Hej

Vi har placerat cookies på din digitala enhet för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Om du vill veta mer kan du läsa om cookies här.

  • Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Lär dig prata demokratiskt

Ett gott samtal kan förändra livet. Goda samtal är också en nyckel till en framgångsrik studiecirkel. Genom att träna upp din dialogkompetens kan du på allvar närma dig andra människors tankar och erfarenheter – och låta andra ta del av dina. Kanske är det goda, respektfulla samtalet demokratins minsta beståndsdel. (Ur Cirkeln nr 4 2015)

Studieförbunden ska bidra till att utveckla svensk demokrati. Det låter stort och högtidligt. Men om man tänker sig att demokrati inte enbart är att rösta, utan att kunna påverka i vardagen och lära sig nya saker, då blir studieförbundens betydelse för demokratin mer begriplig. Och precis så är det i många studiecirklar. I centrum står samtalen i gruppen, där erfarenheter delas och kunskap förökar sig – oavsett vad cirkeln handlar om.

Då inställer sig genast nästa fråga. Hur ska du som ledare eller deltagare få samtalen i cirkeln att fungera bra? Hur blir de mer demokratiska? Dialogkompetens kretsar just kring detta. Det är kunskap om vad ett gott samtal är, och metoder för att tillämpa kunskapen i praktiken.
– Det handlar om att skaffa sig verktyg för erfarenhetslärande, säger Lena Wilhelmson, forskare på Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.

Tolkningar

Boken Dialogkompetens, som Lena Wilhelmson har skrivit tillsammans med kollegan Marianne Döös, utgår från en konstruktivistisk syn på lärande. Lite förenklat kan man beskriva det som att vi människor konstruerar kunskap i interaktion med vår omvärld. Det här står i skarp kontrast till idén om den kunnige läraren som talar om hur det ligger till för den okunnige eleven, som genast blir klokare. Så fungerar det sällan i verkligheten. Till och med det enklaste informationsbudskap kan tolkas på olika sätt, och ofta helt missuppfattas.
– Om jag säger något så betyder inte det att du tar till dig det på samma sätt som jag har tänkt. Du tolkar det utifrån dina referensramar och tidigare erfarenheter, säger Lena Wilhelmson.

Dialog och erfarenhetsutbyte blir med detta synsätt en nyckel till ökad kunskap, särskilt när kunskap betyder något mer än att kunna rabbla franska glosor och Europas huvudstäder. Och i synnerhet när vuxna ska lära sig något nytt, vuxna har ju inte alltid så lätt att rucka på invanda föreställningar.

”Hur tänker du nu?”

De flesta människor pratar med andra varje dag. Men ett ”dialogiskt samtal”, som Lena Wilhelmson kallar det, utmärks av särskilda kvaliteter – Dialogsamtalets beståndsdelar. Hon räknar upp några vanliga repliker som kan förekomma i ett dialogiskt samtal:
”Hur tänker du nu, kan du förklara?”
”Nej, det var inte riktigt så jag menade.”
”Jag har faktiskt varit med om något liknande, och då hände det… och därför tänker jag så…”

Som ni märker handlar det inte om att stenhårt argumentera för sin sak. Ett dialogiskt samtal är inget krig med ord. Inte heller är det vanligt småprat om ditt och datt.
– Det demokratiska ligger i att man ser varandra med jämbördig nyfikenhet. Det är ett sätt att genom möten med andra leva demokrati, säger Lena Wilhelmson.

Inte bara hålla med

Ett dialogiskt samtal kan mycket väl innehålla meningsskiljaktigheter.
– Dialog innebär inte att vara allmänt snäll och att hålla med om allt. Att ifrågasätta, eller ”sätta i fråga” handlar om kritisk reflektion. Om du säger något som jag inte förstår eller håller med om, så måste jag självklart reagera för att vi ska komma vidare. Det bästa sättet är nog att jag ställer frågor, som ger dig chans att förklara.

Ett överdrivet konsensustänkande i en grupp kan alltså vara hämmande för lärandet.
– I vår kultur är vi ju lite rädda för att säga emot varandra. Men en bra dialog där olika perspektiv kommer fram, kan hjälpa oss att omvärdera saker, till exempel fördomar.

I en studiecirkel finns goda förutsättningar för givande, demokratiska samtal. Deltagarna har ofta ett gemensamt intresse för att lära, och möts i allmänhet på ett jämbördigt plan. Ibland har ledaren visserligen en lärarroll, men någon regelrätt katederundervisning är det sällan fråga om. På en arbetsplats kan utmaningarna vara större, eftersom personerna ofta är präglade av sina skilda yrkesbefattningar och inte minst av sin plats i hierarkin. Här menar Lena Wilhelmsson att det krävs att de som ingår i samtalet bestämmer sig för att så långt som möjligt frigöra sig från de roller man har utanför gruppen.
– Hierarkierna finns ju där ändå, men i ett dialogsamtal måste alla inblandade inse att deras bidrag är viktiga.

Prata om pratet

Hur ska man då som cirkelledare eller deltagare i en grupp utveckla sin dialogkompetens? Till stor del handlar det om medvetenhet och träning. Att fundera över samtal som du tidigare har varit med om är en bra början: Varför vad det bra? Vad var utmärkande i samtalet?

I en studiecirkel faller det sig ofta naturligt vad samtalet ska kretsa kring. Själva ämnet ger ramarna. Men det är inte alltid så, inte ens i en studiecirkel med tydligt mål och fokus.
– Det är en god idé att först prata om själva pratet. Att tillsammans bestämma varför ni ska ha dialog, och vad dialogen ska handla om.

Genom att ”prata om pratet” kan man få koll på gruppdeltagarnas skilda ingångsvärden och förväntningar. Det finns alltid en risk för att de som är ”pratvana” tar över. Vissa är mer tränade än andra på abstrakt och teoretiskt tänkande, med förmåga att se mönster och sammanhang.
– Om man vet med sig det, då gäller det att lägga band på sig. Att inte ta över utan låta alla komma till tals på sitt sätt, utifrån den förmåga de har.

Längtan efter ärliga samtal

Lena Wilhelmson har tillämpat dialogsamtal i praktiken, till exempel i samtalsgrupper om skolan – med lärare, skolledning, föräldrar och politiker. Hon menar att metoden går att använda i många olika sammanhang. Boken Dialogkompetens har underrubriken ”för utveckling i arbetsliv och samhälle” – vilket pekar på dialogkompetensens demokratiska potential vid förändringsarbete, i allt från studiecirklar och föreningar till stora företag.
– Boken är uppskattad. Kanske finns det en längtan efter öppna och ärliga samtal där man lär av varandra, säger Lena Wilhelmson.

Läs också:

  • Dialogsamtalets beståndsdelar
  • Ingredienser i ett gott samtal

Dialogsamtalets beståndsdelar

Fyra viktiga begrepp i dialogsamtal är Närhet – Distans – Själv – Andra. När dessa kopplas samman, som i figuren här under, öppnas möjligheter för dig själv att fundera över hur du samtalar. Finns dessa beståndsdelar med hos dig? Och hur är balansen mellan dem?

Närhet till sig själv:

Du liksom alla deltagare i gruppen ska få chans att tala, att uttrycka era tankar och erfarenheter. Men alla har också ett eget ansvar för att delta i dialogen! Det krävs alltså att alla anstränger sig lite för att ta plats i samtalet och dela med dig av sina erfarenheter.

Närhet till andra:

Är du bra på att lyssna aktivt? Eller sitter du och tänker på annat, kanske vad du själv ska säga nästa gång det blir din tur? Närhet till andra handlar om att ge andra utrymme, och att du själv är intresserad och lyhörd, och inte börjar prata om något helt annat.

Distans till sig själv:

Här är kritisk självreflektion nyckelbegreppet. Det krävs mod att omvärdera sina ståndpunkter, men om du vågar kan du mötas av
respekt från andra. Det kan vara bra att påminna sig om att man sällan sitter inne med hela sanningen (om den över huvud taget finns).

Distans till andra:

Distans till andra handlar om kritisk reflektion över vad andra säger. Uttryck dina invändningar, men se till att det inte blir för mycket munhuggning, då har dialogen övergått i debatt. Följdfrågor är bra, både för att visa intresse och ifrågasätta, så att andra får syn på och eventuellt kan omvärdera sina ståndpunkter. Då kan ni tillsammans i gruppen nå längre.

Ingredienser i ett gott samtal

Ett gott samtal innehåller en balans mellan integrerande och differentierande komponenter – alltså sådant som binder samman och sådant som skapar dynamik i gruppen. Här är några exempel på vad som integrerar och differentierar, med inspiration från boken Dialogkompetens.

INTEGRERANDE KOMPONENTER

Bygga vidare på vad andra säger

Sträva efter att hålla fast och fördjupa ett resonemang i gruppen, i stället för att tappa fokus.

Få ihop samtalstrådar till en enhet

Hitta den röda tråden – den gemensamma nämnaren, kanske genom att då och då sammanfatta och knyta ihop vad deltagarna i gruppen har sagt, som har relevans till samtalets ämne.

Söka förstå andra

Om du inte begriper vad någon säger: skyll varken på dig själv, på någon annan eller ryck på axlarna, utan visa i stället intresse för att förstå. Kanske genom att ställa följdfrågor eller be om lite mer förklaring.

Inte dominera

Balans och jämbördighet mellan deltagarna i en grupp är en viktig integrerande faktor, för trivsel och sammanhållning. Fråga dig själv om du tar för stor plats i gruppen. Svarar du ja på frågan, släpp fram andra!

DIFFERENTIERANDE KOMPONENTER

Förtydliga olikheter

Här gäller det att tillåta olika perspektiv och erfarenheter i gruppen komma fram – och gemensamt förtydliga vari olikheterna består. Ni behöver alltså inte enas om att tycka lika, men kanske konstatera att ni ser saken på olika sätt.

Problematisera utifrån egen kunskap

Att överge tvärsäkerheten och problematisera utifrån egen kunskap bidrar till verklig dialog och dynamisk spänning i gruppen. Verkligheten är sällan svart-vit, och den som vågar ifrågasätta – både sig själv och invanda ”sanningar” – möts ibland av oväntad respekt från andra.

Granska andras synsätt

Tänk på att ”granska” inte är liktydigt med att ”förkasta”. Här krävs ibland fingertoppskänsla, men utfört på rätt sätt kan en kritisk granskning av andras synsätt uppfattas som intresse – och en möjlighet för den andre att fördjupa och förklara sina perspektiv.

Bidra med det egna synsättet

Självklart har du din integritet och dina värderingar, och dina egna synsätt är viktiga att förmedla till gruppen. Att säga något som går mot strömmen kan vara ett vågspel. Men tänk på att olika perspektiv och erfarenheter bidrar till gruppens lärande och utveckling, förutsatt att dialogen vilar på en på en grund av tillit och trygghet.

Starta en studiecirkel hos Studiefrämjandet!

Ur Cirkeln nr 4 2015.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 1 september 2020