• Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Dags för lite källkritik. Vem säger vad och varför?

Sant eller falskt? Rätt eller fel? Ord och bilder flödar mot oss i en aldrig sinande ström. Det gäller att inte okritiskt tro på allt. Att navigera och hålla balansen i informationsbruset är ingen enkel sak. Men källkritik behöver inte vara så svårt som det låter. Med lite detektivarbete och sunt förnuft kommer du långt. (Ur Cirkeln nr 2 2022)

Vem kan man lita på? Det är titeln på Hoola Bandoolas klassiska album från 1972. Frågan är lika aktuell femtio år senare. Vad som är sant och falskt har fått filosofer från Aristoteles och framåt att rynka sina pannor i djupa veck.

Men utan att fördjupa sig i vetenskapsfilosofiska resonemang går det i vardagslivet att öva upp sin källkritiska förmåga. Det handlar för det första om att inte omedelbart tro på allt du hör och ser. Det gäller oavsett hur informationen förmedlas – digitalt, tryckt eller muntligt. Och det gäller, kanske i synnerhet, om informationen vid första anblicken verkar rimlig och stämma med dina egna uppfattningar.

Vi har traditionellt litat på etablerade medieföretag. Men även här behövs en kritisk blick. Det finns tre frågor du kan ställa till dig själv för att bli lite mer uppmärksam på den information som sköljer över dig:

1. Vem säger?

Den första frågan är vem som säger något – vem avsändaren är och om den är trovärdig. Hittar du ingen tydlig avsändare är det dags att hissa varningsflagg.

Traditionella medier har alltid en ansvarig utgivare och artiklar är för det mesta undertecknade av journalister. Det är så klart ingen garanti för att det som du läser i tidningar alltid är sant. Men om avsändaren är känd kan du i alla fall bedöma om det är någon du litar på. Då går det också att ställa mediet eller personen till svars.

2. Vad sägs?

Här måste du själv tänka lite som en forskare. Finns bevis för det som sägs och hur tillförlitliga är uppgifterna? De flesta anser nog att det är rimligare att tro på tiotusen forskare som säger att klimatkrisen är ett faktum, än på tio som påstår att den inte existerar.

En bra tumregel är att inte lite på en källa, utan kolla om samma uppgifter finns på fler ställen.

”Det finns tre sorters lögner: lögn, förbannad lögn och statistik”, lyder ett känt citat. Det är väl lite orättvist mot alla statistiker, men ofta har vi en tendens att ta siffror för sanning. Även här behövs en kritisk blick.

Det är ibland svårt att skilja mellan nyhetsjournalistik och åsikter. Den som vill argumentera för något, väljer ofta ut fakta som passar just deras budskap. Politiker pratar sällan om att brottligheten totalt sett minskat de senaste tio åren, men desto mer om att gängbrottslighet och skjutningar ökat. Att välja och vinkla fakta är kanske naturligt, och även oberoende medier kan bli enkelspåriga och bedriva så kallad kampanjjournalistik.

Det kan också vara svårt är att skilja mellan nyheter och reklam. Många annonser ser numera ut som ”förklädda” tidningsartiklar, helt enkelt för att reklammakarna vet att redaktionella texter har större trovärdighet.

3. Varför sägs det?

Den tredje källkritiska frågan är varför något sägs. Vilket är syftet och vad vill avsändaren uppnå?

Är tanken att du ska bli mer kunnig, ändra åsikt eller köpa något? Syftet sägs inte alltid rakt ut, och här gäller det att tänka till, undersöka och ibland läsa mellan raderna.

Krig och propaganda hör ihop, och kriget i Ukraina har fått många att varna för desinformation. Myndigheten för psykologiskt försvar skriver på sin webbplats att: ”Främmande makt kan använda falsk och vilseledande information för att försöka störa och styra det offentliga samtalet i Sverige. Målet är att påverka politiska beslut och vad människor tycker.”

Som du ser finns det skäl att inte blåögt tro på alla budskap som sköljer över dig. Inte minst är det en god idé att tänka till innan du okritiskt delar vidare något i ditt flöde.

Känner du till begreppen?

Fake news

Från början stod det för falska, påhittade nyheter. Nu har begreppet kidnappats av Donald Trump som använder fake news för att avfärda medier och journalister han inte gillar.

Deep fake

Falsk information som är skickligt gjord, och därför svår att avslöja. Begreppet används ofta för förfalskade filmer, där en persons bild och röst manipuleras och imiteras med hjälp av datateknik. Ett exempel är en video där Ukrainas president Zelensky meddelar att Ukraina kapitulerat. Sök ”deep fake” på Youtube för exempel.

Konspirationsteorier

Elvis lever, förintelsen har aldrig ägt rum, Corona sprids av läkemedelsföretag. Konspirationsteorier finns i tusental. Det är ingen ny företeelse och det finns mängder av idéer om hur och varför de uppstår. Foliehatt är en nedsättande/skämtsam benämning på personer som tror på konspirationsteorier.

Faktaresistens

Att hålla fast vid en ståndpunkt, även om vetenskapliga bevis säger motsatsen. ”Det är oroväckande när stora grupper inte formar sin övertygelse utifrån tillgänglig evidens. Kunskap är helt avgörande för vår existens”, har professor Åsa Wikforss sagt.

Filterbubblor

Du befinner dig i en filterbubbla om du bara tar till dig information som bekräftar det du redan tycker. Olika sökmotorers och sociala mediers algoritmer sägs förstärka filterbubblorna, genom att rikta budskap och meddelanden till dig, utifrån vad du tidigare har gillat eller sökt.

Åsiktskorridor

En metafor för vilka åsikter som vid ett givet tillfälle är accepterat i samhället.

Mer om källkritik

  • Nyhetsvärderaren kan du testa din källkritiska förmåga att upptäcka falska nyheter. Här finns också mer info om källkritik och många länkar. Sajten finansieras av Uppsala universitet.
  • Myndigheten för psykologiskt försvar har samlat information om källkritik på www.bliintelurad.se.
  • Boken Källkritik – journalistik i lögnens tid av Sigurd Allen och Ester Pollack är riktad till journalister, men matnyttig även för andra som vill fördjupa sig i ämnet källkritik.

Ur Cirkeln nr 2 2022.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 1 september 2022