logo

Fakta om folkbildning

Studiefrämjandet är en del av svensk folkbildning. Som studiecirkelledare är ditt främsta intresse gruppen och deltagarna. Men som cirkelledare är du är faktiskt en del av ett större sammanhang. Varje studiecirkel är en del folkbildningen.

Till folkbildningen brukar man vanligtvis räkna verksamheten i Sveriges 10 studieförbund och 150 folkhögskolor. Vad är då det speciella med folkbildning? Här är några utmärkande drag:

 

• Frivilligt på deltagarnas villkor

En viktig grundtanke är att folkbildningen bygger på människors frivilliga kunskapssökande. I folkbildningen är det lusten och det egna intresset att lära som styr. Självklart kan deltagarna ha nytta av kunskapen, till exempel i arbetslivet. Men lärandet sker på deltagarnas egna villkor – och utifrån deras förutsättningar.

 

• Kunskapssyn

En skillnad mellan bildning från utbildning är synen på kunskap. ”Bildning är det som finns kvar när du glömt det du lärt dig”, sade författaren Ellen Key för över hundra år sedan. Ord som fortfarande är giltiga. Bildning handlar alltså mer om insikt och sammanhang än att enbart lära sig fakta.

 

• Folkbildningens pedagogik

Folkbildningens pedagogik innebär i korta drag att själva lärandet sker i en grupp, där alla aktivt bidrar med sina erfarenheter och sitt engagemang. I folkbildningen går teori och praktik ofta hand i hand. Sist men inte minst är gemenskapen, nyfikenheten och glädjen att lära tillsammans utmärkande för folkbildningspedagogiken.

 

Lite om historien...

Folkbildningen växte fram i början av 1900-talet. De studieförbund som då bildades var knutna till de stora folkrörelserna (arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och frikyrkorna). Fortfarande har studieförbunden nära samarbete med föreningslivet.

Under den första hälften av 1900-talet var läroverk och universitet ofta stängda för människor med knappa ekonomiska möjligheter och från familjer utan studietradition. För många blev studieförbund och folkhögskolor ett alternativ, där de tillsammans med andra kunde skaffa sig bildning och kunskap.

 

... och om framtiden

Folkbildningen ser inte ut idag som den gjorde igår – och kommer säkert att se annorlunda ut i morgon. Det betyder inte nödvändigtvis att grundidéerna och människosynen förändras.

Folkbildningen är till för alla och viktig för alla. Och det kommer nog alltid att finnas människor som vill välja alternativa vägar till kunskap. Och i varje tid kommer det att finnas människor som söker kunskap tillsammans med andra, just för lusten att lära. Därför kommer folkbildningen säkert att behövas, även i framtiden.