbolag, skola, polis, föreningar och flera andra. Fittjapulsen finns också med.

– Vi träffas regelbundet och pratar om vad som kan förbättras i området. För oss är samarbetet med skolan och föräldrarna särskilt viktigt, och det fungerar jättebra.

Fristad

Magnus har jobbat på Pulsen sedan starten, vilket är lika med hela hans yrkesliv. Han föddes i Fittja för 42 år sedan och bor fortfarande kvar.

– Du måste följa den röda tråden i ditt liv, och min röda tråd är att jobba med barn och ungdomar.

Genom åren har han sett hundratals ungdomar passera Pulsen. Han uppskattar att mellan fem och tio procent av varje årskull riskerar att hamna snett.

– Många har det tufft hemma, kanske inte ens bor hos föräldrarna. Vissa saknar helt motivation att studera och sommarjobba.

Magnus beskriver Pulsen som en fristad, ett ställe där de kan växa och utvecklas. Han är dock realist.

– Vi kan vara en motvikt, och kanske kan vi påverka några ungdomars val i livet. Men som individ måste du också göra ditt eget ställningstagande, vill du inte ha stöd och vänder dig bort, då är det svårt för oss.

Fittjapulsen vill, med Magnus ord, ha ”öppna dörrar och öppna armar”. Ändå händer det att de tvingas stänga av ungdomar som inte följer reglerna.

– Det är alltid svåra beslut, för då förlorar vi dem, och samtidigt vår möjlighet att påverka dem.

Inte glömd längre

Himlen är blå och det är dags att dra ut på bollplanen, alldeles intill skolan. Några spelar killerboll, andra står och snackar med varandra. Det skrattas och stojas i den varma oktobersolen. Kartonger med glasstrutar åker fram och snabbt samlas alla runt Magnus.

När barnen någon timme senare börjar bege sig iväg hemåt vill Magnus visa sitt Fittja. Det blir en rundvandring bland äldre, nybyggda och renoverade bostadshus.

– Vi jobbar hårt för att göra Fittja till en bättre plats att leva på. Det läggs ner mycket pengar på renoveringar, utemiljö och belysning. Jag tror att sådant betyder mer än man kan tro.

Så klart finns fortfarande problem i Fittja, med droger, arbetslöshet och kriminalitet. Segregationen är mycket stor.

– Få familjer med helsvenskt ursprung finns kvar, inte alls som när jag växte upp. Å andra sidan är de invandrare som kom för trettio år sedan nästan helt försvenskade.

Magnus är ändå hoppfull och återkommer flera gånger till att utvecklingen går åt rätt håll.

– Förut sa barnen att Fittja är den glömda orten. Så är det inte längre.

Det händer på Pulsen

På Fittjapulsen finns en grund av fasta programpunkter, men innehållet styrs i hög grad av deltagarna själva. Här är något av allt som händer.

Planeringsdagar varje måndag, både på fritidsklubben och kvällsverksamheten.

Magnus Nylund: Vi stannar upp verksamheten kör en runda i soffan och frågar hur helgen varit. Sedan planerar vi veckan som kommer.

Tjejkväll varje tisdagskväll. Enbart tjejer och kvinnlig personal. Deltagarna bestämmer själva vad de vill göra. Det har bland annat varit hälsokvällar, bakning, utflykter, besök av polis och barnmorska.

Magnus: Hela tiden mycket prat om allt möjligt. Ett bra sätt att få med fler tjejer i verksamheten.

Skidor. Många har stått på ett par skidor för första gången genom Fittjapulsen. På vintrarna görs utflykter till Flottbrobacken i Huddinge, med en fallhöjd på 100 meter.

Magnus: På senare år har vi kunnat göra dagsresor till Romme i Dalarna. En sporre för ungdomarna att lära sig åka skidor.

Rörelse. Tisdagar är det spel och idrott, utomhus eller i sporthallen. Killerboll och basket är populärt.

Magnus: Det blir lätt mycket sittande inomhus, därför satsar vi mycket på rörelse.

Matlagning varje onsdag. Barnen och ungdomarna föreslår maträtter. Priset är fem kronor.

Magnus: Vi i personalen lagar mat tillsammans med barnen. Ungdomarna lagar själva. Kan bli allt från korv till oxfilé.

Fredagsmys med lite lugnare tempo sista vardagen i veckan.

Magnus: Det kan bli en film på Netflix eller som i dag när det är fint väder, lek och glass utomhus.

Lovverksamhet. Fittjapulsen har har öppet på sommarlovet och på kortloven under terminerna.

Magnus: På loven satsar vi mycket på utflykter, som bad på Sydpoolen i Södertälje och bowling på Heron city i Skärholmen. Barnen är med och bestämmer, även om vi inte kan åka till månen…

Ur Cirkeln nr 4 2021.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 14 december 2021