Hej

Vi har placerat cookies på din digitala enhet för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Om du vill veta mer kan du läsa om cookies här.

  • Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gnissel i gruppen

Vi ingår i grupper hela livet. I familjen, kompisgänget, med jobbkollegerna, eller i en studiecirkel. Gruppkonflikter förekommer, även om vi inte alltid pratar högt om dem. Vad är det då som gör att konflikter uppstår? Och hur löser vi dem? (Ur Cirkeln nr 1 2020)

En studiecirkel är inte en arbetsplats, med kolleger som vi gillar mer eller mindre, men ändå tvingas ha inpå livet. Inte heller är cirkeln ett skönt kompisgäng som planlöst hänger med varandra. Studiecirkeln är någonstans mitt emellan det formella och informella. En grupp där deltagarna delar ett intresse, visst. Men där kan likheten ibland sluta. Deltagarnas förväntningar på cirkeln kan skifta stort. Blandningen av människor med olika bakgrunder och personligheter kan göra cirkelgruppen spännande – och svårhanterlig.

– Redan första timmen på nya kurser märker jag av olika personlighetstyper i gruppen. Vilka som är mer tystlåtna och tillbakadragna och vilka som frågar och tar plats, oavsett om det är intressant för övriga i gruppen eller inte. De deltagarna behöver jag begränsa redan från början annars tar de lätt över, säger Annelie Damberg som varit cirkelledare för hundkurser i Jönköping senaste 20 åren.

Att redan från start prata lite om förväntningar och arbetssätt i gruppen är en god idé, menar Annelie Damberg. Det kan förebygga konflikter. Det behöver inte vara så krångligt som det kanske låter.

– När deltagarna presenterar sig för varandra får de också tala om vad de vill lära sig och sin hund. Det ger en tydlig överblick av vad alla i gruppen förväntar sig och underlättar för mig som ledare.

Ansvar tillsammans

Men hur är det då med studiecirklar och arrangemang som inte har någon tydlig ledare? Där gruppen just är ett grupparbete. Som i ett musikband eller en teatergrupp.

Lisa Moraeus som jobbar med ledarskap i ideella organisationer säger att i grupper utan formella ledare behöver alla ta ansvar tillsammans. Då är det en god hjälp att sätta sig ner och prata om vilka roller som finns i gruppen, och kanske göra en enkel ansvarsfördelning mellan olika uppgifter: Vem håller i replokalen, vem bokar spelningar och vem bestämmer repertoaren?

I en del grupper löser detta sig kemiskt, deltagarna hittar sina roller och allt flyter på. Men det finns också många exempel på att när gruppen hoppat över just själva ”grupp-pratet”, då är den mer sårbar för gnissel och konflikter.

– Skriv ner det ni kommit fram till, så att det blir tydligt för alla. Då är det lätt att gå tillbaka och stämma av, föreslår Lisa Moraeus.

Överflödigt och onödigt krångligt, kanske någon tänker. En bra förebyggande åtgärd som inte behöver ta så lång tid, menar Lisa Moraeus. Är det besvärligt att på egen hand komma överens om gruppens mål och arbetssätt, tycker hon att man ska fråga sitt studieförbund.

Samtalshjälp

En som agerat extern hjälp till olika grupper är Nicklas Hovberg, verksamhetshetsutvecklare på Studiefrämjandet Uppsala Västmanland. Han rycker ibland ut som samtalshjälp till musikcirklar som kört fast. Nicklas Hovberg menar att en orsak till konflikt i banden är att medlemmarna helt enkelt vill olika saker. Vissa nöjer sig gott och väl med att spela med kompisarna då och då, medan andra vill mer med sin musik och ha en mer avancerad repertoar.

Konflikterna kan också handla om själva arbetssättet i gruppen. Som i niomannabandet som käkade middag ihop en kväll före spelning. Några började direkt planera låtar och låtordning till nästa dags gig. Flera bandmedlemmar droppade av från middagen. Till slut var det en grupp på tre personer kvar som bestämde låtar och spelordning. Nästa morgon till frukost presenterade de sitt beslut för övriga i gruppen. De kände sig åsidosatta, protesterade och ville spela andra låtar. ”Ni stack ju från middagen och får väl skylla er själva”, menade de tre som bestämt hur det skulle bli.

– Där och då blev det tydligt att beslutsprocessen fungerade olika i bandet. Vissa bestämde sig snabbt. Andra behövde sova på saken innan de var redo att fatta beslut. Inget är rätt eller fel, säger Nicklas Hovberg. Precis som Lisa Moraeus anser han att det är bra att sätta på pränt hur beslut fattas i gruppen.

– Det blir ett stöd för att undvika konflikt och tydliggör vem som har mandat att fatta viktiga beslut.

Metallica i terapi

Nicklas Hovberg säger att många band kanske inte tycker att det här med att prata beslutsprocess och sätta papper i pärm är bekvämt eller står högst på önskelistan. Men han är övertygad om att det kan förebygga konflikter.

– Världens största hårdrocksband Metallica gick i gruppterapi i nästan två år efter att de haft våldsamma gräl och olika syn på arbetsprocessen. Hade de inte gjort det hade bandet gått under. Jag är övertygad om att ett band som är harmoniskt och har en god stämning i gruppen gör mycket bättre ifrån sig på scenen.

Konflikter som rör otydlig roll- och arbetsfördelning i en grupp brukar kallas strukturella. De är ofta är lättare att förebygga än konflikter på det personliga planet som handlar om kulturen i gruppen – hur man beter sig mot varandra. I botten handlar dessa konflikter ofta om makt, revir och prestige.

– Det gäller att sätta ord på det som ligger under ytan och fråga sig vad vi vill ha för samtalsklimat. Kanske deltagarna i gruppen är elaka mot varandra och har en tråkig jargong som kan vara sårande för någon. När det inte finns en tydlig ledare är det allas ansvar att lyfta den frågan, säger Lisa Moraeus.

När suckarna kommer

När någon deltagare börjar sucka på hundkursen i Jönköping för att de tycker att de får för lite uppmärksamhet för sig och sin hund, då agerar ledaren Annelie Damberg snabbt.

– Antingen säger jag att det är bra om de lyssnar på även sådant som inte rör deras hund eftersom de kanske råkar ut för samma problem längre fram eller vid nästa hund och att den kunskapen också är bra för att kunna hjälpa andra. Eller så delar jag in dem i mindre grupper där de ska lösa uppgifter som att hitta på tio lekar för en hund, komma fram till hur de ska få sin hund att backa uppför en trappa eller vad de gör om de glömt bajspåsar när de är på stan. Då jobbar de tillsammans samtidigt som de ofta har väldigt kul, säger Annelie Damberg.

Hållplatser

Alla oenigheter i en grupp behöver inte leda till konflikt och alla måste inte älska varandra hela tiden. Det är när sammanhållningen och den goda stämningen i gruppen hotas som det är dags att ta tag i det. Det är bra med hållplatser längs vägen, för att stämma av om deltagarna trivs med kulturen och arbetssättet. Är svaret ja, är det bara tuta att köra. Är svaret nej, gäller det att tillsammans fundera på vad man ska göra åt det.

Slutligen säger Lisa Moraeus att den som ingår i en grupp i ett ideellt sammanhang ska må bra och känna att det ger något. Är det tråkigt och tär på en så ska man tillåta sig själv att lämna gruppen.

– Även om man ingått i en grupp i många år är det inte värt att slita ut sig om det inte funkar. Vissa tycker att det är en förlust att lämna. Men min upplevelse är att många stannar för länge. Man ska lyssna på sin magkänsla.

• Metallicas dokumentär om sin gruppterapi heter Some Kind of Monster.

OLIKA SÄTT ATT VISA MISSNÖJE 

Det är inte alltid vi tydligt uttrycker vad vi tycker och tänker. Det gäller särskilt när vi är missnöjda eller kritiska (för ofta är vi samtidigt lite fega). För den som månar om gruppens sammanhållning kan det vara bra att tänka på dessa – mer eller mindre uppenbara – tecken på att en konflikt är under uppsegling.

Dubbla budskap

Någon säger med sammanpressade käkar att ”Jag är inte arg” och kokar samtidigt inombords. Tumregeln är att handlingar och kroppsspråk är tydligare och sannare än ord.

Antydning

Någon säger något i förbifarten, som ett sätt att visa vad hen tycker, utan att behöva förklara eller stå för följderna. Lite fegt kanske, men vanligare än man tror.

Generaliseringar

Var uppmärksam på ofullständiga och svepande uttalanden, med ord som jämt, aldrig, alltid, folk och man. ”Att folk aldrig kan plocka undan fast man jämt säger till”. Svårt att veta vilka man och folk är och vad aldrig och jämt egentligen innebär.

Tystnad

Att göra sig otillgänglig och dra sig undan behöver inte vara ett uttryck för missnöje, men kan vara det. I en cirkel är just en av poängerna att alla ska delta och vara delaktiga.

Osynliggörande

Att deltagare nonchalerar eller ignorerar varandra, är ofta ett tecken på att det gnisslar. Kan ibland ta sig subtila uttryck, som ett litet himlande med ögonen, vilket knappast gör saken bättre.

Skitprat

Skvallrar gör vi väl alla då och då, men när vissa i gruppen gaddar ihop sig och tillsammans börjar sucka och prata illa om någon annan, då är det verkligen dags att höja varningsflagg.

TIO TANKAR OM GRUPPGNISSEL

Sopa under mattan

Konflikter är jobbigt! De flesta av oss vill gärna blunda för varningstecknen och sopa allt under mattan. ”Det löser sig nog av sig själv”, är vad vi hoppas på. Visst, alla frön till konflikter behöver inte urarta i gruppkrig. Men ett generellt råd är ändå att göra något innan det gått för långt.

Kommunikationsstörning

Två människor uppfattar aldrig en och samma sak på exakt samma sätt. Ord och uttryck tolkas olika. kommunikationsstörningar är nog den vanligaste källan till missförstånd och konflikt i allt mänskligt umgänge. ”Kan du fixa fika till nästa möte”, kan för någon betyda hembakta bullar och sju sorters kakor. En annan tolkar uppmaningen som att boka bord för hela gruppen på närmaste kafé.

På väg åt olika håll?

Oklarheter om mål, regler och roller kan förvirra vilken grupp som helst. Det är inte säkert ni i gruppen tycker lika. Olika åsikter är ingen fara, men de måste behandlas med omsorg! Just det är poängen med att prata om det tillsammans. Nästa steg, om ni tycker olika, är att kompromissa och jämka.

Ofrivilligt maktlös

Makt och inflytande kan vara ojämnt för- delad i gruppen. Alla kanske varken vill och behöver bestämma lika mycket som andra. Men att känna sig ofrivilligt marginaliserad och utanför kan (ofta med rätta) föda negativa tankar och destruktiv energi.

Får fördomar frodas?

När förutfattade meningar och stereotypa uppfattningar får frodas kan det skapa ilska, irritation och allmänt dålig stämning. Hur behandlar ni olikheter? Hur är det med fördomar med tanke på ålder, kön, ursprung, funktionsvariationer? Kan vara värt att fundera på för alla gruppdeltagare – enskilt eller tillsammans.

Social kompetens i cirkeln

Att prata om annat än det som intresserar er (musik, hundar, jakt eller vad det nu är) har en poäng i sig. Studiecirkelns fria form kan vara en källa till konflikter, men kan också stärka förmågan att samtala och kompromissa. ”Social kompetens” tränas i många cirklar, vid sidan om själva ämnet för cirkeln – ibland utan att deltagarna själva är medvetna om att det sker.

I stridens hetta – eller senare

Konflikter gör oss sårbara. I stridens hetta visar vi oss sällan från vår bästa sida. Hetsiga och känslosamma meningsutbyten kan vara tändgnista för en konflikt som legat och pyst under ytan. Men mitt i ett hetsigt meningsutbyte sker sällan långsiktig konfliktlösning. Välj i stället att ta upp frågorna vid en senare, och lugnare, tidpunkt. Se bara till att det tillfället kommer!

Klargör spelreglerna och se framåt

Visst kan ni ägna er åt gruppterapi i cirkeln. Vrida ut och in på orsakerna till att det gnisslar mellan deltagarna. Vem som sade eller gjorde vad, när, hur och varför. Detta kan säkert vara intressant, men är sällan det mest konstruktiva sättet att komma vidare. Bättre är nog att klargöra det ni faktiskt är överens om, och utifrån det hitta en gemensam plattform för gruppens fortsatta existens.

Ny energi i gruppen

Många grupper går stärkta ur en konflikt, när de väl lyckats ta sig igenom den. Gemensamt övervunna svårigheter kan öka sammanhållningen och ladda gruppen med ny energi. Insikten att en konflikt faktiskt inte behöver leda till totalt haveri, gör att tryggheten och tilliten i gruppen stärks. Deltagarna vågar mer!

Vi går skilda vägar

Det är inget egenvärde att alla grupper överlever, till vilket pris som helst. Ibland kan det helt enkelt vara läge att säga tack för den tid som varit – och gå skilda vägar.

Läs mer om Studiefrämjandets ledarutveckling!

Ur Cirkeln nr 1 2020.

  • Text: Gerd Eriksson
  • Senast ändrad: 7 september 2020