logo
pedagoger

Pedagogiska giganter som påverkat folkbildningen

Har de stora pedagogerna något att säga oss idag? De levde i en annan tid – men var ofta före sin tid i tankarna. Inte sällan fick de kämpa i motvind. För den som vill botanisera i folkbildningens idégrund finns många namn att välja bland. Här är fem personer som tänkte nytt om bildning och lärande.

 

JOHN DEWEY

”Learning by doing”

 

John Dewey (1859–1952) brukar kallas den progressiva pedagogikens fader. Han föddes i Vermont och verkade hela sitt liv vid olika universitet i USA.

 

Dewey myntade begreppet ”learning by doing”. Han menade att teori och praktik skulle gå hand i hand, och såg det som ett sätt att bryta skolans och elevernas isolering från samhället i övrigt. Ämnesintegrering, grupparbete, prao, specialarbeten… det är inslag i dagens skola som direkt kan härledas till Dewey.

 

Vad är då värdefull kunskap, enligt Dewey? Jo, det är främst konsten att lösa problem – praktiska eller teoretiska. Att lära sig färdigpaketerad kunskap utantill gav han inte mycket för.

 

Det är inte så lätt att ta till sig Deweys snåriga och akademiska språk. Men han har haft ett stort inflytande på utbildningspolitiken under 1900-talet – från den unga sovjetstatens skolsystem, till svenska studiecirklar.

 

 

MARIA MONTESSORI

Låt nyfikenheten lära

 

När du är som mest nyfiken – då är det lättast att lära. Det är kärnan i Montessoripedagogiken, utvecklad av den italienska läkaren och pedagogen Maria Montessori (1870–1952). Det gäller därför att känna till barnets utvecklingsstadier och utifrån det förstå när de är som mest mottagliga för att lära sig olika saker.

 

Att vägen till kunskap bör gå från det konkreta till det abstrakta är en annan huvudtanke. På en Montessoriskola hittar du därför material och leksaker som väcker lusten att skapa, pröva och undersöka. Först i nästa steg är det dags för de abstrakta och teoretiska sammanhangen.

 

Det är ingen tvekan om att Maria Montessoris idéer har varit framgångsrika. Sextio år efter hennes död finns 20 000 Montessoriskolor världen över. Själv blev hon bannlyst av både fascister och nazister och slutade sitt liv i Holland.

 

 

PAOLO FREIRE

Pedagogik för förtryckta

 

Älskad av många, föraktad av andra. Paolo Freire (1921–1997) hör till 1900-talets mest omstridda pedagoger. Titeln på hans bok Pedagogik för förtryckta, säger var det handlar om. Undervisning är aldrig objektiv utan alltid en politisk handling. Genom frigörande pedagogik kan förtryckta människor medvetandegöras om sitt jag och sin plats i samhället. Först då kan de kämpa för att förändra sina villkor.

 

Sin storhetstid hade Freires idéer under vänstervågen på sjuttiotalet, då han blev en radikal ikon. Men världen består fortfarande av fattiga och rika, därför är hans tankar aktuella – och kontroversiella.

 

Paolo Freire växte upp i Brasilien och arbetade själv för att lära fattiga att läsa och skriva, med studiecirkeln som metod. Han fängslades och flydde från diktaturen 1964. Senare var han gästprofessor vid Harvard och arbetade för Kyrkornas Världsråd. 1980 återvände han till Brasilien och fortsatte arbetet med utbildning bland fattiga.

 

 

ELLEN KEY

Långt före sin tid

 

Författare, pedagog, kvinnokämpe, debattör… Ellen Key (1849–1926) är en av Sveriges intellektuella giganter. Omstridd av sin samtid, men visionär i tanken. Ellen Key såg bildning som en sammansmältning av kunskaper och livserfarenheter. Hon betonade samtalets och skapandets betydelse för en människas utveckling, tankar som lever kvar i den svenska folkbildningens idégrund.

 

Ellen Key mest kända bok är Barnets århundrade, häftigt kritiserad när den kom ut år 1900. Här propagerar hon mot betyg och barnaga – och för en skola där barnen respekteras och får lära i sin egen takt.

 

Ellen Key tillbringade slutet av sitt liv på gården Strand vid Vättern. Under somrarna är Strand öppet för allmänheten.

 

N.F.S GRUNDTVIG

Uppfann folkhögskolan

 

Nikolaj Frederik Severin Grundtvig (1783–1872) var inte pedagog på det sätt vi idag menar. Snarare en intellektuell mångsysslare; psalmdiktare, politiker, filosof… Han var med och skrev den första demokratiska grundlagen i hemlandet Danmark.

 

Grundvig är känd som grundare av första folkhögskolan, i Rødding 1844. Han förespråkade att skolan skulle vara fri från statliga läroplaner och betygshets. Deltagare och lärare skulle fritt experimentera med arbetsformer – vilket man också tidigt gjorde på de danska folkhögskolorna.

 

Grundtvigs tankar om frihet och frivillighet i folkbildningen lever kvar än idag. Den svenska folkhögskolerörelsen har påverkats av honom, men också gått sina egna vägar. Grundvig var starkt nationalistisk. Den svenska folkhögskolan fick tidigt en stark koppling till folkrörelserna.

 

Att Grundtvig har haft betydelse avspeglas inte minst genom att han har gett namn åt Grundtvigprogrammet i EU, som sedan 2000 ger stöd till vuxnas lärande.

 

 

Text: Thomas östlund

Illustration: Ninni Oljemark