logo
Lär dig prata
Bra samtal i cirkeln – med hjälp av dialogkompetens

Lär dig prata demokratiskt

Ett gott samtal kan förändra livet. Goda samtal är också en nyckel till en framgångsrik studiecirkel. Genom att träna upp din dialogkompetens kan du på allvar närma dig andra människors tankar och erfarenheter – och låta andra ta del av dina.  Kanske är det goda, respektfulla samtalet demokratins minsta beståndsdel.

Studieförbunden ska bidra till att utveckla svensk demokrati. Det låter stort och högtidligt. Men om man tänker sig att demokrati inte enbart är att rösta, utan att kunna påverka i vardagen och lära sig nya saker, då blir studieförbundens betydelse för demokratin mer begriplig. Och precis så är det i många studiecirklar. I centrum står samtalen i gruppen, där erfarenheter delas och kunskap förökar sig – oavsett vad cirkeln handlar om.

 

Då inställer sig genast nästa fråga. Hur ska du som ledare eller deltagare få samtalen i cirkeln att fungera bra? Hur blir de mer demokratiska? Dialogkompetens kretsar just kring detta. Det är kunskap om vad ett gott samtal är, och metoder för att tillämpa kunskapen i praktiken.

 

– Det handlar om att skaffa sig verktyg för erfarenhetslärande, säger Lena Wilhelmson, forskare på Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.

 

 

Tolkningar

 

Boken Dialogkompetens, som Lena Wilhelmson har skrivit tillsammans med kollegan Marianne Döös, utgår från en konstruktivistisk syn på lärande. Lite förenklat kan man beskriva det som att vi människor konstruerar kunskap i interaktion med vår omvärld. Det här står i skarp kontrast till idén om den kunnige läraren som talar om hur det ligger till för den okunnige eleven, som genast blir klokare. Så fungerar det sällan i verkligheten. Till och med det enklaste informationsbudskap kan tolkas på olika sätt, och ofta helt missuppfattas.

 

– Om jag säger något så betyder inte det att du tar till dig det på samma sätt som jag har tänkt. Du tolkar det utifrån dina referensramar och tidigare erfarenheter, säger Lena Wilhelmson.

 

Dialog och erfarenhetsutbyte blir med detta synsätt en nyckel till ökad kunskap, särskilt när kunskap betyder något mer än att kunna rabbla franska glosor och Europas huvudstäder. Och i synnerhet när vuxna ska lära sig något nytt, vuxna har ju inte alltid så lätt att rucka på invanda föreställningar.

 

 

”Hur tänker du nu?”

 

De flesta människor pratar med andra varje dag. Men ett ”dialogiskt samtal”, som Lena Wilhelmson kallar det, utmärks av särskilda kvaliteter – Dialogsamtalets beståndsdelar. Hon räknar upp några vanliga repliker som kan förekomma i ett dialogiskt samtal:

”Hur tänker du nu, kan du förklara?”

”Nej, det var inte riktigt så jag menade.”

”Jag har faktiskt varit med om något liknande, och då hände det… och därför tänker jag så…”

Som ni märker handlar det inte om att stenhårt argumentera för sin sak. Ett dialogiskt samtal är inget krig med ord. Inte heller är det vanligt småprat om ditt och datt.

 

– Det demokratiska ligger i att man ser varandra med jämbördig nyfikenhet. Det är ett sätt att genom möten med andra leva demokrati, säger Lena Wilhelmson.

 

 

Inte bara hålla med

 

Ett dialogiskt samtal kan mycket väl innehålla meningsskiljaktigheter.

 

– Dialog innebär inte att vara allmänt snäll och att hålla med om allt. Att ifrågasätta, eller ”sätta i fråga” handlar om kritisk reflektion. Om du säger något som jag inte förstår eller håller med om, så måste jag självklart reagera för att vi ska komma vidare. Det bästa sättet är nog att jag ställer frågor, som ger dig chans att förklara.

Ett överdrivet konsensustänkande i en grupp kan alltså vara hämmande för lärandet.

 

– I vår kultur är vi ju lite rädda för att säga emot varandra. Men en bra dialog där olika perspektiv kommer fram, kan hjälpa oss att omvärdera saker, till exempel fördomar.

 

I en studiecirkel finns goda förutsättningar för givande, demokratiska samtal. Deltagarna har ofta ett gemensamt intresse för att lära, och möts i allmänhet på ett jämbördigt plan. Ibland har ledaren visserligen en lärarroll, men någon regelrätt katederundervisning är det sällan fråga om. På en arbetsplats kan utmaningarna vara större, eftersom personerna ofta är präglade av sina skilda yrkesbefattningar och inte minst av sin plats i hierarkin. Här menar Lena Wilhelmsson att det krävs att de som ingår i samtalet bestämmer sig för att så långt som möjligt frigöra sig från de roller man har utanför gruppen.

 

– Hierarkierna finns ju där ändå, men i ett dialogsamtal måste alla inblandade inse att deras bidrag är viktiga.

 

 

Prata om pratet

 

Hur ska man då som cirkelledare eller deltagare i en grupp utveckla sin dialogkompetens? Till stor del handlar det om medvetenhet och träning. Att fundera över samtal som du tidigare har varit med om är en bra början: Varför vad det bra? Vad var utmärkande i samtalet?

 

I en studiecirkel faller det sig ofta naturligt vad samtalet ska kretsa kring. Själva ämnet ger ramarna. Men det är inte alltid så, inte ens i en studiecirkel med tydligt mål och fokus.

 

– Det är en god idé att först prata om själva pratet. Att tillsammans bestämma varför ni ska ha dialog, och vad dialogen ska handla om.

 

Genom att ”prata om pratet” kan man få koll på gruppdeltagarnas skilda ingångsvärden och förväntningar. Det finns alltid en risk för att de som är ”pratvana” tar över. Vissa är mer tränade än andra på abstrakt och teoretiskt tänkande, med förmåga att se mönster och sammanhang.

 

– Om man vet med sig det, då gäller det att lägga band på sig. Att inte ta över utan låta alla komma till tals på sitt sätt, utifrån den förmåga de har.

 

 

Längtan efter ärliga samtal

Lena Wilhelmson har tillämpat dialogsamtal i praktiken, till exempel i samtalsgrupper om skolan – med lärare, skolledning, föräldrar och politiker. Hon menar att metoden går att använda i många olika sammanhang. Boken Dialogkompetens har underrubriken ”för utveckling i arbetsliv och samhälle” – vilket pekar på dialogkompetensens demokratiska potential vid förändringsarbete, i allt från studiecirklar och föreningar till stora företag.

– Boken är uppskattad. Kanske finns det en längtan efter öppna och ärliga samtal där man lär av varandra, säger Lena Wilhelmson.

 

Läs också:

Dialogsamtalets beståndsdelar

Ingredienser i ett gått samtal

 

 

Text: Thomas Östlund