Hej

Vi har placerat cookies på din digitala enhet för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Om du vill veta mer kan du läsa om cookies här.

  • Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Folkbildningspionjärer

När historia skrivs hamnar männen i förgrunden. Det gäller även folkbildningens historia. I år är det 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Kampen hade då pågått i många år, under hårt motstånd. (Ur Cirkeln nr 1 2018)

Rösträttskämparna var även förgrundsgestalter för en progressiv pedagogik och skolundervisning. Den som bläddrar i historieböckerna hittar flera kvinnliga folkbildningspionjärer. Några ännu kända, andra på väg in i historiens dimma, men värda att minnas, och kanske inspireras av. Många av deras tankar och idéer är faktiskt rykande aktuella än i dag.

Ellen Key (1849-1926)

HUR KUNSKAP BLIR TILL BILDNING

”Bildning är det som är kvar sedan vi glömt allt vi lärt oss.” Ellen Keys bevingade ord används än i dag för att beskriva skillnaden mellan kunskap och bildning.

Ellen Key föddes i ett medelklasshem i Västervik och arbetade som lärare, men är mest känd som författare. Hennes bok Barnets århundrade, kom 1900 och väckte uppståndelse för den radikala synen på uppfostran och utbildning.

Som en röd tråd hos Ellen Key går tanken att kunskap måste förankras hos människan. Hon vänder sig mot att ensidigt mata elever med fakta. Inte så att hon föraktade kunskap, men hon betonar reflektion, samtal och eftertanke – för att nå djupare insikter och utvecklas som människa. ”En sådan människa kännetecknas inte primärt av sina stora ämneskunskaper utan snarare av sin övergripande och syntetiska helhetssyn”, skrev hon. Ellen Keys tankar är ännu aktuella – och kontroversiella. Tänk bara på senare års skoldebatt om kunskapskrav, disciplin och betyg. Man skulle gärna höra Ellen Keys kommentarer…

Ellen Keys hem Strand vid Vätterns östra strand är öppet för allmänheten.

Anna Whitlock (1852-1930)

SYSLÖJD FÖR POJKAR – CHOCKERANDE!

Till hösten öppnar Anna Whitlock Gymnasiet på Kungsholmen i Stockholm. Men vem var egentligen Anna Whitlock? ”Skolpionjär och kvinnosakskämpe”, säger Wikipedia.

Faktum är att hon startade en skola i eget namn redan 1878, även den i hennes födelsestad Stockholm. Witlockska skolan var först flickskola, men blev efter 15 år samskola, alltså för både flickor och pojkar, helt enligt Anna Whitlocks vilja.

Whitlockska skolan hade fler radikala idéer, åtminstone med den tiden mått. Sy- och träslöjd och till och med sexualundervisning – både för flickor och pojkar. Många ckockerades!

Anna Whitlock var liberal politiker och en stridbar förespråkare för kvinnlig rösträtt. Motståndet var starkt – även i radikala partier och folkrörelser. Anna Whitlock är förebild till rollfiguren Dagmar Friman i teveserien Fröken Frimans krig. Likheterna med verklighetens Anna Whitlock kan diskuteras, men det var i alla fall hon som 1905 grundade Konsumentföreningen Svenska hem, som skildras i seriens första del.

Valfrid Palmgren (1877-1967) 

BIBLIOTEKSKÄMPE OCH FEMINIST

Valfrid Palmgren kallade bibliotek för ”det vackraste uttrycket för sann demokrati”. Numera är det lätt att ta våra bibliotek för självklara. Så har det inte alltid varit. Valfrid Palmgren är en av de stora pionjärerna i svensk bibliotekshistoria. Hon menade att biblioteken skulle vara en plats för folkbildning – öppna för alla och kostnadsfria. Inspiration hämtade hon från resor till Tyskland, England och USA. Hon kom hem med nya idéer i bagaget och tog 1911 initiativet till Stockholms barn- och ungdomsbibliotek, det första i Norden.

Folkbibliotek och folkbildning hänger nära samman. För de tidiga folkrörelserna var litteraturen både en källa till bildning, och ett medel i kampen för ett mer rättvist samhälle. Bokcirklarna är ett av de cirkelämnen som behållit sin popularitet genom decennierna.

Valfrid Palmgren blev nittio år gammal. Hon föddes i Stockholm men tillbringade större delen av sitt liv i Danmark, där hon gifte sig. Genom hela livet fortsatte hon sitt arbete – som bibliotekskämpe och feminist. Allt mer radikal ju äldre hon blev, sägs det.

Emilia Fogelklou (1878-1972)

EN FRITÄNKARE I FOGELSTADGRUPPEN

”Du och ingen annan får bestämma ditt livs inriktning mot nya rymder. Sådant är riskabelt. Alla oprövade vägar känns och är farliga.” Citatet från boken Form och strålning från 1958 säger en hel del om Emilia Fogelklou. Hon har beskrivits som en sökare och gränsöverskridare. Religiös, ja, till och med första kvinnan i Sverige att ta en teologie kandidatexamen 1909. Men hon var knappast dogmatisk utan mycket självständig i sitt tänkande.

Emilia Fogelklou föddes i Simrishamn och var under en tid lärare vid Birkagårdens folkhögskola i Stockholm.  Hon tillhörde Fogelstadgruppen, en grupp radikala kvinnor som 1925-1954 anordnade kurser för kvinnor från alla samhälls- och yrkesgrupper. De studerade samhällskunskap, politisk orientering, muntlig framställning, teater, musik med mera. Alltså mycket likt den folkbildningsverksamhet som studieförbund och folkhögskolor alltid bedrivit.

Emilia Fogelklou var engagerad i fredsrörelsen, men även praktiskt lagd. Efter andra världskriget var hon exempelvis kurator på Visingsö, där 300 kvinnor från koncentrationsläger i Polen vistades.

Oscar Olsson (1877-1967)

STARTADE DEN FÖRSTA STUDIECIRKELN

Folkrörelsemänniskan personifierad. Det finns många kandidater, men Oscar Olsson hör nog till de främsta. I folkbildningshistorien har han en evig plats, som den som startade första studiecirkeln. Det skedde på ett nykterhetscafé i Lund 1902.

Han föddes i ett skomakarhem i Helsingborg och var socialdemokratisk riksdagsledamot 1913-1948. Arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen var Oscar Olssons förankring under ett långt liv. Det präglade också hans samhällssyn. Idéhistorikern Ronny Ambjörnsson menar att Oscar Olsson förenade nykterhetsrörelsens strävan efter individuell skötsamhet med arbetarrörelsens betoning på kollektivets styrka.

Men framför allt var det kampen för demokratin som stod i centrum för Oscar Olssons syn på folkbildning. Han var visserligen socialist, men ansåg att folkhögskolans uppgift inte var att göra deltagaren till högerman eller vänsterman, utan till en bildad högerman eller en bildad vänsterman.

I Malmö finns nu ett litet museum om Oscar Olsson som drivs av NBV, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet. En film från museet finns på Youtube.

Ur Cirkeln nr 1 2018.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 7 september 2020