Hej

Vi har placerat cookies på din digitala enhet för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Om du vill veta mer kan du läsa om cookies här.

  • Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Cirkelsiffror

Varje år deltar över 600.000 svenskar i minst en studiecirkel. Men hur många cirklar finns det? Vad handlar de om och vilka deltar? Häng med in i studieförbundens verksamhet, från siffrornas horisont. (Ur Cirkeln nr 2 2018)

Varje år sammanställs statistik om de tio studieförbundens verksamhet. En del av siffrorna är kopplade till fördelningen av statens bidrag till folkbildningen, där utgångspunkten är mängden verksamhet som genomförs, och hur många som deltar.

Hur många studiecirklar?

År 2017 genomfördes 272 000 studiecirklar i Sverige, 5 000 fler än 2016. Talen blir stora, men tänk att det varje dag, året runt, startar i genomsnitt 745 studiecirklar. Det säger något om omfattningen. På senare år har antalet cirklar gått lite upp och ner, men inte förändrats dramatiskt. I Studiefrämjandet genomfördes förra året 27 000 studiecirklar.

Hur många deltar?

Den som är nyfiken på antalet deltagare i studiecirklar får räkna på två sätt. Det ena visar hur många enskilda personer som deltagit i studiecirklar. I studieförbundsvärlden brukar man prata om ”unika deltagare”. År 2017 hade cirklarna 637 000 unika deltagare. Det betyder att drygt 7 av 100 personer över 13 år deltog i minst en studiecirkel. I Studiefrämjandets cirklar deltog 91 100 personer, en ökning med 1 700 jämfört med 2016.

Det andra deltagarmåttet är det totala antalet deltagare i studiecirklar. Här räknas samma person flera gånger, om hen deltar i flera cirklar. Totala antalet cirkeldeltagare 2017 var 1 706 000, alltså mer än 1 miljon fler än antalet unika deltagare. Att de två siffrorna skiljer så mycket är egentligen inte kostigt. Den som gillar bio ser många filmer, den som gillar studiecirklar deltar ofta i flera.

Hur ser då utvecklingen ut över tid? Antalet unika deltagare ökade 2017 med 3,1 procent. Det är den första ökningen på flera år, och då ska man komma ihåg att befolkningen i Sverige också ökar varje år.

Vilka deltar?

Fler kvinnor än män deltar i studiecirklar. Av det totala antalet deltagare var 56 procent kvinnor. Detta är kanske inte så konstigt. SOM-institutets statistik över kulturvanor visar att kvinnor konsekvent är mer aktiva än män i att utöva och uppleva kultur. De går mer på teater, läser oftare böcker, tecknar och skriver i högre omfattning, bara för att nämna några aktiviteter.

Studiefrämjandet avviker bland studieförbunden med en jämn könsfördelning i cirkelverksamheten. Säkert kan detta förklaras med Studiefrämjandets profil, där män dominerar inom ämnen som jakt, spelkultur och musik.

Alla åldersgrupper deltar i studiecirklar, men de äldre är överrepresenterade. 33 procent av alla deltagare 2017 var 65 år eller äldre, jämfört med 20 procent i befolkningen som helhet. 14 procent av deltagarna var 13-24 år, samma andel som i befolkningen i stort.

Högutbildade är överrepresenterade i cirkelverksamheten. 44 procent av cirkeldeltagarna har högskoleutbildning, jämfört med 35 procent i befolkningen. Det här går på tvärs emot målet att studieförbunden ska bidra till att utjämna samhällets utbildningsklyftor. Att studieförbunden har mer att göra på detta område har också påtalats i flera utredningar.

Förra året var en av fem cirkeldeltagare född utanför Sverige. Det motsvarar andelen utrikesfödda i befolkningen och visar alltså att studieförbunden når ut till invandrade.

Vilka ämnen?

Studiecirklarna i Sverige har en mycket stor bredd på ämnen. Det är ju en fri form av lärande som bygger på deltagarnas intresse. Dessutom finns få begränsningar i reglerna för vilka ämnen som kan studeras i cirkel.

Trots bredden dominerar några ämnen. De estetiska ämnena svarade 2017 för 58 procent av all cirkelverksamhet. ”Improvisatorisk musik” är det i särklass vanligaste med en fjärdedel av all cirkelverksamhet. Bakom denna kryptiska term finns alla de cirklar som musikgrupper genomför, där studieförbunden ofta hjälper till med replokaler och utrustning. Ämnesgruppen ”humaniora” ökade under 2017 och svarade för 16 procent av cirkelverksamheten. Inom denna ämnesgrupp finns exempelvis språk, historia, livsåskådning och litteratur.

FAKTA Studieförbundens verksamhetsformer

Studiecirklar

En studiecirkel är en liten grupp som lär sig tillsammans. För att räknas som studiecirkel finns vissa regler. Här är några av dem:

  • Cirkeln ska ha minst 3 och max 20 deltagare, inklusive ledaren.
  • Alla ska vara 13 år eller äldre.
  • Cirkeln träffas minst tre gånger.
  • Cirkeln ska ha en plan och en ledare som är godkänd av studieförbundet.

Annan folkbildningsverksamhet

Annan folkbildningsverksamhet är gruppverksamhet i en friare form än studiecirkeln. Gruppen ska träffas minst en gång och antalet deltagare kan vara fler än i cirkeln, men minst tre. Deltagarna kan vara från sex år. Det måste finnas en plan för verksamheten och en godkänd ledare.

Kulturprogram

Studieförbundens kulturprogram kan vara föreläsningar, utställningar och föreställningar med till exempel musik och teater. Kulturprogrammen ska annonseras ut i förväg.

Mycket annat i studieförbunden

Förutom de tre verksamhetsformerna gör studieförbunden mycket annat. Många genomför projekt eller uppdrag inom olika samhällsområden – utbildning, kultur, folkhälsa arbetsmarknad etc.

Starta en studiecirkel hos Studiefrämjandet!

Ur Cirkeln nr 2 2018.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 7 september 2020