Hej

Vi har placerat cookies på din digitala enhet och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av vår webbplats. Om du vill veta mer kan du läsa om cookies här.

  • Language

    Use Google Translate to view the web site in another language.

Gustav Öhrn om Agenda 2030

Agenda 2030 utmanar oss till förändringar. Och folkbildningen ska nu, precis som vid demokratins genombrott för 100 år sedan, ta täten för att visa att förändringen är nödvändig, och möjlig. Det menar Studiefrämjandets förbundschef Gustav Öhrn. (Ur Cirkeln nr 1 2019)

Agenda 2030 innehåller många mål inom breda områden. Hur tänker du om det?

Jag ser faktiskt bredden som en styrka. För första gången har man lyckats samla helheten i ett enda ramverk.

Vad är vitsen med denna ”helhet”?

Klimatfrågan kan inte frikopplas från sociala och ekonomiska aspekter. Inser vi det kan man bli imponerad att de lyckats fånga helheten i 17 mål. Plötsligt blir det stora hanterbart, och ändå heltäckande.

Varför ska vi ”vanliga” människor över huvud taget bry sig om Agenda 2030?

Det är en ödesfråga, inte bara för mänskligheten utan för hela planeten. Utrotningen av arter går snabbare nu än när dinosaurierna dog ut. Att inte bry sig, är som att begå kollektivt självmord.

Men är vi människor duktiga på att göra något i dag för att undvika problem i morgon?

Nej vi är usla på det.

Hur ska vi då tänka?

Här tror jag folkbildningen har en nyckelroll. En del handlar om kunskap, att vi måste lära oss mer. En annan del handlar om förändring. Jag tror att vi människor av naturen är lite lata och förändringsobenägna. Ett sätt att öka viljan till förändring är att i större utsträckning sätta oss in i hur andra människor har det. Det gör vi till exempel genom möten och kultur. Folkbildningen kan förena det här, kunskap som talar till förnuftet och kultur till känslan.

Cirkelns läsare är engagerade i en massa olika ämnen. Hur ska de tänka?

Agenda 2030 berör nog alla cirklar, oavsett ämne. Mycket av det som redan sker kan alltså kopplas till de globala målen. Och just de kopplingarna behövs. Så att vi ser det vi gör i ett större sammanhang, vilket också gör det roligare, tror jag.

Gäller det inte också att tänka nytt och förnya sin verksamhet?

Jo, självklart vill jag att Agenda 2030 ska inspirera till ny verksamhet. Jag tror att många yngre är bättre än vi vuxna på att se vad som krävs. Det är deras framtid det handlar om. Vi som studieförbund måste lyssna på dem.

Maria Wetterstrand varnade i förra numret av Cirkeln för moralism och för att skuldbelägga enskilda. Modiga politiska beslut krävs, menar hon. Hur ser du på det?

Jag håller med, moralism är inte bra. Samtidigt tror jag att vi som individer har stort ansvar för att ställa om vårt sätt att leva. Livsmedelsverket säger i sina nya rekommendationer max 200 gram kött i veckan, och många äter 200 gram per måltid. Det är ett exempel där vi som enskilda personer måste tänka till. Naturligtvis har också vi som organisation ett ansvar, liksom näringslivet och politiken. Men vi har inte tid att gå runt och tänka att ”någon annan måste börja”.

Vad gör Studiefrämjandet rent konkret på nationell nivå?

I år påbörjas arbetet med att ta fram nya strategiska mål från 2022. För mig är det självklart att de ska utgå från Agenda 2030. Det ligger helt i linje med Studiefrämjandets medlemsorganisationer, profil och traditioner.

Verksamhet om klimat och hållbarhet ger sällan stora volymer. Samtidigt är statsbidraget till studieförbunden kopplat till antalet studietimmar, hur ser du på det?

Vi behöver ha två tankar i huvudet samtidigt. Mycket verksamhet ger oss möjligheter. Men vi ska inte till varje pris behålla volymen. Vi finns till för att människor ska kunna uppfylla sina drömmar och för att förbättra världen. Det måste vi påminna oss om hela tiden! Självklart är det en balansgång, men på sikt tror jag verksamhet inom klimat och hållbarhet kommer öka, i takt med att frågorna tar allt större plats i människors vardag. Och här ska vi gå före.

Agenda 2030 låter som ett stort framtidsuppdrag för Studiefrämjandet och folkbildningen, är det så du ser det?

Absolut. Folkbildningen och folkrörelserna växte fram i en tid när vi behövde lösa stora samhällsutmaningar. Rösträtt, bildning för alla och arbetares rättigheter. Det här uppfattades säkert som omöjligt, men det lyckades. Nu står vi där igen, fast med nya utmaningar. Den dagen vi tappar tron på att vi kan förändra samhället till det bättre, då har vi spelat ut vår roll. Då kan vi packa ihop!

Bok med studiematerial om hållbarhet

Antologin Mot en hållbar framtid har nyligen givits ut av Studiefrämjandet och Global Utmaning, en oberoende tankesmedja som verkar för hållbar utveckling. Varje kapitel utgår från en utmaning för att uppnå de globala målen. Några frågor som ställs är:

  • Hur minskar vi välfärdens fotavtryck?
  • Hur kan ny teknik bidra till omställningar?
  • Hur skapas engagemang för hållbarhet?

Gustav Öhrn och Frida Sandegård från Studiefrämjandet har skrivit ett kapitel i boken. Nu finns ett nytt studiematerial om Agenda 2030 kopplat till boken.

Läs gärna mer om Studiefrämjandets verksamhet inom Hållbar utveckling.

Ur Cirkeln nr 1 2019.

  • Text: Thomas Östlund
  • Senast ändrad: 15 juni 2020