Spela bas
Det finns flera sätt att lära dig spela bas. Du kan använda dig av noter, tabulatur och kanske även ditt fantastiska gehör. När du har lärt dig ett antal låtar, och kanske skapat några egna riff, kan du gå vidare till nästa nivå.
Tonerna på greppbrädan
Det svenska språket är uppbyggt på ca 125 000 ord. För oss musiker räcker det med 7 st toner för att ”prata” med varandra. Tonerna vi använder är A, B, C, D, E, F och G. Lär dig hur du tar varje ton på greppbrädan. På en bas är det ganska enkelt.
När du spelar en halvton mellan exempelvis C och D sätter du -iss eller -ess som ändelse på tonens namn. Beroende på om du höjer eller sänker tonen blir det, i det här fallet, ett Ciss (C#) eller Dess (Db).
Oktavbox
Lär dig också ett grepp som kallas för oktavbox. Ta exempelvis tonen G på tredje bandet på översta strängen. Hoppa två strängar ner och flytta upp två band. Du är nu på tredje strängen och femte bandet. Den tonen heter också G fast är en oktav högre.
Skalor
Det finns flera typer av skalor. Här är de vanligaste grundfigurerna. Försök att hitta hur de ser ut över hela halsen. Genomskinlig prick = Grundtonen, det vill säga den ton som bestämmer tonarten.
Noter
För att kunna förmedla musiken till andra utan att rent fysiskt behöva visa hur man gör, använder man sig av en musikaliskt skrift - en slags bruksanvisning helt enkelt.
Den mest förekommande "bruksanvisningen" i klassisk musik är noter. Den består av fem vågräta linjer som man sedan fyller i med små prickar, streck och siffror. Noter är mer exakta än tabulatur när det gäller att beskriva hur någonting skall låta.
Tabulatur (TAB)
Även tabulatur beskriver hur du ska spela toner och ackord. Den är främst inriktad på gitarr och bas, och är egentligen en skiss över strängarna. Man skriver ut siffror som indikerar vilket band man skall hålla fingret mot, och på vilken sträng. En tabulatur har inga notvärden eller pauser vilket gör det svårt att veta hur lång en ton eller paus ska vara.
Stirra dig inte blind på tabulaturen utan lyssna noga på vad du gör. Tabulatur som laddas ner från nätet är inte alltid helt korrekt och då gäller det att du lyssnar och jämför med orginalmusiken. Det är ofta svårare att lära om en låt som du lärt sig fel, än att lära sig en helt ny.
Spela och planka låtar
När du precis har börjat spela en låt, är det lätt att ställa för höga krav på dig själv och försöka spela exakt som orginalet. Det viktiga är att börja långsamt. Ta det lugnt och lär dig hitta banden och strängarna. När du väl börjar få grepp om låten kan du öka tempot lite. Spelar du fel sänker du tempot och börjar om igen. Ha tålamod!
Olika speltekniker
Fingerspel
Detta är den vanligaste tekniken på elbas. Man slår an strängarna med högerhandens fingertoppar. Det finns egentligen inget rätt eller fel när det gäller hur.
De flesta, mer etablerade spelteknikerna, är lokaliserade till högerhanden och dess olika anslag mot strängarna. Vänsterhanden används mer för att ge olika toner, dämpning, vibrato, bändningar med mera. Här visas flera av dessa speltekniker på en grundläggande nivå.
Vissa säger att man skall använda sig av yttersta spetsen på fingrarna för att få mer klang. Andra säger att man ska spela längre in på strängarna för att få en mer rund ton. Några säger att man ska använda hela fingrarna i pendeln för att få kraft. Andra säger att man endast ska arbeta från knogarna, för att undvika för mycket arbete med fingrarna. Sanningen är att de olika sätten passar olika personer och musikstilar.
Det underlättar om du först ankrar tummen. Med det menas att du tar stöd med tummen för att få stabilitet i sitt spel, lämpligtvis ovansidan av en mikrofon eller en sträng (inte på ovansidan av basen).
Man kan använda ett finger eller handens alla fem om man så önskar. Vanligast är dock att man använder sig av pekfingret och långfingret, mycket beroende på att dessa fingrar i regel är starkast och ungefär lika långa.
Plektrumspel
Ett plektum är en liten plastbit som du använder för att slå an strängarna. Det finns en uppsjö av typer och tjocklekar. Oftast används ett ganska hårt plektrum vid basspel, men det är högst individuellt. Ett tips är att hålla plektrumet ungefär som en penna samtidigt som du lägger sidan av handen på stallet. Detta ger bra plektrumkontroll och rätt anslag.
Slap 'n' pull
En annan teknik som är väldigt populär hos basister, speciellt inom funkmusiken, är den så kallade slap ’n’ pull-tekniken (slå och dra). Vanligtvis säger man bara slapping.
Man använder sig av högerhandens tumme och pekfinger för att slå till eller dra i strängarna. Högertummens knoge bör träffa strängen snärtigt ungefär vid greppbrädans slut vilket ger ett smällande ljud.
Hammer on och Pull off
Dessa två tekniker används ofta när man spelar gitarr och basgitarr. Tekniken sitter i vänsterhanden och används för att spela snabbare och förenkla för högerhanden. Det ger också ett specifikt sound.
Enkelt uttryckt kan man säga att du trycker ner en ton med en av vänsterhandens fingrar så att den börjar ljuda (hammer on/tapping), eller att du med en dragande rörelse får strängen att låta (pull off). Tanken är att du inte ens behöver använda högerhanden.