• Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Fokus på kvalitet

Från 2024 införs ett nytt system för att fördela statens bidrag mellan de tio studieförbunden. Grundtanken är att kvaliteten i verksamheten ska spela stor roll för hur stor andel av bidraget varje studieförbund får. Nästa år görs fördelningen för treårsperioden 2025–2027. – Regeringen har påpekat att kvalitativa inslag borde tillföras i bidragsfördelningen, och det gör vi nu, säger Morgan Öberg på Folkbildningsrådet.

Statsbidrag ska fördelas mellan studieförbunden

Under många år har statsbidraget till studieförbunden fördelats utifrån hur mycket folkbildning som görs. Detta kan verka rimligt – den som gör mest ska väl ha mest pengar?

Men det finns baksidor med systemet. Eftersom statsbidragstårtan i stort sett är konstant, har det lett till en kamp mellan studieförbunden om tårtbitarna, alltså hur stor andel av statsbidraget ”mitt” studieförbund ska få.

”Volymjakt” är ett etablerat begrepp i studieförbundsvärlden. Det betyder i korthet att studieförbunden jagat verksamhet som ger många studietimmar * – och helst inte kostar för mycket att genomföra.

Musikband i replokaler är ett klassiskt exempel. Eftersom deltagarna vill repa mycket, och gör det i studiecirkelform, blir det många studietimmar.

En annan baksida är det som kallas ”kostnadsersättningar”, där pengar betalas ut till föreningar och grupper i utbyte mot genomförda studietimmar. Det blir ett slags köp- och säljsystem, där studieförbundens pedagogiska roll i byteshandeln ofta varit marginell.

Det handlar sällan om fusk, verksamhet genomförs och deltagarna är nöjda. Men de flesta är överens om att volymjakten har underminerat studieförbundens ambitioner att genomföra folkbildning där behoven är som störst.

Hejda volymjakten

Tanken med det nya bidragssystemet är att stoppa, eller åtminstone hejda, denna volymjakt. Det är här kvaliteten kommer in i bilden. Fördelningen ska nu bygga på en bedömning av verksamhetens betydelse i samhället och för deltagarna, snarare än enbart på mängden verksamhet.

Antal studietimmar och deltagare ska visserligen fortfarande rapporteras in. Studiecirkellistorna som varje cirkelledare använder sig av kommer alltså att finnas kvar. Och av allt att döma kommer storleken fortfarande att spela roll.

– Det är så klart viktigt hur mycket verksamhet som görs. Om två studieförbund båda har hög kvalitet, då kan vi också väga in hur stor verksamheten är. Men det blir inte som nu, en strikt matematisk fördelning, säger Morgan Öberg, chef för studieförbundsgruppen på Folkbildningsrådet.

Indikatorer

Att bedöma och objektivt jämföra kvalitet är knappast enkelt. Folkbildningsrådet ska använda sig av indikatorer för måluppfyllelse. Om målet är att minska utbildningsklyftorna, skulle indikatorer exempelvis kunna vara att mäta i vilken grad verksamhet sker i socioekonomiskt utsatta områden, eller hur många kortutbildade som deltar i studiecirklarna. Mätningarna kan ligga till grund för jämförelser mellan studieförbunden, och påverka fördelningen av pengar.

Arbetet med att ta fram vilka indikatorer som ska användas, och hur de ska mätas, pågår fortfarande. En baksida är att indikatorer i sig kan styra verksamheten. Tidigare sprang alla studieförbund efter studietimmar, nu kan det bli så att alla springer till indikatorerna och försöker bli bäst i klassen där – för att få mer pengar.

Extern bedömargrupp

En annan utmaning i det nya systemet är att göra den kvalitativa bedömningen objektiv. En godtycklig och orättvis fördelning av skattepengar vill ingen ha.
Folkbildningsrådet kommer, förutom sina egna bedömningar, att anlita en extern bedömargrupp.

Morgan Öberg medger ändå att det kan bli problematiskt att med kvalitativa bedömningar som grund göra stora förändringar i studieförbundens bidragsandelar.

– Men den risken är inget vi ska vika för. Vi kommer att göra arbetet så transparent det bara går. Det system som finns idag har också en massa brister, och då måste vi försöka hitta ett annat sätt att fördela pengar, säger han.

Kanske svårigheterna visar sig först om tre år, då den första kvalitativa fördelningen, byggd på utvärderingar från föregående år, ska göras. Inför perioden 2025–2027 finns ju inga utvärderingar att bedöma. Då lär det också framgå om volymjakten har upphört – och vad bidragsutfallet blir, om det visar sig att vissa studieförbund tappat i andelar volym, men bedöms ha stärkt sin kvalitet, jämfört med andra.

Folkbildningsrådet skriver att ”när andelar för en ny treårsperiod ska beslutas är tidigare andel en viktig utgångspunkt”. Detta antyder att det knappast blir några drastiska förändringar, varken i den första eller följande fördelningar. Men det återstår att se.

* En studietimme är en studiecirkel som pågår 45 minuter, med minst tre deltagare.

Verksamhetens kvaliteter

Folkbildningsrådet har angett fem kvaliteter som studieförbunden, utifrån sina skilda profiler, ska arbeta med. I kort sammanfattning är de fem kvaliteterna:

1. Bildning

Folkbildningen är fri och frivillig. Den deltagarstyrda studiecirkeln, med lärande, samtal och reflektion, är det viktigaste redskapet för att möta människors behov av bildning.

2. Demokrati och delaktighet

Studieförbunden använder demokratiska arbetsformer i verksamheten. Folkbildningen bidrar till ett aktivt medborgarskap och är kompensatorisk, genom att särskilt nå kortutbildade, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning.

3. Utbildning

Studieförbunden är en resurs för lärandet som en livslång process. Verksamheten ger kompetensutveckling och studiemotivation.

4. Civilsamhälle

Folkbildningsverksamhet i civilsamhället stödjer ledares och medlemmars kunskapsutveckling. Studieförbunden tillgodoser folkbildningsbehov i nya föreningar och rörelser.

5. Kulturliv

Studieförbunden bidrar till ett rikt, lokalt förankrat kulturliv. De stödjer den lokala amatörkulturen och ger möjlighet till eget skapande. I folkbildningen har kulturen ett egenvärde.

Fördelningsmodellen steg för steg

1. Verksamhetsåtagande

Varje studieförbund gör ett ”verksamhetsåtagande” för kommande treårsperiod. Det är ett slags övergripande plan, där varje studieförbund bland annat ska:

  • Beskriva vad de vill göra inom de fem kvalitetsområden Folkbildningsrådet angett (se ruta),
  • Ange mål för verksamheten, kopplat till fastslagna indikatorer
  • Ange ”verksamhetsram”, som enligt Folkbildningsrådet bland annat kan gälla hur mycket verksamhet som planeras att genomföras och hur många deltagare som ska nås.

2. Bedömningsunderlag

Folkbildningsrådet gör ett bedömningsunderlag för varje studieförbund som bygger på resultat av uppföljningar och utvärderingar under den gångna treårsperioden.

3. Förslag på bidragsandelar

Folkbildningsrådet gör, med stöd av en bedömargrupp, en sammanvägd bedömning och ger förslag på bidragsandel för varje studieförbund.

4. Beslut om bidragsandel

Folkbildningsrådets styrelse beslutar om bidragsandel för varje studieförbund för kommande tre år.

5. Genomförande, uppföljning och måldialog

Studieförbunden genomför verksamheten. Folkbildningsrådet gör årliga uppföljningar, med dialog och kontroll.

Efter tre år upprepas detta, med ett nytt verksamhetsåtagande.

  • För 2025–2027 kommer fördelningen i hög grad att vila på respektive studieförbunds tidigare andel av statsbidraget.
  • Det nya bidragssystemet gäller enbart statsbidraget och inte de övriga offentliga anslag studieförbunden tar del av.

Ur Cirkeln nr 2 2023.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 26 september 2023