Klimatevolution

Folkbildning och dialog – väg till omställning i Eskilstuna

Samtidigt som det stora klimatmötet i Brasilien inleds träffas ett drygt tiotal personer en mild novemberkväll på Studiefrämjandet i Eskilstuna. De två mötena hänger ihop. För om hållbarhetsarbetet ska gå från ord till handling, måste det förr eller senare – helst förr – landa i vanliga människors medvetande och vardagsbeslut.

Det här är det första i en serie öppna möten om Eskilstunas väg till en mer hållbar kommun. Kvällens visionsmöte kommer att följas av ytterligare fem, alla med skilda teman. Madeleine Söderström och Pernilla Fogelqvist är ledsagare för mötet och introducerar kvällens övningar.

– Långt inne i alla människor finns vetskapen om hur vi samspelar med naturen, att vi inte tar mer än vi behöver och ser till att det finns en återväxt, säger Madeleine.

Det är just denna, ibland glömda vetskap som det nu är dags att återuppväcka. Ett sätt att göra det är att blicka framåt och visionera om hur framtiden kan gestalta sig.

– Om vi vill nå stjärnorna, säger Madeleine, kan vi sikta mot trädtopparna. Och tänk om vi når stjärnorna!

Klimatpositivt 2045

Innan visionerandet startar på allvar berättar Elin Svanström från Eskilstuna kommun om kommunens hållbarhetsarbete, som går under namnet ”Klimatevolution”. Politikerna vill se ett klimatpositivt Eskilstuna senast 2045, vilket innebär att det då ska bindas mer koldioxid än vad som släpps ut. Förra året blev Eskilstuna utnämnd till årets miljöbästa kommun av tidningen Aktuell Hållbarhet.

– Vi är så klart mycket stolta, men målet till 2045 är högt satt och vi har en del att jobba på. Och ska vi klara det måste vi göra det tillsammans!

Uppgiften idag och med de följande träffarna, menar Elin Svanström, är att koppla samman kommunens mål med deltagarnas tankar om framtiden.

– Höga mål kan skapa en rädsla för förändring och förlust. Därför tror jag vi behöver hoppfulla bilder av hur det framtida Eskilstuna kommer att se ut, och vad vi kan vinna i form av ökad livskvalitet.

Löpsedlar

Nu är det dags att resa sig från stolarna. Alla uppmanas ställa sig på en lång rad i bokstavsordning utifrån förnamn, och själva alfabetet hjälper deltagarna att börja prata med varandra.

Snart introduceras nästa fas. På ett bord ligger papper, tidningsurklipp, pennor och klister. Uppgiften är att skapa framtida löpsedlar till den fiktiva Eskilstuna Tidning. Det gäller att tänka framåt och föreställa sig de hållbara kliv som tagits och hur dessa återspeglas i tidningen.

Alla uppmanas att våga utrycka sina tankar – och att vara generösa och öppna för de förslag som kommer upp.

– Det kan vara lätt att kritiskt avfärda det man inte riktigt förstår, men i stället kan ni be om ett förtydligande, säger ledsagaren Pernilla.

– Varsågod och sätt igång!

Det är lite som att trycka på en knapp. Deltagarna grupperar sig på egen hand och börjar fundera, fantisera och formulera sig för tidningens framtida löpsedel. Energipåfyllnad med hjälp av kaffe och kanelbulle bidrar säkert till kreativiteten.

Två med intresse

– Jag kom hit för att jag är intresserad av miljö- och klimatfrågor. Eskilstuna är min hemstad och jag kommer nog bo kvar resten av mitt liv. Det är viktigt att vara en del av det som händer och kunna påverka, säger Anna Åkerblom, en av kvällens deltagare.

Peter Sjöqvist nickar instämmande.

– Jag har varit intresserad av miljöfrågor länge, och nu när jag är pensionär har jag mer tid att ägna mig åt det. Jag är med i Naturskyddsföreningens styrelse här i stan, säger han.

Båda anser att Eskilstuna är i framkant när det gäller hållbarhet, i alla fall på vissa områden.

– När det gäller avfallssortering har vi nog kommit ganska långt, säger Anna.
Båda menar att även om klimatfrågan just nu inte toppar den politiska dagordningen är den fortfarande aktuell och avgörande för vår framtid. Den polariserade debatten uppfattar de dock som ett dilemma.

– Det kan bli en del låsningar. Det är lätt hänt att man mest pratar med personer som har ungefär samma åsikter som en själv, menar Peter.

Anna nickar.

Initiativet att mötas lokalt och prata om hållbarhet är bra, och båda räknar med att delta i kommande träffar.

– Jag är här för min egen del, och för Eskilstuna, säger Anna. Omställningen har ännu inte riktigt landat i folks medvetande.

Fantasifullt

Så småningom växer löpsedlarna fram, samtidigt som det pratas och skrattas om mer eller mindre fantasifulla förslag. Efter en dryg timmes skapande och pratande är det tid för att samlas igen. Alla ställer upp i en lång rad för att presentera sina löpsedlar. Dags för fotografering. Vad är det då som denna grupp vill läsa i tidningen om tjugo år? Här är några rubriker:

• ”Eskilstunas första förpackningsfria butik.”
• ”Världsrekord i kolinlagring.”
• ”Allt börjar med en idé.”

Alla har ansvar för klimatet

– Eskilstuna kommun har insett att om de ska lyckas med sina ambitiösa klimatmål, då måste medborgarna och civilsamhället involveras. Det säger Lena Wistrand, folkbildningsutvecklare på Studiefrämjandet.

Lena Wistrand har i flera år arbetat för att stärka Studiefrämjandets folkbildning om natur och miljö i Sörmland. De årliga Klimathoppmötena, som startade 2021, har blivit en framgång och genomförs nu i länets alla kommuner.

– Självklart sade vi ja när Eskilstuna kommun frågade om vi ville vara och arrangera dessa möten. Jag hoppas på många konkreta förslag från medborgarna för hur klimatmålet kan nås, säger Lena.

En annan tanke är att fler ska bli medvetna om sitt personliga ansvar i klimatomställningen. Då gäller det att även nå ut till dem som inte redan har ett engagemang. Det är en utmaning.

– Vi måste alla vara en aktiv del i omställningen. Det går inte att luta sig tillbaka och tänka ”det här löser kommunen”.

• 9 av 10 vill skärpa klimatpolitiken
• 89 % vill ha en mer kraftfull klimatpolitik.
• 86 % anser att privatpersoner bör göra mer för klimatet.
• 69 % är beredd att ge upp 1 % av sin inkomst för att bekämpa klimatförändringar.

Siffrorna framkommer i en undersökning där 130 000 personer i 125 länder svarat på en enkät. Läs mer om undersökningen Global Climate Change Survey i tidningen Nature.

Fyra studieförbund tillsammans

Stärkt roll i klimatomställning

Foto: Studieförbunden vill växla upp det lokala klimatengagemanget. I satsningen Stärkt roll i klimatomställning samarbetar fyra studieförbund. Hittills har 16 lokala satsningar beviljats stöd. De spänner över ett brett fält, ofta med fokus på metodutveckling för att inspirera och vägleda människor att engagera sig.

I många av de lokala satsningarna samverkar flera studieförbund, föreningsliv och kommuner. Här är några projekt där Studiefrämjandet är medarrangör:

• Utbildning i Local Transformation Toolkit. En ledarutbildning med KuneLab från Italien för att stärka lokal omställningskompetens. (Göteborg)
• Podcast om Framtidens By. En podcast som en del av ett större studiematerial om omställning. (Jönköping, Gävleborg, Helsingborg)
• Facilitatorutbildning för klimat–rådslag i Eskilstuna. Utbildning av ledare och nätverksbyggande för lokala klimatrådslag. (Eskilstuna, Falköping)
• Dialogträning inför valet 2026. Miljöengagerade tränas i dialog med unga och äldre inför valet. (Uppsala)
• Körkonsert för Vättern. Körsång och expertföredrag lyfter vattenfrågor och framtida generationers rätt till rent vatten. (Gränna)
• Musikloppis i Helsingborg. En plattform med miljöfokus för återbruk och reparation av musikprylar. (Helsingborg)
• Miljöjuridik och folkbildning för hållbar framtid. Mötesplats för att utforska juridikens roll i miljörörelsen. (Jönköpings län)
• Artivism om mikroplaster i haven. Ett projekt som lyfter havens kris genom konst och aktivism. (Västsverige)
• Natur- och kulturvandringar med växt­tema. Föreläsning och guidad vandring om växters betydelse historiskt och idag. (Värmland)
• Open source-plattform för studieförbund. Förstudie om gemensam digital plattform för folkbildning. (Nationellt)

I Stärkt roll för klimatomställning samverkar Studiefrämjandet, ABF, Sensus och Vuxenskolan. Satsningen får ekonomiskt stöd av Folkbildningsrådet. Läs mer om projektet här!

Ur Cirkeln nr 2 2025.