Hej

Vi har placerat cookies på din digitala enhet för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Om du vill veta mer kan du läsa om cookies här.

  • Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Fredsforskaren Hans Abrahamsson

Social hållbarhet kan inte skapas uppifrån, varken av sociala ingenjörer eller politiska ledare. Folket måste med på färden, annars är vi illa ute. Att hitta nya former för samtal där människor själva uttrycker sina behov av säkerhet, frihet och rättvisa – det är freds- och utvecklingsforskaren Hans Abrahamssons stora mission. – Människan har skapat samhällets strukturer, då kan hon också förändra strukturerna, säger han. (Ur Cirkeln nr 2 2017)

Namn: Hans Abrahamsson
Ålder: 67
Bor: Lerum
Familj: Gift, fyra vuxna barn och en hund
Gör: Tidigare freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet. Numera flitigt anlitad föreläsare och utbildare.

– Med ålderns rätt har jag nu fått ett livslångt forskningsstipendium.

Det är Hans Abrahamssons sätt att tala om att han numera är pensionär. Och en ytterst aktiv sådan. För när demokratin och den sociala hållbarheten hotas, då går det inte att luta sig tillbaka.
– Jag har aldrig varit så efterfrågad som nu och aldrig haft så mycket att göra, säger han.

Cirkeln fångar Hans Abrahamsson mitt i en föreläsning, där han med lätthet rör sig mellan den västerländska civilisationens vagga och föreningslivets betydelse i Nybro kommun. Allt hänger ihop. Det som sker i svenska småsamhällen speglar den globala utvecklingen – och tvärtom.

Det är andra dagen på kursen Omvärldskunskap, samhällsförändring och medborgardialog, som genomförs på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting. Hans Abrahamsson har redan lärt sig namnet på de knappt trettio deltagarna.
– Ett sätt att snabbt få ihop gruppen, kommenterar han i en paus.

Kryptiska titlar

Kursdeltagarna kommer från kommuner runt om i landet och bär kryptiska titlar som ”processledare” ”utvecklingsstrateg” och ”dialogutvecklare”. Kursen har fyra träffar om vardera två dagar, och tanken är att den framöver ska kunna ges som distanskurs.

Varför sysslar en nybliven pensionär med detta? Svaret vilar i Hans Abrahamssons övertygelse att dagens globala samhällsutmaningar kräver lokala lösningar. Då måste man möta människor med fötterna i den kommunala vardagsverkligheten. Och kursdeltagarna är med på noterna:

– Hans får en att tänka i en annan dimension, bortom en själv.
– En teoretiker som kan konsten att koppla teorierna till vår verklighet i kommunerna.
Ett par röster från dem som uppmärksamt lyssnar till Hans Abrahamsson.

Lätt gå vilse

Flyktingkris, terrorhot, populism, Brexit och Trump… Det är lätt att gå tankemässigt vilse i samtiden. Hans Abrahamsson hjälper till att sortera. För att vi ska förstå dagens sociala och politiska utveckling tar han avstamp i tre värdegrunder, alla med stark koppling till social hållbarhet, ett begrepp han ofta återkommer till. De tre värdegrunderna är betydelsefulla i de flesta människors liv:

  1. Säkerhet – ordning handlar om skydd för vårt liv och vår egendom.
  2. Frihet – utveckling handlar om våra fri- och rättigheter som individer.
  3. Rättvisa handlar om behovet av jämlik fördelning av pengar och makt i samhället.

Värdegrunderna kan kopplas till 1900- talets stora ideologiska strömningar; konservatism, liberalism och socialism. Det som nu händer är att värdegrunderna finns kvar – de flesta vill fortfarande ha säkerhet, frihet och rättvisa – men att förutsättningarna för att upprätthålla dem förändrats radikalt. Det beror, enligt Hans Abrahamsson, på tre globala utvecklingstendenser som mycket kortfattat kan beskrivas så här:

  1. Globalisering – med frihandel och trans-nationell varuproduktion. Detta medför att arbetsmarknaden i de ”gamla” industriländerna förändras, många jobb försvinner, och att nationalstatens betydelse och politiska handlingskraft urholkas.
  2. Migration – med folkomflyttningar och ökad rörlighet innebär kulturella och ekonomiska möjligheter, och spänningar.
  3. Urbanisering – allt fler människor dras till allt större städer där de ser möjligheter till ett bättre liv. Följden kan bli ökade klyftor mellan stad och land, liksom växande sociala och miljömässiga påfrestningar, i städer från Norrköping och Södertälje till Mumbai och Los Angeles.

Möjligheter och hot

Poängen är alltså att var och en av dessa tre utvecklingstendenser rymmer både möjligheter och hot. Vi ser det tydligt i dag, med ökad politisk polarisering och vidgade klyftor i samhället.

– Donald Trump har inte ramlat ner från himlen. Man kunde förutse att förr eller senare kommer en motreaktion på tron på den självreglerande marknadens förmåga att komma tillrätt med orättvisor och ojämlikhet, konstaterar Hans Abrahamsson.

Det gäller dock att inte bara blint protestera, utan se och försöka begripa orsakerna till vad som sker.
– Den som vill stärka den sociala hållbarheten i samhället måste fråga sig: vad betyder de tre värdegrunderna säkerhet, frihet och rättvisa för människor i dag. Och hur ska de upprätthållas i en ny tid av globalisering, ökad migration och urbanisering?

Stora frågor och Hans Abrahamsson är helt på det klara med att några enkla svar inte finns.
– En sak är i alla fall säker. Den sociala ingenjörskonstens tid är förbi och fungerar inte längre.

Och då är vi plötsligt tillbaka i lokalsamhället och de svenska kommunerna.
– Samhället kan inte längre byggas för människor, utan med människor. Därför måste vi hitta nya former för medborgardialog.

Här framhåller Hans Abrahamsson de nya globala målen för hållbar utveckling, antagna av FN, som en möjlig utgångspunkt.
– De kan vara en nyckel och ett instrument för att skapa en sådan dialog. Och vi ska inte tro att små steg saknar betydelse. Det vi gör lokalt kan slå igenom och få betydelse globalt.

Demokrati underifrån

En annan nyckel är civilsamhället – alltså den del av samhället som finns vid sidan om staten, näringslivet och den rent privata sfären. Här finns allt från de etablerade folkrörelserna till ett myller av nya rörelser och nätverk. Här finns också folkbildningen.
– Studieförbunden har en mycket viktig roll för att involvera människor i frågan hur vi bygger demokrati underifrån.

Samtidigt är han rädd för att studieförbunden håller på att förlora sin fria och sökande roll i samhället. Bli alltför lierade med staten och lägga sig till med ett marknadstänkande som rimmar illa med folkbildningens grundton.

Under flera år bodde och verkade Hans Abrahamsson i södra Afrika. Han har arbetat med väpnade konflikter mellan olika falanger i Angola och Moçambique. Sett hur tankar kunnat omsättas i praktiskt förändringsarbete och, som han säger, ”gjort nytta i verkligheten”. Sådant har alltid tilltalat Hans Abrahamsson.

Och nu är det alltså dags igen. En strid ström svenska kommuner hör av sig och ber honom förklara vad som händer i världen – och på deras egna orter.
– Folk säger ”du behöver inte åka över oceaner för att hitta konflikter. Kom till vår kommun i stället för här händer det saker som vi inte begriper.” Vad svarar man då?

Hans Abrahamsson svarar för det mesta ja.

3 boktips från Hans Abrahamsson

  • Susan Abulhawa (2012) Morgon i Jenin (Norstedts)
  • Nina Björk (2012) Lyckliga i alla sina dagar (Bonnier Pocket)
  • Per Brinkemo (2014) Mellan klan och stat - Somalier i Sverige (Timbro)

Att demokratisera demokratin

  • Den sociala oordningens kreativitet
  • Kan dialogen i Angered stärka den sociala hållbarheten
  • Behövs Falköpings kommun?

Det är några rubriker från Antologin Att demokratisera demokratin, 12 berättelser om samhällsomdaning och dialog. Här ger praktiker – tjänstepersoner i några kommuner – sin syn på lokalt förändringsarbete och medborgardialog för att stärka den sociala hållbarheten. Hans Abrahamsson har skrivit förordet.

Boken är utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting och kan laddas ner på webbutik.skl.se.

Ur Cirkeln nr 2 1017.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 31 augusti 2020