Hej

Vi har placerat cookies på din digitala enhet för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Om du vill veta mer kan du läsa om cookies här.

  • Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Cirkelns inre liv

Spanska, valpkurs, litteratur eller musik? Varje år deltar över 600.000 personer i studiecirklar. Intresse för ett ämne är för de allra flesta skälet att delta. Men studiecirkeln är mycket mer än sitt ämne. Under ytan händer saker som har betydelse, både för deltagarna och för samhällsutvecklingen. Häng med på en rundtur i cirkelns inre liv. (Ur Cirkeln nr 3 2018)

Kul tillsammans är nyckeln

Arbetsgrupp, skolklass eller kompisgäng. Hela tiden ingår vi i grupper där vi trivs mer eller mindre bra. Varje år genomförs ungefär 266 000 studiecirklar i Sverige. Många grupparbeten alltså! Lite hårddraget kan man säga att studiecirkeln står och faller med gemenskapen i gruppen. Vem vill frivilligt uppleva dålig stämning och otrevliga människor? 

Gemenskap i en studiecirkel börjar nästan alltid med att ni delar ett intresse, men det är inte hela förklaringen. Även själva formen tycks ha betydelse. Cirkelledare vi talat med betonar studiecirkelns formella karaktär. Att samma personer ses regelbundet och har ett tydligt mål bidrar till – och är i många fall en förutsättning för – gemenskapen i gruppen. Samtidigt som de formella ramarna är betydelsefulla, så har cirkelns inre liv ofta en mer informell atmosfär. Cirkeln blir ett ”vi”, och detta ”vi” kan uppstå oavsett om deltagarna känner varandra förut eller inte.

Ensamhet är ett av vår tids gissel. När deltagare fått frågan om varför de är med i studiecirkel, svarar tre av fyra att gemenskapen har stor eller mycket stor betydelse. Ibland skämtas om att en kurs är lika bra som Tinder eller krogen, och kanske ligger något i det. Cirkeln är helt enkelt ett sätt att knyta nya kontakter som kan övergå både till vänskap och till kärlek. Men gemenskapen kan ha stor betydelse utan att det leder så långt.

”Jag har nog fått någon mer att heja på numera”, menar en cirkeldeltagare i en intervju. Och det säger väl något om att små förändringar kan betyda mycket.

Hur uppstår då denna goda gemenskap i cirkeln? Återigen, det gemensamma intresset och målet har betydelse. Men säkert har det även med deltagarnas förväntningar att göra. Du kommer till cirkeln av fri vilja med positiva förväntningar. Till en studiecirkel tar du helt enkelt med dig dina bättre sidor. Och om alla vill att det ska vara trevligt, blir det ofta så.

Demokratin

Verktyg för delaktighet – i grupp och samhälle

Vad har studiecirkel med demokrati att göra? Faktiskt en hel del. När folkbildare och forskare kopplar samman studiecirklar med demokrati är det flera saker de pratar om.

För det första präglas många cirklar av ett demokratiskt arbetssätt.

– Studiecirkelns innersta väsen är att ni i gruppen bestämmer tillsammans. På så sätt kan man beskriva cirkeln som en grundkurs i demokrati, säger en medarbetare på Studiefrämjandet.

Men hur går det till i praktiken? Att rösta i en studiecirkel är knappast vanligt, men däremot att diskutera. Tre ord som kan beskriva det demokratiska arbetssättet är förhandling, kompromiss och överenskommelse. Eller uttryckt så här: Om ni tycker olika om cirkelns mål och arbetssätt pratar ni om det (förhandling), det blir ett givande och tagande (kompromiss) och till slut hittar ni en gemensam väg framåt (överenskommelse). Kanske inte så enkelt som det låter. Fördelen att alla känner sig delaktiga, även om inte alla får sin vilja igenom fullt ut. Nackdelen är väl att det kan ta lite tid. Men så är det med demokrati.

För det andra kan studiecirklar – oavsett ämne – innehålla samtal om mycket som inte alls har med själva ämnet att göra. När tidningen Cirkeln för några år sedan besökte en akvarellcirkel med äldre kvinnor i Gävle visade det sig att målandet bara var en del av cirkeln. En annan var alla samtal som fördes – om åldrande, sjukvård, träning, kultur och mycket annat. På forskarspråk kan man säga att människor stärker sina demokratiska resurser i en studiecirkel. De tränar demokratiska färdigheter, som förmåga att samtala, bestämma tillsammans, kompromissa, och uttrycka en åsikt i en grupp. Inte så lätt för alla! Men definitivt värdefulla förmågor, även utanför cirkeln.

För det tredje, många studiecirklar genomförs i föreningar och grupper, i samarbete med ett studieförbund. Forskningen har visat tydliga samband mellan studiecirkeldeltagande och föreningsengagemang. Och ett starkt föreningsliv, eller civilsamhälle med ett annat ord, ses ofta som en central del i demokratin.

Olof Palme beskrev Sverige som en ”studiecirkeldemokrati”. Det var för femtio år sedan, men studiecirkelmodellen verkar fortfarande vara gångbar, som en del av vårt demokratiska samhälle.

Dialogen

Cirkelns goda samtal

”Studiecirkeln är en mindre grupp som planmässigt genom samtal och dialog bedriver studier.” Så står det i statens regler för studiecirklar. Lite byråkratiskt uttryckt, men också tydligt. Redan här ser vi att samtalet har en nyckelroll i studiecirkeln.

Samtal mellan människor kan ha olika syfte och betydelse, i studiecirkeln och i resten av livet. Det är genom samtal – att utbyta erfarenheter, reflektera tillsammans – som lärandet i cirkeln tar form. På det här sättet hänger cirkelns betoning på samtal ihop med det vi kallar bildning. Kunskap kan du få genom att googla, men bildning kräver djupare insikter och förståelse. Vägen till bildning är svår utan samtal och möten mellan människor. 

Hur får man då till bra samtal i gruppen? Om detta finns mängder av litteratur. Några råd kommer här:

• Lyssna koncentrerat – tänk inte på vad du själv ska säga när du får ordet.

• Håll fast vid en röd tråd – skifta inte hela tiden mellan olika ämnen.

• Ställ följdfrågor som fördjupar eller vidgar det ni pratar om.

• Visa respekt för olika synpunkter och åsikter – utan att avfärda eller ignorera.

Som vanligt gäller att övning ger färdighet, och att du funderar över vad ett gott samtal innebär för dig själv och vilka ingredienser det har.

Lärandet

Kunskap om ämnet och mycket mer

”Man lär så länge man lever”, säger ordspråket. Och tänk efter, vi lär oss nya saker varje dag, ofta omedvetet. Ändå är ”lärande” starkt förknippat med skolundervisning. Inte så konstigt kanske med tanke på alla år vi tillbringar i skolan.

Vad lär man sig i en studiecirkel? Frågar du cirkeldeltagare är nog svaret kopplat till cirkelns ämne. Man vill lära sig mer om det som intresserar – eller testa något helt nytt. Många hemliga drömmar, om att måla, sjunga i kör eller skriva poesi har blivit verklighet en studiecirkel. Det många uppskattar i cirkeln är frånvaron av krav och prestation. Lärande alltså – men inte skola.

Tänker vi på cirkelns inre liv, på det som sker under ytan, går det att hitta ett annat slags lärande. Vi har redan pratat om demokratiska färdigheter. ”Socialt kapital” och ”social kompetens” är begrepp som brukar användas för att sätta finget på vår förmåga att samspela med andra människor och fungera i olika sociala situationer.

Några menar till och med att ämnet i cirkeln är ett medel för att nå målet – att växa som människa och samhällsmedborgare. De flesta cirkeldeltagare håller nog inte med om detta. Ämnet och intresset är det viktiga. Men faktum är, när cirkeldeltagare får frågan medger många att cirkeln inneburit att de känner sig säkrare som person, har utvecklat sitt kritiska tänkande och blivit bättre på att lyssna på andra. Det är också kunskap!

Ledarskapet

Cirkelledaren – varken lärare eller chef

”Det känns som att cirkelledaren har en lite underfundig pedagogik som ligger i botten. Som tillåter, men ändå är en rörelse framåt.” Så säger en cirkeldeltagare i en av Folkbildningsrådets rapporter. ”Underfundig” och ”tillåtande” med en ”rörelse framåt”. Kanske fångar detta citat något av cirkelledarens väsen. 

Alla studiecirklar ska ha en ledare. Men hen går knappast att likställa med läraren i skolan eller chefen på jobbet. Hur betraktar då cirkelledare sin roll i cirkeln? Studier visar att de ser som en av sina främsta uppgifter att få till stånd bra stämning i gruppen. Att hantera olika deltagare, med skilda temperament och ibland olika förväntningar, är också något som många cirkeleldare lägger stor vikt vid.

Ett sätt att se på cirkelledarskapet är att tänka i termer av ”ledarhandlingar” i stället för ”ledarroll”. Då fokuseras mer på gruppens behov, än på vem som har den givna ”rollen” att leda. En erfarenhet från många musikcirklar är just att olika personer i gruppen delar på ”ledarhandlingarna”. Någon sköter det administrativa, en annan är bra på att lösa upp konflikter, en tredje påminner om gruppens mål och ser till att cirkeln rör sig framåt.

Det ska också sägas att ledarrollen varierar mellan olika cirklar. Den som anmäler sig till en kurs i webbdesign, förväntar sig nog att ledaren ska kunna sitt ämne och förmedla kunskapen till deltagarna. Men även en kurs i webbdesign är en grupp som kan blomstra eller vissna. Att känna till något om hur grupper fungerar – gruppdynamik – är en fördel för alla cirkelledare.

Friheten

Plats för lust och nyfikenhet

”Fritt och frivilligt”. Detta talesätt har länge använts för att beskriva folkbildningen. Frivilligheten är inte så svår att förstå. Den innebär helt enkelt att det är upp till dig själv om du vill delta i en studiecirkel eller inte.

Men friheten, vad betyder den? Då är vi med ens tillbaka i den lilla cirkelguppen som tillsammans söker kunskap. Att det finns ett mål och en plan för varje cirkel är ett krav. Men det är deltagarna själva, inte någon annan, som sätter upp målen och gör planen. Det gäller framför allt i de så kallade kamratcirklarna, där en liten grupp lär sig tillsammans på eget initiativ.

I intervjuer med cirkeldeltagare är det just frihetsdimensionen många upplever som så befriande. Inga betyg, inga krav. Lusten och nyfikenheten får stort utrymme! Just att lära sig för att man själv vill, utan att det behöver ha ett särskilt syfte, är en viktig aspekt av folkbildningens frihet.

”Man bildar sig själv, det är inte utbilda sig till något, utan det är mer att man lär sig själv för sin egen skull”, säger en deltagare i en målericirkel.

För studieförbunden gäller det att värna den friheten, vilket ibland kan vara en balansgång. Reglerna för studiecirklar ska hållas, utan att friheten hotas.

– Vi ska inte styra upp cirklarna för mycket. Då försvinner friheten – och då försvinner också deltagarnas lust, säger en medarbetare på Studiefrämjandet.

NY CIRKELLEDARE – TÄNK PÅ DET HÄR!

Tre medarbetare på Studiefrämjandet Stockholm ger råd:

Erland Nylund, 26. Verksamhetsutvecklare, spelkultur, litteratur

Våga börja från början! Prata först om vad ni vill göra i cirkeln. För dig som ledare kan det här vara lite läskigt, du vet ju inte vilka svar du får. Men det är en bra start om alla i gruppen får tid att tänka efter och berätta varför de är med och vad de vill göra.

Julia Hanberg, 30. Verksamhetsutvecklare, musik

Att vara med i en studiecirkel är speciellt. Ta inte för givet att alla i gruppen vet vad det innebär. Deltagarna ska förstå att en studiecirkel är en demokratisk process, där alla är delaktiga och där allas röster räknas. Prata om det!

Johan Wallnäs, 47. Områdeschef

Om ni är en kamratcirkel, se till att flera i gruppen går på ledarintroduktion på Studiefrämjandet. Fundera också lite på vad du själv menar med folkbildning och hur du kan göra så att alla trivs i gruppen. Och en annan jätteviktig sak: Glöm inte fikat!

Starta en studiecirkel hos Studiefrämjandet!

Ur Cirkeln nr 3 2018.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 2 september 2020