Hej

Vi har placerat cookies på din digitala enhet för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Om du vill veta mer kan du läsa om cookies här.

  • Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gå till Studiefrämjandet.se

Hållbar förening

Hållbar hemma, hållbar på jobbet. Men hur är det i föreningen? De flesta av landets 200.000 ideella föreningar köper prylar, värmer lokaler och reser till aktiviteter. Många vill göra föreningen mer ekologiskt hållbar. Frågan är bara hur? (Ur Cirkeln nr 2 2017)

Steg för steg: Gör din förening lite mer hållbar

Pauline Göthberg är nationell samordnare för hållbar upphandling inom Sveriges alla landsting/regioner. Sjukvården handlar för 120 miljarder kronor varje år, och politikerna har bestämt att det som köps ska vara tillverkat på ett schysst sätt. Ingen liten uppgift, eftersom inköp görs över hela världen.
– Vi använder både piskor och morötter för att påverka leverantörerna, säger Pauline Göthberg.

Hon menar att föreningar har bra förutsättningar att jobba aktivt med hållbarhet. I många företag krockar ambitionen att göra gott för miljön med drivkraften att göra vinst.
– Ideella organisationer har ofta hållbarhet i sin själ, så de har nog ett mentalt försprång jämfört med andra.

Börja rätt

”Vi måste ha en miljöpolicy.” Så tänker många och sätter igång att skriva regler. Inte alltid så bra, menar Pauline Göthberg.
– Börja i stället med att prata om vad ni gör i föreningen, och hur det påverkar miljön. Det blir ett slags ”intern hälsokontroll” som är en bra utgångspunkt för förändring.

Det andra steget är att på allvar fundera över vad ni förmår att förändra, hur det ska göras och av vem. Pauline Göthberg kallar det för att ”resurssätta hållbarhetsarbetet”. Många vackra miljöpolicyer vilar tryggt i undangömda mappar på datorn, till ingen nytta. Ofta beror det på att man glömt att svara på frågorna ”hur?” och ”av vem?”.

Nu kan det vara läge att beskriva vad ni ska göra i en policy eller handlingsplan. En del miljöpolicyer är fyllda av tydliga regler, typ ”vi ska alltid välja ekologiska och rättvisemärkta alternativ”. Andra är mer vaga och visionära. Båda delarna kan fylla sin funktion, menar Pauline Göthberg.
– Visionen visar riktningen men det blir lätt stora vackra ord. Konkreta och tydliga riktlinjer är bra.

Pauline Göthberg nämner transporter, elförbrukning och inköp som tre områden där det ofta går att bli mer hållbar. Men ingen förening den andra lik, så det är svårt att generalisera.

Det som inte ska underskattas är föreningens roll som opinionsbildare.
– Fråga när ni handlar vad varorna kommer ifrån och hur de är tillverkade. Ju fler som gör det, desto bättre, säger hon.

Hur gick det?

Det allra viktigaste kommer sist: Titta hur det gick. Utvärdera!
– Att ställa krav är hur enkelt som helst, men om de aldrig följs upp vet man ju inte hur det gick.
Kanske glöms utvärderingen bort för att man inte riktigt levt upp till de goda föresatserna.
– Ni som inte når målen kan trösta er med att ni inte är ensamma. Skäms inte, men se till att lära er något av det!

Fyra föreningssteg för ökad hållbarhet i föreningen

  1. Prata om vad ni gör i föreningen – hur ser er miljöpåverkan ut?
  2. Vad vill ni göra och vad är möjligt? Fundera över era förutsättningar för förändring. Hur många i föreningen är med på tåget?
  3. Skriv ner några riktlinjer, i form av en policy eller handlingsplan. Lite visionärt är ok, men glöm inte att bli konkret. Börja med att förändra det som är enkelt och ta inte i för mycket, i alla fall inte från start.
  4. Ta upp frågan regelbundet och kolla hur det gick. Kanske en stående punkt på ert årsmöte?

Svenska Kennelklubben: Miljöpolicy finns – och mer finns att göra

Svenska Kennelklubben, SKK antog en miljöpolicy 2009. Ulf Uddman, VD på SKK, anser att det är ett bra grunddokument med övergripande mål. Det är dock en utmaning att hålla policyn levande.
– Det finns nog en del mer att göra på det området, säger han.

SKK:s miljöpolicy har ett särskilt avsnitt om målkonflikter. Där anges att miljöhänsyn inte alltid är enkelt.
– Det går inte för oss att ha strikta regler för alla våra medlemmar, säger Ulf Uddman.

Ett dilemma är transporterna. För många hundägare är bilen ett nödvändigt färdmedel. Flyget gör att personer från alla delar av landet kan ta ideella förtroendeuppdrag. Andra åtgärder, som minskad pappersförbrukning och att alltid välja kranvatten, är enklare att genomföra, vilket SKK också gjort.
– Jag vet ändå inte om vi är något direkt föredöme, säger Ulf Uddman.

Föredöme eller inte. SKK:s vision uttrycker i alla fall en tydlig viljeinriktning om hållbarhet. Sannolikt speglar de svårigheter som Ulf Uddman beskriver något som många kan känna igen sig i. Att omsätta ord i handling är sällan en enkel sak.

Svenska Kennelklubben är en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer med cirka 300 000 medlemmar. Deras miljöpolicy finns på www.skk.se.

Koloniträdgårdsförbundet: Miljödiplom från grund till guld

– Koloniträdgårdarna är stadens gröna lunga. För oss är det viktigt med ett aktivt miljöarbete, säger Helena Westerling, organisationssekreterare på Koloniträdgårdsförbundet.

Koloniträdgårdsförbundet har tagit fram materialet Miljödiplomering för koloniträdgårdsföreningar. Det har fyra steg, en grundnivå följd av brons-, silver- och guldnivå. Varje steg innehåller krav som föreningen ska uppfylla för att få diplom.
– För de flesta av våra föreningar är det enkelt att nå upp till grundnivån, de odlar ekologiskt och komposterar, säger Helena Westerling.

Materialet har funnits i flera år och fungerar. En studiecirkel i föreningen är ett bra sätt att komna igång med miljödiplomeringen. Helena Westerling berättar att de föreningar som kommit igång gärna går vidare till högre nivåer.
– Jag var ute i en av våra koloniträdgårdsföreningar igår, och de hade uppnått bronsnivån och frågade genast ”vad ska vi göra för att få silver?”

Materialet Miljödiplomering för koloniträdgårdsföreningar kan laddas mer på www.kolonitradgardsforbundet.se. Förbundet har cirka 240 medlemsföreningar med ungefär 25 000 kolonister. Koloniträdgårdsförbundet är en av Studiefrämjandets medlemsorganisationer.

Läs mer om Studiefrämjandets verksamhet inom konsumtion och hållbarhet.

Ur Cirkeln nr 2 2017.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 17 juni 2020