Studiecirkelns mosaik

Hur det hela började

I år fyller studiecirkeln 123 år. År 1902 samlade Oscar Olsson en grupp människor på ett nykterhetscafé i Lund till den första studiecirkeln.

Sverige såg helt annorlunda ut än nu. Fattigdomen var stor och högre utbildning otänkbart utom för några få priviligierade. År 1900 fanns 2 500 studenter vid Sveriges universitet. De allra flesta gick fem år i folkskola.

nu som folkrörelserna växte fram och samlade stora skaror människor. Kraven på frihet från förtryck, demokrati och allmän rösträtt ekar allt högre. De första studieförbunden bildas och studiecirkeln blir metoden för den ”medborgarbildning”, som folkrörelserna ansåg nödvändig för att människor skulle kunna ta makten över sina liv – och över samhällsutvecklingen. Studiecirklarna växte fram underifrån. Folket började bilda sig själv.

Det är svårt att överskatta bokens betydelse i de första studiecirklarna. Genom att läsa och samtala kunde deltagarna erövra nya kunskaper och insikter. Men böcker var en bristvara. De första biblioteken växte fram i folkrörelserna och i studiecirklarna cirkulerade böcker mellan deltagarna. Bokcirkeln är en tradition som levt kvar in i våra dagar.

Studiecirklar – folkbildning – bildning

Att studiecirklar handlar om studier hörs på själva ordet. Men en cirkel är ingen skola, utan en fri form av lärande. I cirkeln saknas lärare, läroplaner och betyg. Så var det i de första studiecirklarna, och så är det fortfarande.

Redan från start kopplades studiecirklarna ihop med ordet folkbildning. Idag likställs folkbildning med verksamheten i studieförbund och folkhögskolor. Men de historiska rötterna är mycket djupa, ända ner till 1700-talet och upplysningens idéer om människan som en fri och självständig individ.

Bildningsidealen blev tongivande i folkrörelsernas kamp för människors frigörelse från auktoriteter – och planterades från start in i studiecirkelns praktik. Det handlade om att erövra kunskap, men mer än så. Studiecirklarna hade från start tydliga drag av ett slags moralisk disciplinering. Den skötsamme arbetaren heter idéhistorikern Ronny Ambjörnssons klassiska skildring från ett norrländskt sågbrukssamhälle, där allt fler övergår från superi och passivitet till bokläsning och samtal i studiecirklar.

”Studiecirklarna avse ingenting mindre än en klimatförändring för folkets andliga växt”, skriver Oscar Olsson i en artikel med den tidstypiska titeln Folklig självuppfostran.

Ett av de mest kända uttrycken om bildning är författaren Ellen Keys ord om att bildning är vad som finns kvar när man glömt det man lärt sig. Bildning är alltså mer än kunskap, det är något som förändrar människans syn på sig själv och på världen runt omkring.

Dessa tankar om studiecirkeln lever kvar än idag. I den senaste statliga folkbildningsutredningen från 2024 beskrivs bildning så här: ”Det handlar kort sagt om att orientera sig för att kunna orientera sig. Genom att vara nyfiken, lära sig mer och söka djupare förståelse, blir man bättre på att förstå vad det är att vara människa, bättre på att förstå andra, samt se sina möjliga roller i samhället och upptäcka sin möjlighet att påverka omvärlden. Man blir aldrig färdigbildad eftersom det alltid finns mer att lära och fler insikter att vinna.”

Utredningen fortsätter med dessa ord: ”Bildningen handlar om personens andliga och intellektuella utveckling, men ingen av oss tänker i tomrum”. Detta pekar på något väsentligt, att bildning alltid sker i relation till vår omgivning – till de människor och det samhälle som finns omkring oss.

Detta händer i studiecirklarna

Studiecirkeln är på samma gång begriplig och svårfångad. Begriplig, för att cirklarna behållit sina huvuddrag genom decennierna. Svårfångad, för att ingen cirkel är identisk med en annan. Men det finns några grundläggande idéer om vad en studiecirkel är, och de återspeglas i vardagen, när cirkelgrupper möts i de mest skiftande ämnen:

Lärandet som process

En grundtanke i studiecirkeln är att lärandet sker genom att deltagarna delar kunskap och erfarenheter med varandra. Ibland används ordet lärprocess, som ett slags resa där deltagarna i cirkeln bestämmer färdens riktning och erövrar nya insikter under resans gång. Det här betyder att cirkelledaren inte är lärare, snarare ledsagare. I många cirklar har visserligen ledaren kunskaper om ämnet, men katederundervisning är inte tanken med studiecirklar.
I stället är ett framträdande drag i pedagogiken att deltagarna stöttar varandras lärande, och det gäller oavsett om cirkeln är mer teoretiskt inriktad eller gäller praktiska färdigheter, exempelvis inom kulturområdet.

Gruppen är grunden

Det andra ledet i ordet studiecirkel – cirkel – har både symbolisk och reell betydelse. Långt ifrån alla cirklar sker runt ett bord, men ordet cirkel signalerar jämlikhet mellan deltagarna, att alla är värdefulla i cirkelns pedagogiska helhet.

Att få till en god stämning i gruppen ser de flesta cirkelledare som en av sina främsta uppgifter. I studieförbundens cirkelledarutbildningar är gruppdynamik ett viktigt inslag, just för att ledaren ska förstå och även kunna påverka samspelet i gruppen.

”Tillsammans kan vi mer” är en slogan som Studiefrämjandet ibland använder. Det uttrycker i fyra enkla ord en central tanke i studiecirkelpedagogiken.

Samtal och reflektion

”Studiecirkeln är en mindre grupp som planmässigt genom samtal och dialog bedriver studier.” Så står det i statens regler för studiecirklar. Lite byråkratiskt, samtidigt tydligt.

Samtalen mellan deltagarna sätter, kanske mer än något annat, fingret på studiecirkelns pedagogiska praktik. Alla som varit med i en cirkel vet vad det handlar om. Ibland kan samtalen spela huvudrollen, som i diskussions- eller bokcirklar. Ibland kretsar samtalen kring frågor som inte alls har med ämnet att göra. I en hantverkscirkel diskuteras skolpolitik och i en akvarellcirkel pratas sjukvård. På det här sättet kan cirkeln utvecklas till en arena för mellanmänskliga meningsutbyten om det mesta – det vi också kan kalla bildning. Vägen till bildning är svår utan samtal och möten mellan människor.

Detta händer med deltagarna

Det har gjorts många studier om hur människor påverkas av att delta i studiecirklar. Lite förenklat kan ”cirkeleffekterna” sammanfattas i tre dimensioner:

Ökad kunskap

De flesta är med i en studiecirkel för att lära sig något nytt. Just detta sker också, oavsett om cirkeln handlar om att lära sig ett instrument eller fördjupa sig i klimatförändringarnas effekter. Det är mindre vanligt att kunskapssökandet har ett särskilt syfte, till exempel att skaffa sig kompetenser för arbetslivet. Snarare är det lusten och nyfikenheten att lära något nytt som leder människor till studiecirklarna.

Personlig utveckling och livskvalitet

Ökad kunskap är en effekt av studiecirklar, en annan är personlig utveckling. Det är inte alltid deltagarna kan sätta ord på detta, i alla fall inte på en gång. ”Jag har blivit mer självsäker, men också tryggare och mer social”, säger Amalia, när hon ser tillbaka på flera års deltagande i musikcirklar i Studiefrämjandet. Amalia intervjuas längre fram i tidningen (se sidan 12). I Studiefrämjandets deltagarundersökning instämmer åtta av tio i påståendet att ”deltagandet har gjort mig säkrare som person”.

När cirkeldeltagare tillfrågas ger de även uttryck för att studiecirklarna på ett mer allmänt plan får dem att känna tillfredsställelse och må bra. Många beskriver studiecirkeln som en lustfylld del av vardagen, som ger nya perspektiv och ökar livskvaliteten.

Social gemenskap

Studiecirkeln är en social företeelse – och många kan vittna om att den starka gemenskap som ofta uppstår i en cirkelgrupp. Det har så klart att göra med att deltagarna delar intresse för cirkelämnet. Men deltagandet innebär också möten med människor man inte känner sedan tidigare. Nya bekantskaper berikar tillvaron och kan ge nya perspektiv på livet. Faktum är att gemenskapen i gruppen är ett viktigt motiv för människor att delta i studiecirklar.

Studiecirklarnas effekter på samhällsnivå

Att studiecirklarna stärker deltagarna är uppenbart. Vad de betyder på samhällsnivå, är betydligt svårare att med säkerhet slå fast.

På ett grundläggande plan kan man naturligtvis anta att människor som lär sig nya saker, känner välbefinnande och möter nya människor är bra även för samhället i stort.

Olof Palme kallade en gång i tiden Sverige för en ”studiecirkeldemokrati”. En tolkning av det är att en demokrati inte enbart handlar om val, utan även om att bygga ett slags kitt av tillit mellan människor i ett samhälle. ”Medborgarbildning” är ett begrepp som fortfarande används för att tydliggöra den kunskap – eller snarare medvetenhet – om de rättigheter, möjligheter och skyldigheter som följer av att leva i ett demokratiskt samhälle. Att de demokratiskt formade studiecirklarna och civilsamhället har en roll i detta samhällsbygge är inget orimligt antagande. l

Studiecirkeln och studieförbunden

En studiecirkel kan genomföras utan att något studieförbund är inblandat. Men under lång tid har studiecirkeln varit starkt förknippad med studieförbunden, inte minst för att mängden studiecirkelverksamhet har varit grund för statsbidragets fördelning mellan dem. Från och med 2025 gäller dock ett nytt fördelningssystem som i högre grad ska bygga på kvaliteten i verksamheten.

Det finns några regler för att en studiecirkel ska få rapporteras som grund för statsbidrag. En studiecirkel ska ha:

• 3–20 deltagare inklusive ledaren. Deltagarna ska vara minst 13 år.
• Minst 3 träffar och totalt minst 9 studietimmar (45 minuter).
• En ledare som är godkänd av studieförbundet.
• En dokumenterad plan för cirkelarbetet.

I Folkbildningsrådets villkor för statsbidrag finns mer detaljerade regler för vad som gäller för de studiecirklar som ligger till grund för statsbidrag.

Oscar Olsson

Oscar Olsson (1877–1950) anses som den svenska studiecirkelns upphovsman. Han föddes i ett arbetarhem i Helsingborg och blev tidigt engagerad i nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. Han beskrev sig själv i en intervju som ”kättare, rebell och socialist”. Oscar Olsson blev socialdemokratisk riksdagsman och arbetade i många år som lärarutbildare i Linköping.

Tankar om studiecirklar och bildning

”Bildningsidealet i folkrörelserna handlar om makt. Men makt över det egna livet, inte över andras.” /Ola Larsmo i Bildning (Atlas, 2016)

”Ett bildat folk som för öppna och nyfikna samtal är inte immunt, men sannolikt svårare att dupera för demokratins inre och yttre fiender.” /Ur 2024 års folkbildningsutredning

”Trots att deltagarna säger att de inget kan så finns det alltid en dold kunskap som man kan försöka göra synlig.” /Ur Cirkelledarboken (LT förlag 1988)

”Bildningsarbetets främsta uppgift angives vara att uppväcka medborgarnas sinne för andliga värden och i olika avseenden medverka till vårt folks demokratiska fostran.” /Ur 1944 års folkbildningsutredning

”Ett samhälle där bildning värderas högt bygger förmodligen större motståndskraft än om bildning värderas lågt. En aktiv politik för bildning är därför en viktig investering för framtiden både för individen och för samhället som helhet.” /Ur 2024 års folkbildningsutredning

Röster från Studiefrämjandets cirkeldeltagare

”Så mycket värt för att bredda mina kunskaper, förstå den miljö jag lever i och ingå i ett socialt sammanhang. Viktiga delar för en god hälsa.”

”Jag tror att studieförbund skapar glädje och mening för många människor, som jag själ. De bidrar till färre deprimerade människor i samhället.”

”Fint att studiecirkelverksamhet finns. Ett gott komplement i ett komplicerat samhälle.”

Siffror om studieförbundens cirklar 2024

• 96 000 studiecirklar genomfördes.
• 327 000 personer deltog i studiecirkel.
• År 2023 deltog 347 000 personer.
• 65 % av deltagarna var kvinnor.
• 41 % av deltagarna var över 65 år (24 % i befolkningen).
• 18 % av deltagarna var utrikes födda (23 % i befolkningen).
• 53 % av deltagarna hade högskoleutbildning (40 procent i befolkningen).

Tusentals cirkelämnen

Studiecirklarnas ämnesinriktning 2024:

• Musik, dans och dramatik 37 %
• Konsthantverk 14 %
• Främmande språk 8 %
• Samhälls- och beteendevetenskap 6 %
• Lantbruk, trädgård, skog & fiske 6 %
• Övriga ämnen 24 %

Olika slags cirklar

Föreningscirkel

Studiecirklar som studieförbunden genomför i samverkan med föreningslivet. Sammantaget har studieförbunden 15 000 samarbetsföreningar. Ofta är dessa cirklar gratis och cirkelledaren aktiv i föreningen.

Programförd cirkel

Studiecirklar som studieförbunden annonserar ut till allmänheten. För det mesta används ordet kurs om dessa cirklar, som ofta har en arvoderad ledare och deltagaravgifter. Dessa cirklar har på senare år minskat i omfattning.

Kamratcirkel

En grupp som på eget initiativ startar och genomför en studiecirkel. Ledare är ofta en i gruppen. Stödet från studieförbunden kan skifta, men handlar i många fall om en lokal där gruppen kan träffas. Bokcirklar och cirklar med musikband är exempel på kamratcirklar.

Läs mer om Studiefrämjandet cirkelverksamhet.

Ur Cirkeln nr 1 2025.