logo

Kaj Svednell arbetar verksamhetsledare på Hammarteatern i Hallstahammar. Kaj har arbetat med regi, scenografi och ljussättning i 25 år i olika sammanhang, bland annat på Västanå teater. Kaj ger här tips och råd till den som börjar med scenografi. Efter den följer en kort liten intervju.

 

Kajs 7 råd


1. Spelplatsen

Jag utgår alltid från vilken spelplats och hur lokalen ser ut där uppsättningen skall ske. En
första fråga är också om uppsättningen ska åka på turné? Vilka möjligheter och begränsningar finns på spelplatsen och i lokalen? Var skall publiken sitta? Detta är viktiga frågor att besvara innan man sätter igång med att planera scenografin.

 

2. Pjäsen

Vad är det vi skall spela? Vad har texten för stil och form? Är pjäsen realistisk så krävs det att man fixar riktiga saker. Men vanligtvis behövs det mindre av realism än vad man tror. Många gånger räcker det med att spelrummet antyder ett rum för att publiken skall uppfatta det. Om man skall göra ett kök så kan det räcka med att ställa in ett kylskåp. För om kylskåpet är viktigt i pjäsen så kan det representera hela köket.

 

Teater har ju den särarten att publiken fyller i det som inte finns. Men ibland krävs realism. Och då handlar det om att vara konsekvent. När man gör ett medvetet val i scenografin måste man löpa hela linan ut.

 

Nybörjare gör ofta felet att vara allt för realistiska. Man överarbetar rummet med att fylla det med allt för mycket scenografi och rekvisita, som sedan inte har någon betydelse för pjäsens form och innehåll. Sedan är det ju en fråga om tid, resurser och folk. Analysera stilen och formen.

 

Tänk på att en enstaka sak blir väldigt tydlig i en scenografi och kan få stor betydelse i pjäsens berättande trots att saken aldrig används. Till exempel: häng inte upp ett gevär på väggen, för då tror alla i publiken att det skall användas.

 

Gör inte scenografin för vacker. Det finns en tendens på teatern att göra scenografin vacker och estetisk tilltalande. Färger skall till varje pris stämma, även när det inte behövs.

3. Golvet

Golvet är viktigare än väggarna. En enkel sak är att lägga ut en stor matta och så blir det ett rum - väggarna behövs inte. Spelytan kan också avgränsas genom att antyda ett golv med plankor. Man får också då en naturlig fjärde vägg. Skådespelarnas sätt att förhålla sig till scenografin bygger också rummet. Väldigt få element bygger snabbt en rum: en fåtölj och en lampa förvandlar snabbt ett rum till ett vardagsrum.

 

4. Tecken

Jobba med betydelsefulla tecken. Välj ett element som blir ett tecken i föreställningen.
Semiotiken i teater från andra länder kan vara främmande för oss och därför kan den vara
svårt att förstå teater från andra länder.

 

5. Renodla

Även i realistiskt byggda scenografier kan man slänga ut allt som inte behövs. Rensa bland
rekvisita och scenografi. En dörrkarm betyder till exempel både vägg och dörr. Står det en person utanför denna dörr och inte hör så är dörren stängd.

 

6. Övrigt

Det är viktigt att hitta tydliga spelplatser i scenografin. Minst tre platser skall kunna fungera som spelplatser. Den Elisabethanska scenen var ju en tom scen med publiken på tre sidor. I fonden fanns alltid en dörr och en balkong. Utmärkta platser för att spela med varandra. Diagonalerna är viktiga. Olika punkter kan vara olika starka.

 

7. Var inte rädd

Ofta går det att genomföra de mest vilda idéer. Rygga inte inför utmaningar. Vatten på scen kan vara svår men det är inte omöjligt.

 

Intervju med Kaj

Vad är den tomma spelplatsen?

– Den tomma spelplatsen innebär att skådespelarna är rummet genom sitt förhållningssätt. Ordet i pjäsen kan också skapa rummet; i Shakespeare-pjäser beskrivs scenografi tydligt. I balkongscenen i "Romeo & Julia" beskrivs rummet–scenen, väldigt mycket. Det kan kännas som kaka på kaka. Fanns det inget där rent faktiskt så köper ändå publiken detta med hjälp av ordet. Städer som Verona och Venedig beskrivs med hjälp av ordet – texten berättar scenografi.

Måste en scenografi vara dyr?

– Det går att hålla nere kostnaderna. Man kan låna grejer eller köpa på loppis. Tyger kan vara en bra dekor i stället för väggar av bräder. Men kom ihåg att det inte går att spela utan scenografi! Oavsett spelrum så finns det alltid en scenografi att förhålla sig till. I den scenografiska bilden ingår även skådespelaren. Sedan kan man förstärka berättelsen och fokusera med hjälp av olika val av scenografiska elementen. Ibland räcker det med en näsduk för att scenografiskt berätta mytiska sagor. En "liten" scenografi skall innehålla lika medvetna val som i en uppsättning av "En midsommarnattsdröm" med full scenografi.


Nämn en bra scenografi som du sett?

– Pjäsen heter "Det är från polisen" och scenografin såg jag i London för ett par år sedan.
Pjäsen spelades i en barockteater och man har ett golv med sten. Det såg ut som om hela teatern hade vuxit upp ur denna sten. I mitten fanns ett litet borgerligt hus som också hade trängt upp ur marken. Innehållet i pjäsen handlar om att medelklassen kan behandla andra människor hur som helst. En tjej ur underklassen blir med barn och tar livet av sig. Polisen vill få det till mord. Hela scenografin berättade om den sociala motsättningen i pjäsen.


Nämn en scenografi som du själv är nöjd med?

– När vi gjorde "Tokfursten" av Henning Mankell på Hammarteatern fanns i texten mycket om gråsten. Jag gjorde en scenografi med en stor sten i mitten och flera mindre stenar runtomkring. Den stora stenen gjorde vi av frigolit och sedan hade vi riktiga stenar runt omkring. Vi skulle turnera med pjäsen så det gick inte att ha en riktig, stor sten. Men skulle vi ha spelat på samma plats hade jag envisats att ha en riktig sten.

 

Ladda ner som.pdf-ikon