Skarpt politiskt läge för folkbildningen
Folkbildning och studieförbund brukar sällan höra till de hetaste frågorna under en valrörelse. Frågan är hur det blir nästa år. Tre år i rad har anslagen till studieförbunden minskat. I sina budgetförslag laddar oppositionen för ökade anslag. Här en uppdatering av det folkbildningspolitiska läget inför valrörelsen 2026.
Under hösten har regeringen och oppositionspartierna presenterat sina budgetförslag för 2026.
Tidöregeringen fullföljer den treåriga neddragning av statsbidraget till studieförbunden som inleddes 2024. För 2026 föreslås att studieförbunden ska få 1 496 miljoner kronor i bidrag, en minskning med 150 miljoner jämfört med i år. Det innebär att statsbidraget mellan 2024 och 2026 kommer att ha minskat med 500 miljoner kronor, nästan en tredjedel av tidigare nivå. I prognosen för 2027 och 2028 föreslås däremot inga ytterligare neddragningar.
Några justeringar med hänsyn till inflationen har inte gjorts av statsbidraget sedan 2015, och görs inte heller i förslaget för kommande år.
En nyhet för nästa år är att fem miljoner kronor avsätts för att studieförbunden ska ”kunna införa en öppen redovisning av samverkansparter”.
Regeringen konstaterar att studieförbunden spelar en betydelsefull roll i samhället och att de lever upp till statens fyra syften med bidraget. De gör däremot inga kommentarer till, eller konsekvensanalyser av, de senaste årens kraftiga minskning av statsbidraget.
Riksdagsdebatter
I riksdagen har studieförbunden och folkbildningen diskuterats vid många tillfällen de senaste åren. Företrädare för regeringsunderlaget har försvarat nedskärningarna med att det handlar om prioriteringar i ett tufft ekonomiskt läge, och även nämnt förekomsten av fusk och felaktigheter inom studieförbunden.
Oppositionspartierna har lyft fram de negativa konsekvenserna som direkt slår mot den lokala folkbildningsverksamheten. Flera ledamöter har även hävdat att neddragningarna är en eftergift åt Sverigedemokraterna som i flera fall uttryckt kritik mot studieförbundens verksamhet.
Förslag om bidragsökning
I oppositionspartiernas budgetförslag för 2026 föreslår samtliga partier att statsbidraget till studieförbunden ska öka, jämfört med regeringens förslag.
Centerpartiet föreslår en höjning med 500 miljoner kronor. De lyfter särskilt fram studieförbundens roll för integration, beredskap och kultur i hela landet.
Även Vänsterpartiet vill se en ökning med 500 miljoner kronor. De betonar att studieförbunden för många är en första kontakt med föreningslivet och en väg in i samhället.
Miljöpartiet föreslår också en ökning med 500 miljoner kronor. De menar att nedskärningarna är ett hårt slag mot det fria tänkandet och ytterst mot demokratin.
”SD-regeringens ideologiskt motiverade slakt av anslagen till studieförbunden är ett allvarligt hot mot bildningen och gemenskapen i Sverige.” Det skriver Socialdemokraterna, som dock är mer blygsamma i sitt budgetförslag än övriga oppositionspartier. De föreslår en förstärkning av statsbidraget till studieförbunden med 350 miljoner kronor.
Motioner
En sökning i årets riksdagsmotioner visar att 45 tar upp studieförbund. De allra flesta är från oppositionspartierna och ofta kopplas motionerna till partiernas budgetförslag. I en motion av Niklas Sigvardsson och Johanna Haraldsson (båda S) föreslås att en översyn av förutsättningarna för studieförbunden och folkhögskolorna görs med uppdrag att identifiera vad som behövs för att kraftigt öka deltagandet i folkbildningen.
Förstärkningar behövs
Folkbildningsrådet, som fördelar statsanslaget till studieförbunden, lämnar varje år ett underlag till regeringen inför deras budgetarbete. I budgetunderlaget för 2026–2028 beskrivs konsekvenserna av det minskade statsbidraget, bland annat utifrån en enkätundersökning till studieförbundens samtliga lokalavdelningar i början av 2025.
Av de svarande uppger 84 procent att de har minskat på personal. 76 procent har minskat på stödet till föreningar och 69 procent upplever att inte kan stödja studiecirklarna på samma sätt. Vidare har 69 procent av de svarande lokalavdelningarna behövts säga upp lokaler.
Folkbildningsrådet föreslår att statsbidraget till studieförbunden för 2026 ligger kvar på årets nivå, alltså 150 miljoner kronor mer än i regeringens budgetförslag.
Källor: Riksdagen och Folkbildningsrådet.
Mohamsson ”utesluter inte” mer pengar till studieförbunden
"Bilda dig, bete dig, bry dig” sade Simona Mohamsson när hon i somras valdes till partiledare för Liberalerna. Cirkeln frågade vad uppmaningen att bilda sig betyder för statsbidragen till studieförbunden. Här är hennes svar:
”I dag lägger staten över 4 miljarder på folkbildningen, varav drygt 1,5 miljarder går till studieförbunden. Det är ingen liten summa, men jag är samtidigt medveten om att det finns kapacitet att bedriva mycket mer verksamhet. Liberalerna utesluter inte att studieförbunden kan få mer pengar i framtiden, vi har redan ökat anslagen till Folkhögskolorna - men samtidigt handlar det om prioritering för att möta Sveriges stora samhällsutmaningar och att balansera många olika områden som behöver ökade anslag.”
Ny rapport: tuffa tider för studieförbund och bibliotek
Kulturell välfärd är ett mål för den offentliga verksamheten. Så står det i den svenska regeringsformen. Men hur ser förutsättningar ut för att nå målet? Det undersöks i den nya rapporten Vid vägs ände – hur nedskärningar för folkbibliotek och studieförbund påverkar kulturens infrastruktur.
Rapporten tar upp utvecklingen de senaste åren inom studieförbund och bibliotek. På vart och ett av rapportens tre områden: Pengar, platser och personer pekar kurvorna nedåt. Studieförbund och bibliotek får mindre offentliga bidrag, finns på färre platser och har färre anställda personer. Undantaget är biblioteken, där antalet anställda är stabilt.
Rapporten Vid vägs ände bygger på statistik och djupintervjuer. Den har tagits fram av Folkbildningsrådet, Studieförbunden i samverkan och Svensk biblioteksförening. Den finns att läsa och ladda ner här!