Hej

Vi har placerat cookies på din digitala enhet för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Om du vill veta mer kan du läsa om cookies här.

  • Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Vallonbrukens hemligheter

Häng med på en guidad tur! Intresset för denna folkbildande aktivitet växer stadigt. Men det gäller för guiden att nå fram till besökarnas hjärta och locka till skratt. På Vallonbruken i norra Uppland hittar du guider som lärt sig det lilla extra, på utbildningar som Studiefrämjandet anordnar. (Ur Cirkeln nr 3 2019)

– Har ni någonsin sett en fulare älg, frågar guiden Malin Björkvik och pekar på en tavla som hänger i den pampiga herrgården i Lövstabruk.

Hon försöker inte förminska konstnären. Absolut inte, men historien om hur Karl XI gav sin hovmålare David Klöcker Ehrenstrahl i uppgift att måla en tavla som visade hur han, rikets konung, modigt och djärvt fällde skogens dito är oemotståndlig. Besökarna både förundras och fnissar när Malin Björkvik förklarar hur det kommer sig att älgen liknar en korsning mellan en häst och en gris.

– Den stackars tavelmålaren kunde inte hjälpa att resultatet blev lite sisådär, han hade ju aldrig sett en älg.

Kungen insåg att den tavlan skulle han aldrig kunna hänga upp på slottet och därför slängdes den.

– Men det fanns en kopia, och den hamnade här.

Fakta och anekdoter

Under Malins ledning vandrar gruppen, med ett tjugotal personer, vidare från rum till rum i herrgården. Fakta blandas med anekdoter på ett sätt som gör att besökarna inte ens i smyg försöker snegla på sina klockor för att se om rundturen inte snart ska ta slut.

– Jag har varit på visningar här flera gånger tidigare, och det är lika roligt och spännande varje gång. Det bästa är att jag alltid får lära mig något nytt om livet i Lövstabruk, säger Mats Lindh, en av dem som har valt att tillbringa en timme inomhus i den burgna herrgårdsmiljön i stället för ute, denna vackra sommardag.

En nyckel till att visningen blev så lyckad är sannolikt att Malin Björkvik, och de tiotalet andra guider som jobbar i Lövstabruk, har en gedigen guideutbildning i botten.

Att vara guide handlar trots allt om mycket mer än att rabbla fakta. Det gäller att kunna ge liv åt de historier som finns på varje plats.

– Under utbildningen fick jag lära mig om livet i herrgården och på bruket, hur jag retoriskt kan fånga in olika grupper och handfasta råd som att det är jag och inte besökarna som ska stå med solen i ögonen, säger Malin Björkvik.

Att våga lämna sitt förutbestämda manus är en nyckel till en mer levande guidning.

– Det är bättre att låta den grupp som står framför mig styra vad jag ska berätta.

Minns mormors berättelser

Utbildningen arrangeras av Studiefrämjandet med Josephine Wesström Juhlin som lärare. Hon kan rimligen sin sak, hon har nämligen varit guide i 17 år i Lövstabruk och är i dag även verksamhetsledare på Stiftelsen Leufsta som ansvar för många av aktiviteterna på bruket och i herrgården.

Själv lyfter hon dock fram ett personligt minne som utgångspunkt för vad hon vill lära ut.

– Jag älskade när min mormors berättade om sitt liv för mig, samma känsla vill jag ge mina besökare i dag. Och för att komma dit måste alla sinnen aktiveras, lyckas man med det blir upplevelsen starkare och visningen mindre monoton.

Kärlek till platsen

En bra visning måste självklart förmedla fakta, men lika viktigt är att varje berättelse ska hamna nära besökarnas hjärtan. Därför trycker Josephine under sina utbildningar på att man som guide måste se varje besökare som en gäst, möta dem med ett leende och tillåta sig att ha ett personligt tilltal.

– Det handlar i grund och botten om att förmedla den kärlek vi känner till den här platsen.

Ett annat av Josephines motton är att lova lite men leverera mycket.

–  Att göra besökarna positivt överraskade behöver inte vara så märkvärdigt. Det kan räcka med att bjuda på frukt från herrgårdens trädgård, se till att vi har vackra blommor i fönstren eller att sjunga en stump.

Stort intresse

Studiefrämjandet arrangerar både övergripande utbildningar för alla vallonbruken i Norra Uppland och specialutbildningar som inriktar sig på ett enskilt bruk. Hur ofta de hålls beror på behovet av nya guider.

– Intresset för våra visningar är stort, kanske beror det på att vi alltid har värnat det traditionella berättandet i stället för att låta besökarna själva gå runt och lyssna på audioguider eller tvinga dem att läsa långa texter. Det blir bara tråkigt, och ingenting jag själv vill göra.

Lövstabruk och Vallonbruken

Vallonbruk är ett samlingsnamn för ett antal brukssamhällen i norra Uppland som anlades under 1600-talet, ofta med hjälp av hantverkare från södra Belgien och norra Frankrike. Många av dem var valloner, därav namnet.

En av dem som kom var Louis De Geer. 1627 arrenderade han ett enkelt kronobruk i Lövstabruk, som han senare köpte. Under 1700-talet utvecklades platsen till att bli Sveriges största järnbruk.

Familjen De Geer ägde Lövstabruk i tretton generationer men 1986 överlät den dåvarande ägaren, även han med namnet Louis de Geer, hela bruket till Stiftelsen Leufsta. År 1997 gick ansvaret för flertalet av byggnaderna i Lövstabruk över till Statens Fastighetsverk medan stiftelsen nu koncentrerar sig på turistnäringen i bruket.

I dag är Lövstabruk både ett levande samhälle med 120 fastboende och en kulturhistorisk miljö av klass. Några andra kända vallonbruk i Uppland är Österbybruk, Harg, Forsmark, Edsbro och Rånäs.

Läs mer om Studiefrämjandets verksamhet i ämnet.

Ur Cirkeln nr 3 2019.

  • Text: Per Westergård
  • Senast ändrad: 2 juli 2020