logo

Starta en kamratcirkel – gör så här

En kamratcirkel kan egentligen handla om vad som helst. Deltagarna kan känna varandra sedan tidigare eller förenas av ett gemensamt intresse. Grunden är att ni är en grupp som vill lära er mer om något tillsammans. Så här gör ni för att komma igång:

• Ni ska vara minst tre personer över 12 år och träffas minst tre gånger.

• Någon måste vara cirkelledare. Ledaren är en i gruppen, men har ändå ett visst ansvar för cirkeln.

• Ni ska ha en arbetsplan för vad ni ska göra i cirkeln. Planen gör ni själva eller tillsammans med Studiefrämjandet.

• Studiefrämjandet kan stötta er att komma igång och komma vidare. Ni kan även få hjälp med lokaler och material.

 

 

NÅGRA EXEMPEL PÅ VANLIGA KAMRATCIRKLAR:

 

MUSIK

Är ni ett gäng som vill spela tillsammans? Ni är inte ensamma! Musikcirklarna är den vanligaste formen av kamratcirkel. Här kan Studiefrämjandet hjälpa till med replokal, handledning, material etc.

 

LITTERATUR

Litteraturcirklar är mycket vanliga och uppskattade. De bygger oftast på att deltagarna läser samma bok och träffas för att diskutera sina läsupplevelser, hur de tolkar och uppfattar texten. Att se film och diskutera är en annan variant.

 

KONST OCH HANTVERK

Akvarell, keramik, luffarslöjd, träsnideri, vävning är vanliga cirklar. Här finns ofta en person som behärskar hantverket och kan vägleda de andra – men det är inte nödvändigt och inget krav. Ni kan lära er av varandra under cirkelns gång.

 

SAMHÄLLSFRÅGOR

Grekisk filosofi, miljöfrågor, feminism, rovdjurspolitik. Globalt, lokalt, nutid, framtid – här finns inga begränsningar. I en del cirklar väljer deltagarna i tur och ordning fritt temat för nästa träff. Andra borrar ner sig i en avgränsad fråga. Kanske bjuder man in gäster som ger ny näring åt samtalen.

 

SPRÅK

Många grupper träffas för att hålla ett främmande språk levande, helt enkelt genom att prata språket med varandra. Kanske utgår ni från en roman, till exempel på enkel engelska, och diskuterar innehållet. Ibland är någon i gruppen lite säkrare på språket och kan vägleda de andra.

 

LOKALHISTORIA

Att studera lokalhistoria är populärt. Här blir ofta deltagarnas egna minnen och erfarenheter studiematerialet, tillsammans med litteratur. Ibland dokumenterar man vad cirkeln kommer fram till.