logo
Demokratiodling
Demokratiodling i Botkyrka

Demokrati direkt ur jorden

Oktobersolen värmer muren som persikoträdet ska luta sig emot. Sara och Latifa placerar varligt rotsystemet i myllan. De är två av tjugo ungdomar som praktiserar demokrati, ledarskap och hållbarhet genom att odla.

Det är strax efter lunch och vi står utanför Gula villan i Botkyrka, en praktfull sekelskiftesvilla som LM Ericsson lät bygga åt sin son en gång tiden. Trädgården är kantad av gångar, murar och rabatter. Höstfärgerna ramar in en flik av Albysjön strax nedanför. När en av kursledarna, Dante Hellström, berättar vad det innebär att plantera träd blir det lite högtidlig stämning.

 

– Träden kommer att finnas kvar här i hundratals år. Ni är med och skapar den här platsen. Dessutom är det fruktträd som kommer att producera mat. Det är en allmän plats så vi ger någonting till hela det här samhället. Alla kan komma och plocka, det är fint.

 

Runt om i trädgården och på fältet ned mot sjön växer alla möjliga växter och grönsaker. Albyborna är välkomna att skörda även dem. Bara man inte tar allt.

 

– En gång norpade någon alla morötter samma natt. Då fick vi sätta upp en skylt om att skörda solidariskt, säger Agnes Fischer, en av initiativtagarna till projektet.

 

Ungdomarna arbetar gruppvis i olika delar av trädgården. Grepar höjs och sänks, röster och skratt blandas med peppande instruktioner från kursledarna.

 

– Det är skönt att få händerna lite smutsiga, att göra ett riktigt arbete, tycker Latifa Aitattaleb, 16. Jag har aldrig odlat förut och det känns som att jag är med och ger någonting. Det blir frukt redan nästa år!

 

 

Makt över ditt liv

 

Konceptet är att med studiecirkeln och folkbildningens värderingar som grund varva samtal och lärande om demokrati, hållbarhet och ledarskap med organisk odling på plats. Målgruppen är ungdomar som får en möjlighet att ta plats och stärka sin position i samhället.

 

– Precis som träd och växter är vi människor delar av ett system. Vi har rötter i en historia. Du och dina handlingar betyder mycket för oss alla. Därför är det viktigt att förstå det sammanhang du ingår i och ta makten över ditt eget liv, förklarar projektledaren Ingrid Rogblad.

 

Ledarskap är en del av ”demokratiodlingen”. Genom att stärka deltagarnas kunskap och kraft får de demokratiska verktyg för att leda sig själva och andra. Målet är att vara med och utveckla samhället.

 

– Folkbildningen och demokratin har alltid hängt ihop, det ena är en förutsättning för det andra. Många kursdeltagare kommer från länder där det inte finns demokrati och har inte någon större uppfattning om vad det är.

 

Agnes Fischer ser en självklar koppling mellan demokrati och odling.

 

– Det handlar om att ta kontrollen av maten och fördelningen av våra gemensamma resurser så att de kommer alla till del och inte bara några få.

 

 

Människor stannar och frågar

 

En av tankarna med demokratiodling är att skapa mötesplatser.

 

– Här står vi och gräver tillsammans och då får människor en anledning att stanna upp och fråga vad vi gör. Det händer hela tiden. Det är lätt att missa den sociala dimensionen av hållbarhet. Möten måste få ta tid. Om man ska få ut något av att ses så måste man ha något att samlas kring, säger Agnes Fischer.

 

En stund senare händer precis det. Några förbipasserande frågar nyfiket vad som pågår. Vad ska alla kartonger användas till? De får veta att det är organiskt material som höjer mullhalten och får bort ogräs. Insamlade i närområdet, en gång träd, nu tillbaka till jorden.

 

– Det är positivt att se hur folk blir inspirerade. Om det sprider sig att det är bra att odla hållbart förstår fler att det är bra att människor hjälps åt, kommenterar Zerrin Keskin, 16.

 

Hennes kompis Zeke Balci gillar tanken på att återanvända och sprida både frön och kunskap.

 

– Vi lär oss att behålla och återanvända så mycket som möjligt. Kartonger, nötter från olika träd, det är det som är hållbarhet. Samma sak med lärande. De lär oss här i dag och vi lär våra barn och barnbarn i framtiden.

 

Zerrin Keskin håller med.

 

– Det är som ett kretslopp, det tar aldrig slut.

 

 

Modell att sprida vidare

 

Nu är det dags att gå in i villan igen för ett teoripass om gruppdynamik och ledarskap. På morgonen har Tim Hentsov berättat om lärstilar enligt känd folkbildningstradition. Nu visar han bilder och berättar om gruppdynamik och de olika faserna i hur en grupp utvecklas tillsammans. Deltagarna kommenterar och ställer frågor. Bilden som både föreställer en gammal dam och en ung kvinna för in diskussionen på tolkning och hur man kommunicerar för att bli förstådd. En grupp tjejer hjälper varandra att hänga med i vad som sägs. Efteråt är projektledaren Ingrid Rogblad nöjd. Det har varit en vänlig dag med mycket energi och öppna ansikten. En dag återstår, sedan avslutas kursen med diplomutdelning. Men deltagarna kan fortsätta att sätta spaden i jorden. De får alla tillgång till odlingslotter där de kan plantera nya frön.

 

– De som i dag behöver folkbildning mest skulle vi inte hitta om vi inte förnyar oss och prövar nya former. När det här projektet är klart om tre år kommer vi ha en modell och ett studiematerial att sprida vidare över hela landet.

 

 

DEMOKRATIODLING ÖPPNAR NYA VÄGAR


Demokratiodling är ett treårigt samarbetsprojekt mellan Studiefrämjandet och odlarföreningen Boodla. Målgruppen är ungdomar under 23 år som får möjlighet att stärka sin position i samhället. Med cirkeln som grund lär sig deltagarna odling, ekologi, miljö, hållbarhet och demokratiskt ledarskap. Utbildningen ger redskap som utvecklar självkänsla och motivation för att kunna ta en positiv plats i samhället. Efter avslutad utbildning får deltagarna egna odlingslotter, för att testa egna odlingsidéer, eller samlas i olika studiecirklar om hur de kan vara med och förbättra samhället där de bor. De får också ett Demokratiodlarintyg och nya referenser som kan öppna dörrar till utbildningsvägar och jobb. Demokratiodling startar i Botkyrka och ska sedan spridas vidare i Stockholms län och så småningom till andra orter i Sverige. Projektet finansieras med pengar från Allmänna arvsfonden.

 

 

HEJ, VARFÖR VILL DU DEMOKRATIODLA? 

 

Sara El Metowri, 17

– Jag tyckte det var spännande med en kurs som kombinerade ledarskap med miljö. Miljön och samhället hör ihop. Våra resurser kommer från naturen; mat, möbler, redskap. Framtiden ser mörk ut med alla våra teknologier som inte gynnar jorden. Och att vi inte använder våra resurser på ett bra sätt, slösar utan att behöva det. Det måste vi ändra på.

 

Fadak Gorgehpour, 16

– Jag är intresserad av ledarskap, demokrati och samhälle rent generellt. I en demokrati försöker man alltid förbättra samhället. Och genom att odla hållbart bevarar vi balansen i naturen och förbättrar luften. Vi skapar föda för människor och minskar även beroendet av kött och de dåliga effekter som det skapar. Det hänger ihop.

 

Fardin Yagobi, 16

– Det är kul för mig att lära mig nya saker och träffa nya människor i Sverige. Jag kom från Afghanistan med min bror för åtta månader sedan. Då var jag orolig och mådde inte så bra. Nu vill jag studera för att bli doktor, advokat eller polis kanske. Demokrati är bra! Jag ser att länder med demokrati som Sverige och andra är mer framgångsrika än länder som Afghanistan, Syrien och Libyen. Där finns våld och krig. Det finns ingen chans att tänka på demokrati när Daesh (ISIS) finns kvar.

 

Text och foto: Henrik Möller